måndag 21 november 2005

Att höra en historia och återberätta den

Jag hörde av en kompis som hört det av en vän som fick reda på det av sin kille som hade läst det i en bok.

Nej det handlar inte om vad kvällstidningarna skriver om Mikael Persbrandt, utan om nåt helt annat.

När jag läste referaten i de båda lokaltidningarna från en trafikolycka häromdagen så noterade jag att åtminstone den ena tidningen har en delvis annan beskrivning av händelseförloppen än vad jag återgav häromdagen. Jag var i närheten av olycksplatsen och kom dit bara någon minut efteråt.

Något liknande upplevde jag i somras. Bussen var väldigt sen och när den väl kom var det en chaufför som jag kände. En av hans passagerare blev omkullknuffad av bakänden på en annan buss, vid busstationen. Men hon tyckte inte hon blev skadad och klev på för att åka hem. När bussen var på väg såg busschauffören i spegeln att hon svimmade och vände om och körde tillbaka till busstationen där man ordnade skjuts till sjukhuset.

Dagen efter stod i tidningen att hon blivit omkullknuffad av bussen som hon skulle kliva på och att det var en dragspelsbuss. Men enligt min sagesman var det ingen dragspelsbuss utan en vanlig buss med boggi. Bakre hjulen styr "emot" för att bussen ska kunna ta korsningar tvärare.

Då funderade jag över var det blev fel? Vittnen ser olyckan. De ger räddningspersonalen och polisen en bild. Denna bild återges i en rapport och återberättas för reportern som kanske inte ordagrannt skriver ner vad som sägs. Sedan påverkar reporterns egna kunskaper och insikt i hur han formulerar sig i artikeln.

Två till sjukhus efter våldsam trafikolycka
(Barometern 21 november 2005)

MöNSTERåS Två personer, en ung man och en tolvårig pojke, fick föras till sjukhus efter en våldsam singelolycka på väg 641 mellan Fliseryd och Ruda på lördagseftermiddagen.

Olyckan inträffade några hundra meter från vägskälet till Örnås strax efter klockan 15.

Bilen var på väg mot Ruda då den av okänd anledning kom för långt ut på vägkanten. Föraren fick upp bilen på vägen men där fick den sladd, fortsatte ned i dikeskanten där den törnade emot en bergknalle, slog runt och blev liggande på taket.

Räddningstjänst och ambulans var snabbt på plats för att ta hand om föraren och passageraren som hade lyckats ta sig ur bilen på egen hand.

De fördes i ambulans till Kalmar lasarett. Enligt uppgift ska de ha klarat sig undan den våldsamma avkörningen utan att ha ådragit sig några allvarligare skador. Framkomligheten var under räddningsarbetet begränsad, men det hann inte uppstå några längre köer vid olycksplatsen.
Här finns inte så mycket detaljer beskrivna. Den här artikeln ryms helt i min vittnesbild av händelseförloppet. Värre är det med denna:
Kan ha klarat sig tack vare sina säkerhetsbälten (Östran 21 november 2005)

En bil brakade i helgen av vägen mellan Fliseryd och Ruda i närheten av Bankeberg. Som tur var klarade både föraren och medpassageraren olyckan utan att åsamkas några allvarliga skador. Det var någon gång runt klockan 15 på lördagseftermiddagen som singelolyckan inträffade.

En man i cirka 20-årsåldern och en kille i 13-årsåldern från Högsby kommun var på väg mot Ruda när bilföraren kom för långt ut mot dikeskanten och tappade kontroll på bilen. Färden gick sedan över vägen och ner i diket på andra sidan, voltade och bilen blev där liggande på taket.

Lastbil vände bilen
Föraren och passageraren tog sig ut ur bilen och fick hjälp av en förbipasserande timmerlastbilsbilförare, som såg till att bilen blev rättvänd och som därmed avvärjde eventuell risk för antändning, förklarade räddningstjänsten från Fliseryd som också snart var på plats vid olycksplatsen.

Halka?
Bilchauffören och passageraren fick enligt räddningstjänsten föras till sjukhus för observation, men ska alltså ha klarat sig utan att bli allvarligt skadade. Kanske eftersom de båda ska ha användt bilbälten.

Vad som egentligen orsakade singelolyckan var inte helt klarlagt under helgen. Det rådde fläckvis halka längs vägarna vid den här tiden. Möjligen kan detta ha spelat en roll i sammanhanget.
"En man i 20-årsåldern" förvånar mig. Jag bedömde hans ålder till likvärdig med min.

"Föraren och passageraren tog sig ut ur bilen och fick hjälp av en förbipasserande timmerlastbilsbilförare, som såg till att bilen blev rättvänd och som därmed avvärjde eventuell risk för antändning, förklarade räddningstjänsten från Fliseryd" Detta stämmer inte alls! Räddningstjänsten var på plats och timmerbilen blev stående inom området då räddningspersonalen stängde av vägen. Och de tog hjälp av honom med att vända bilen rätt.

Likaså betvivlar jag att halka skulle kunna vara orsaken. Jag sprang ett par hundra meter längs vägen och den var snustorr och spåren gick rakt och prydligt snett ner i diket på högersidan av vägen. När nästan hela bilens bredd var i diket har föraren försökt styra upp på vägen, men eftersom det gick i 90 km/h (sa tanten som körde efter) så blev det ett kast tvärs över vägen. Teorin om halka tror jag helt enkelt är reporterns sätt att fylla ut artikeln?

Vad jag skrev om olyckan kan ni läsa här:
Hundpromenaden slutade i dramatikens centrum

3 kommentarer:

bert sa...

Många, många gånger har jag förbluffats över hur tidningarna beskriver händelser och annat. De enda gångerna man kan bedöma sanningshalten, eller riktigheten i fakta, är ju om man själv är kunnig, eller har varit med vid händelsen. Precis som det du just upplevt.

Då tänker jag - Om det är så här mycket faktafel i den här artikeln. Hur mycket felaktigheter skall då inte finnas i alla de artiklar, där jag själv inte kunnat bevittna, eller har faktakunskaper?

När man inser det, läser man tidningen på ett helt annat sätt. Med stor misstänksamhet.

Tomas Jonsson sa...

Och just att det är så många faktafel i en "vanlig" standardartikel.

Elisabet sa...

Mitt ex var eller är polis.
När han arbetade i Sthlm,satt han ofta häpen dagen efter ett ingripande, ja, när han läste tidningen. Det var ju nåt helt annorlunda; knappt det gick att känna igen.
Jag minns hur han skakade på huvudet .., och lite tappade man tron på journalisters objektivitet.
Eller mycket.