tisdag 30 augusti 2005

Reklamen förenklar våra liv


Under sommaren har Dagens Nyheter publicerat "Här bor Brynebrinks" av Lena Ackebo. Det är en tecknad serie om en familj som gör allt reklammakarna vill. Resultatet blir en ohämmad drift med alla reklamens glättiga budskap.

Krämer som "gör din hud ung och len" eller mat som tillagas "enkelt utan att behöva tinas" sätts i fokus. "Lev ut dina drömmar" med IKEA för då blir du lycklig. Titta på TV-shop hur enkelt allt är, varför göra det svårt? Reklamen gör livet prestigelöst i sin prestige, helt enkelt eftersom man inte får veta bättre. Och den som inte hänger med och använder det nya mirakeltvättmedlet är ju hopplöst ute.

Sedan tycker man bara synd om Brynebrinks som lever ett så torftigt liv där man gör handlingslistor efter lokaltevereklamens erbjudande, för inte är det väl så i verkligheten? Åtminstone inte i min umgängeskrets!

Lasse Ohlys tröja


Kolla in Lasse Ohlys blåa tröja. Jag misstänker starkt att jag har en likadan!

Själv köpte jag tröjan på Coop i Kalmar för några veckor sedan, då de sålde ut en massa saker till halva priset. Det var ett klipp.

Dessutom är det inte varje dag man för under en hundralapp får ha en likadan tröja som en kändis...

Rätt till jobb! Rätt på jobbet!

Ersättare för de gamla rälsbussarna


Runt om i Sverige finns många mil med oelektifierade järnvägar. Bland annat här i Kalmar län där Kustpilen rullat sedan 1996 på Stångådalsbanan (Kalmar-Linköping) och Tjustbanan (Västervik-Linköping). Men det har inte funnits tillräckligt med tåg och därför har de gamla rälsbussarna från 1970-talet fått fortsätta att trafikera vissa turer, trots att de är väldigt omoderna.

Järnvägstrafiken i Kalmar län har hela tiden varit hotat på grund av ekonomiska problem. Trafiken låg också nere från 1970-talet fram till 1996. Då satsade man på regional trafik som ett slags stomnät med anslutningar vid varje station. Det var lyckat!

Varje gång man reser genom Danmark förvånas man över alla tåg som syns överallt. Nu kanske den synen kan bli vanlig även i Sverige. De danska Kustpilentågen, som består av tre vagnar, kan komma att få sällskap av sin egen lillasyster bestående av två vagnar.

Sex IC-2-tåg byggda 1996-1998 är nämligen till salu. De ser ut som Kustpilen, men är alltså något kortare. Dessutom finns lågt golv i delar av tågen. Kalmar Läns Trafik, KLT, letar ersättare till de gamla rälsbussarna och de danska tågen kan komma att köpas in redan under hösten.

Dock ska tågen byggas om. Inredningen kommer att bytas ut - idag är inredning enkel, tänkt för korta pendlarresor. Dessutom vill man försöka uppgradera tågen så att maxhastigheten kan ökas.

Nyheterna om de nya tågen

Blottare k-kpostar och stjäl kontaktannonser

Vilka knasiga karlar det finns. Förra veckan läste jag om en man som åtalats för snatteri sedan han varje fredag kommit in i samma butik och där spräckt ut kontaktannonser från en tidning. Annonserna plockade han sedan med sig hem.

Idag läser jag om en annan man som trängde sig in i en kvinnas lägenhet och blottade sig. När kvinnan lyckades köra ut mannen från lägenheten så stoppade han i snoppen i brevinkastet...

Suck. Undrar om mannen med kontaktannonserna svarat på någon annons? Varför kunde han inte köpa tidningarna? En tidning i veckan är väl ingen lyx?

Varför läser man aldrig om kvinnor som gör såna här tokiga saker? En kvinna som tränger sig in hos en man och blottar sig och sedan pressar ner ena bröstet i brevinkastet...

Vad är det för fel på oss män? Är det konstigt att vi män blir kallade "djur"?

söndag 28 augusti 2005

Tjänstemän känsligare än arbetare?


Existensiella frågor skulle skapas hos de tjänstemän som tvingas flytta från Stockholm ut på vischan, säger Tjänstemannaförbundet, TS, taleskvinna till Ekot. Det kan vara familjesjäl, barn i skolan, att frun eller maken har jobb. Tillsammans innebär detta stora tragedier för varje tjänsteman. Många som har vigt sig själva och sin kompetens för sitt jobb blir nu arbetslösa.

Har inte katastrofen varit lika stor när alla fabriker lagts ned, eller slagits ihop med andra fabriker i landet, eller flyttats utomlands och tusentals arbetare blivit arbetslösa?

Många av fabrikerna har lagts ned trots att de fungerat bra och gett vinst - precis som med myndigheterna i Stockholm.

Det ska bli spännande att se om det blir ändrig på flyttplanerna efter personalens kritik. I så fall kan man bara konstatera att tjänstemän är känsligare än arbetare, eftersom arbetarna hunsats utan fjäsk.

Varför inte befria Tjockhults tjänstemän! Släpp ut dem på grönbete! Låt dem få se solen! Låt dem också få se att vi här ute på vischan inte har någon tunnelbana. Att bussarna inte går flera gånger i timmen. Att bensinen kostar lika mycket här. Att maten är dyrare och utbudet och kvalitén sämre.

Låt dem få se att vi på vischan lever ett harmoniskt liv, utan att springa benen av oss. Att vi ger myndigheterna långfingret och klarar oss själva, trötta på urbaniseringspolitiken som hittills helst velat lägga ner hela landsbygden och tvångsförflytta alla till Tjockhult. Men nu blåser andra vindar.

fredag 26 augusti 2005

Om chansen att krocka med kungen


Nog lär man bli förvånad om man får kungens BMW i bagageluckan i en rondell i Norrköping. Men om kungen nu tvunget måste krocka så är chansen ett på fyra miljoner att det blir med just din bil!

Sannolikheten för att han ska köra på samma bil en gång till är ett på sexton miljoner, förutsatt att bilen inte har skrotats eller hamnat på nåt suspekt museum för sin historias skull.

Som jämförelse kan nämnas att sannolikheten för att en ”sömmerskerad” ger tretton rätt på stryktipset är ett på 1,6 miljoner.

Det är lite charmigt att kungen faktiskt kan sänka sig till att stöta ihop med vanligt folk i en rondell i en medelstor stad. Det blir folkligt på nåt sätt. Ingen skugga ska falla på kungen för det - han har gjort betydligt värre tabbar.

800 kronor skulle hans trafikförseelse kostat en vanligt svensk. Kungen skulle nog vinna en del sympatier om han donerade 800 spänn till något välgörande ändamål.

För övrigt tycker jag att vi kan slutförvara kungen hos hans kompis i Brunei...

(På bilden lyckas bloggaren fälla kungen. Det är inget bra när det handlar om kubb.)

Inlägget uppdaterat den 4 september.

Veckans länkar

Tänkte så här på fredagseftermiddagen tipsa om några trevliga webbsidor som jag sett under veckan. Gemensamt för dem är tidsdokumentation.

Dagens Nyheter ställde ut en ny cykel på en bro i Stockholm. Efter ett tag började saker försvinna från cykeln - sits, pakethållare, hjul och till slut fanns inte mycket kvar. Allt förevigat i ett bildspel.
Det var en gång en cykel
Bildspel med musik

På tal om tidsdokument; här är ett skrämmande bildspel som följer en narkoman under femton år.
15 years of drug abuse

Då är det här roligare! En familj som fotograferat sig den 17 juni varje år sedan 1976. Från början var de bara ett par. Sedan kom barnen och idag är de vuxna. Notera det tidstypiska skägget...
Familjeporträtt

torsdag 25 augusti 2005

Stort behov av kvinnojour och kvinnokamp

Kvinnojourerna och Feministiskt initiativ har ifrågasatts det senaste halvåret!

Läser i lokaltidningen om en man som dömts för misshandel av sin fru. När kvinnan hittades, sönderslagen och blödande, pekade hon genast ut sin man som skyldig. Men i rättegången mindes varken hon eller mannen något och mannen dömdes mot sitt nekande till fängelse. (Östran 13 augusti 2005)

Läser i rikstidningen en insändare från en kvinna som hört två manliga kommunala tjänstemän samtala i hissen. Där konstaterade de att det inte går att anställa en 31-årig tjej som är nygift, för "man vet ju hur det är..." (Dagens Nyheter 25 augusti 2005)

Två bilder från verkligheten som visar att kvinnor är underordnade männen både i hemmet och på jobbet.

fredag 19 augusti 2005

ABB tvingar arbetare på pappersbruk byta fack

Figeholms Bruk startade sin verksamhet redan 1932. Produktionen har bestått av ett slags pappersprodukt kallad presspan.

Presspan påminner om wellpapp och används som isolationsmaterial i transformatorer. På fabriken pressas papperet ihop till tjocka stumma skivor som sågas och formas till olika detaljer som sedan monteras i transformatorer.

På 1970-talet köpte Asea bruket och i början av 2000-talet döptes fabriken om till ABB Figeholm.

Personalen har alltid tillhört Pappersarbetarförbundet.

För några år sedan ville dock ABB att de anställda skulle byta till Metall, eftersom arbetarna vid de andra ABB-företagen är anslutna till Metall. Men figeholmarna vägrade!

Saken gick till centrala förhandlingar, strandade och nu har en medlare gått in och gett ABB rätt. Personalen ska tillhöra Metall.

Avgörandet skedde långt över huvudet på de anställda och i Figehom är personalen mycket besviken på Metall och på LO.

Några lästips:
"Metall fast i arbetsgivarnas knä"
Dagens arbetes alla artiklar om Figeholm

torsdag 18 augusti 2005

Allt fler elever utan betyg (dyster repris)

Dagens Nyheter berättar om den preliminära statistiken från Skolverket, som visar att var tionde elev som slutar nionde klass saknar ett eller flera betyg i svenska/engelska/matematik.

Det är lite ironiskt att Dagens Nyheters redaktion har problem med svenskan, eller för att vitsa till det Svenskan (alltså SvD), kolla in pinsamt stavfel nedan.



Skolverkets siffror kommer inte som någon överraskning. Eftersom jag både är lärare och skolpolitiker så har jag också skrivit om detta många gånger tidigare.

För den som är ute på skolorna är det lätt att se det största problemet - och det handlar inte om att lärare inte får beslagta mobiler eller ta i eleverna.

Det största problemet med skolan är att den inte får tillräckligt med resurser. Det behövs fler lärare. Det går inte att jämföra lärartätheten idag med lärartätheten för exempelvis tjugo år sedan av flera skäl; exempelvis kräver det undersökande arbetssättet i skolan mer resurser.

Exempelvis i min egen kommun Mönsterås har lärartätheten ökat under flera år, samtidigt som andelen elever som inte når målen blir fler. Alltså måste lärartätheten öka ännu mer. Dock har man här i kommunen det sista året i stället minskat lärartätheten, vilket sannolikt leder till att fler elever hamnar utanför gymnasieskolan.

Sedan ett halvår arbetar jag som mattelärare på en kriminalvårdsanstalt. Det jag först förvånades över är att de flesta av mina nuvarande elever är precis samma killar som strulade i grundskolan. Då löstes det enklast genom att de blev utkastade i korridoren. Nu vet jag vart de tog vägen sen.

Så tro mig när jag skriver att allt fler elever utanför gymnasieskolan kommer att leda till att fler hamnar snett i samhället. Det är mycket billigare att satsa pengarna på barnen när de är små, än att använda pengarna till att bygga superfängelser tio-tjugo år senare!

tisdag 16 augusti 2005

Några nytagna höstbilder



Tog kameran med mig ut i höstträdgården. Hittade lite saker i fruktträden. Blommor och frukter stärker sig inför hösten. Sommarens färger dröjer sig kvar samtidigt som höstens färger spirar.



Trädgårdens sommarblommor sjunger på den sista versen. I bakgrunden snickrar farsan på sin nya verkstad som nu fått röd färg.



Kvarlämnad från tidigare generationers ägare hittade jag en gammal plog femtio meter bort. Det gamla stålet har rostat och trädetaljerna håller långsamt på att ruttna bort. Inget är beständigt - varken liv eller ägodelar.

söndag 14 augusti 2005

Morgondagens löpsedlar

Oddset kanske inte är så högt på detta inläggs innehåll, men jag tänker ändå redan nu presentera morgondagens löpsedlar från kvällspressen:

Stefan Holms FIASKO
CHOCKEN i höjdhoppet
CHOCK-FIASKOT i VM
HOLMS VM-FIASKO
HOLM I TÅRAR
Stefan HOLM TALAR UT
HOLM om VM-FIASKOT

Först har pressen haussat upp det "självklara guldet", inräknat redan innan vm startade. Och nu, när pressen blev för stor, eller Holm helt enkelt inte var riktigt på G, så kan de sälja extra lösnummer på fiaskot.

Å andra sidan så är idrottstjärnorna nästan avpersonifierade; de har blivit till en slags vinstmaskiner där det inte finns utrymme för dåliga dagar. Så kanske är fiaskolöpen berättigade?

lördag 13 augusti 2005

Carolina Gynning: Jag har knarkat

Rubriken är hämtad från Aftonbladets hemsida. Notisen lyder:
Kokainfester. Gruppsex. Ätstörningar. I nya biografin "Ego girl" avslöjar Carolina Gynning allt.

-Det är ingen idé att hymla. Jag har knarkat så in i helvete, säger hon.

I självbiografin "Ego girl"berättar hon om bisarra kokainfester i Paris och Los Angeles, skamliga förslag i modellvärlden och heta romanser med män från den undre världen. Redan som ung tonåring boffade hon tändargas, testade droger och haft gruppsex.

Först funderar jag över hur det angår mig. Jag funderar över vem Carolina Gynning är - själv har jag inte en aning. Dock misstänker jag att hon varit med i melodifestivalen eller nån dokusåpa, det brukar vara såna som hamnar i Aftonbladet.

Visserligen skriver hon om "modellvärlden" och "undre världen", men jag tvivlar på att hon tillhör de senare. Den gruppen säljer nog inga lösnummer.

fredag 12 augusti 2005

Smålandskommunen Högsby på väg mot diktatur?

Man upphör aldrig att förvånas över utflyttningskommunen Högsby. Hittills har det socialdemokratiska kommunalrådet framstått som det främsta stolpskottet. Men nu får hon konkurrens av oppositionsledaren Birger Svanström, c, som i början av sommaren föreslog att beslutunderlaget till kommunstyrelsen inte längre ska skickas till medier och småpartier.

För det första är det förvånande att förslaget kommer från oppositionen vars uppgift borde vara att nagelfara majoritetens styre.

För det andra är det förvånande att inget av småpartierna reagerat – eller har de helt enkelt inte fått sig tillsända protokollet med beslutet!?

En grundpelare i demokratier är att alla får vara delaktiga i beslutsprocessen. I Sverige sker detta genom representanter som väljs i allmänna val vart fjärde år. Media har en viktig uppgift i demokratier med sitt uppdrag att sprida information och uppmuntra till debatt.

På så sätt löper en tråd från väljare, via media och opposition upp till maktens boningar. I Högsby har majoriteten efter förslag från opposition kapat banden till media och väljare, något som kännetecknar diktaturer…

torsdag 11 augusti 2005

Pernillas avhopp

När jag höll på att fixa i ordning frukost, på förmiddagen idag, ringde telefonen. En partikamrat var oroad över att "ännu en vänsterpartist slutar". Media hade talat om en schism mellan Pernilla och Lasse.

Jag lugnade. Pernilla har gjort ett toppenjobb. Och vad har inte hon fått kämpa med under de fem år som hon haft jobbet!?

"Skarp kritik mot Pernilla Zethraeus" ser jag på DN:s hemsida. Naturligtvis har man raggat upp en avhoppare från vänsterpartiet och en av de så kallade förnyarna för att få kommentarer om Pernilla.

Pernilla företräder partiets programförklaring som en majoritet av medlemmarna står bakom genom kongressbeslut. Men återigen väljer media att fokusera på den minoritet som inte ställer upp på nuvarande partiprogram. Jag skulle vilja påstå att kritiken därför är irrelevant.

Länkar
"Jag är och förblir vänsterpartist"
"Skarp kritik mot Pernilla Zethraeus"

onsdag 10 augusti 2005

Feministisk hysteri, regn och möblering

Ser att tidningarna kommenterar Feministiskt Initiativ, Fi. Mest handlar det om spekulationer och spridda kommentarer från Fi-medlemmar.

Noterar att tidningarna nu börjar skriva om hysterin kring Fi. De artiklarna visar att journalisternas situation har förändrats - från att bevaka skeenden i samtiden till att skapa skeendena. På köpet kan de nu börja sälja tidningar om hysterin...

Först var jag bara besviken på Gudruns avhopp från vänsterpartiet. Sedan har jag sett Fi som ett debattinlägg för att sätta fart på de etablerade partierna. Nu börjar det framstå som ett parti. Och många av deras marknadsföringsidéer önskar jag hade kläckts av mitt parti.

Om de bildar ett parti och ställer upp i riksdagsvalet så hoppas jag att de kommer över fyra procent. För de kommer att plocka sympatisörer från socialdemokraterna och vänsterpartiet. Och de rösterna kan vara avgörande för en fortsatt socialistisk regering!

Har ägnat senaste veckan åt att göra om i hemmet. Delvis nya möbler. Ut med två bokyllor. Ut även med åtta pappkassar med papper, tidskrifter och böcker som jag inte tittat i de senaste fem åren.

Och regnet bara vräker ner. Fått tända värmeljus för att försöka få ner fuktigheten här inne.

torsdag 4 augusti 2005

Tiggare har ingen plats i vårt samhälle

"Störs du av tiggeri i tunnelbanan?" var gårdagens fråga på dn.se.
5 418 personer röstade och 82 procent av dessa svarade ja.

Att människor störs av tiggeri är inget konstigt. Rör inte mina cirklar, som Pythagoras sa...

En del har satt i system att tigga och tjäna en extra slant. Andra tigger för att klara sitt uppehälle, en slags prostitution.

Tiggeriet gömmer många tragiska människoöden. Många klarar inte att själva ta ansvaret för att ordna sin situation. Utan jobb ingen bostad. Katten på råttan och råttan på repet.

Samhällets sociala insatser är inte tillräckliga. Att antalet utslagna ökar är ett tydligt tecken.

onsdag 3 augusti 2005

Företagens vinster är inga sparvar till folket

Företagen redovisar enorma vinster i sina ekonomiska rapporter för andra kvartalet i år.

Volvo 5,3 miljarder kronor, ABB 2,1 miljarder kronor, Skanska 1,4 miljarder kronor, Astra Zeneca 13,6 miljarder kronor, Scania 1,7 miljarder kronor, Telia 2,4 miljarder kronor och så vidare.

Sammantaget skulle de uppräknade vinsterna räcka till att sysselsätta 294 000 människor under samma tid (ett kvartal). Och som av en slump motsvarar det dagens öppna arbetslöshet!

Men varför anställa? I stället rationaliserar företagen. Tillverkningen automatiseras eller läggs ut på låglöneländer. Vinsterna ökar och aktieägarna blir allt fetare.

Lönen till Scanias vd ökar från 2,5 miljoner kronor till 7,5 miljoner kronor per år. En ökning med 300 procent!

Hans personal ska dock vara glada om de får behålla jobbet. Allt fler arbetar på tillfälliga projektanställningar eller tidsbegränsade anställningar. De tvingas leva med en osäkerhet.

Men blir de arbetslösa ska de inte vara ledsna. Då får de a-kassa, om inte Sveriges nya ”arbetarparti” hunnit ta bort ersättningen.

Med sina blida ögon, inspirerad av kungen, förklarar moderatledaren att människorna själva måste ta ansvar för sina liv och inte ska vänta på några sparvar…

tisdag 2 augusti 2005

Jag har sett Reine i verkligheten

På tåget hem till Kalmar, efter en vecka i sydligaste Sverige, satt en liten tjej på min fönsterplats. Hon hade egentligen platsen mot gången, men jag sa att hon kunde sitta kvar.

Hon var i tioårsåldern och tittade med nyfiken och granskande blick på mig när jag satte mig och plockade fram mitt korsord.

Under resan kravlade hon omkring i stolen, det var jobbigt att sitta still, eller så smuttade hon på sin Cola light innan hon satte armbågarna i fönstret och studerade omgivningen. Då kunde hon se stormens härjningar i sydvästra Småland.

Hon vek en pappersbåt av tågbiljetten och skickade iväg ett sms på sin kulört dekorerade mobiltelefon.

När vi passerade Södra stations spårområde hade de flesta rest på sig och börjat köa mot utgångarna.

Vid Bombardiers snart öde fabrik, efter att verksamheten avvecklas, reste jag på mig och sträckte mig upp mot bagagehyllan för att ta ner min resväska. Då smet hon ut under mig, med sin lilla barnkoffert. Sedan kryssade hon mellan sommarens resovana turister ut ur tåget och jag såg henne genom rutan försvinna bort.

Så småningom löstes kön upp. En kvinna som stod med ändan ut mot mittgången och pysslade om ett barn, sa till barnet att han skulle vänta tills tanten och farbrorn gått förbi. "Farbrorn" var jag, och "tanten" var en tjej i tjugofemårsåldern som chockad vände sig om och tittade på mig med ett illmarigt leende.

Jag hade en tre kvarts väntan innan min buss skulle ta mig sista biten hem. När jag stått halva tiden, fick jag se den tioåriga tjejen med sin lilla resväska en bit bort mot stationen.

Hon såg ensam ut, och jag kunde inte låta bli att tänka på hur lik hon var Reine i PC Jersilds roman. Det kan inte vara lätt att vara liten i en vuxen värld där barn inte ses som en tillgång, utan snarast som ett onödigt ont i en kommersiell värld. Eller som ett kolli som ska fraktas mellan föräldrarna.

Efter en stund kom en man i blåställ och hämtade henne. Hon fick ingen kram, han tog inte hennes väska, utan hon gick några steg före honom mot parkeringen. Det var tydligen pappas vecka. Och hon försvann vidare i sitt liv.

Sydkrafts hårdhandskar slår mot kunderna

”Sydkraft tar i med hårdhandskarna och nyanställer 45 personer som ska arbeta med att få ner elkablarna i marken efter stormen i vintras”, skriver lokaltidningen.

I Kalmar och Kronobergs län ska 100 mil ledningar grävas ner till en kostnad av 300 miljoner kronor.

Att kalla det för att ta i med hårdhandskarna är ett hån mot kunderna, samtidigt som Sydkraft förra året ökade sin vinst med 35 procent till nästan fem miljarder kronor – alltså fem tusen miljoner kronor i vinst!

Kostnaden för att gräva ner kablarna motsvarar sex procent av förra årets vinst.

Om Sydkraft haft nöjda kunder som främsta målsättning i stället för vinstprofit och gåslever till aktieägarna så hade konsekvenserna efter stormen aldrig blivit så omfattande som de blev.

Och hårdhandskarna, de fick kunderna känna på redan i vintras...