måndag 28 november 2005

Klassklyftorna märks på universiteten

Nyligen har Högskoleverket presenterat statistik som visar att ungdomar från arbetarhem fortfarande är underrepresenterade på universitet. Det finns också statistik som visar att studenter med invandrarbakgrund har svårare att få jobb, jämfört med studenter från samma utbildningar med svensk bakgrund.

Klassklyftorna består alltså!

Ungdomar från arbetarhem
24 procent av studenterna kommer från arbetarhem, medan 34 procent av befolkningen i samma ålder kommer från arbetarhem.

Siffrorna visar också att människor från arbetarhem är minst representerade på universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm - omkring 16 procent.

På de mindre högskolorna på landsbygden eller via Nätuniversitetet finns fler studenter från arbetarhem. Störst andel arbetarungdomar finns på Luleå tekniska universitet och högskolan i Gävle, där siffran är omkring 30 procent.

Om man i stället tittar på vilken typ av utbildning där minst andel studenter med arbetarbakgrund återfinns så är det på de konstnärliga högskolorna - endast tolv procent. Här kommer de flesta studenter från "högre tjänstemannahem".

Invandrare får inga jobb
Av de 38 000 personer som tog examen läsåret 2001/2002 har 11 procent utländsk bakgrund. De flesta, 75 procent, är första generationens invandrare. Eftersom de har genomgått exakt samma utbildning som sina kurskamrater med svensk bakgrund borde det inte finnas någon skillnad i etableringsgrad. Men i nästan samtliga examensgrupper har personer med utländsk bakgrund svårare att få jobb.

80 procent av alla examinerade med svensk bakgrund har arbete ett år efter examen. Motsvarande siffra för första generationens invandrare är 73 procent och för andra generationens invandrare 78 procent, skriver Högskoleverket på sin hemsida.

Källa:
Högskoleverket

6 kommentarer:

Elisabet. sa...

Men det är väl inte underligt, Tomas. Jag tycker att det är rätt självklart. Yrken går ofta i arv. I min skola i norra västerbotten hörde jag aldrig nån som påstod sig skulle läsa vidare på universitet. Våra föräldrar var gruvarbetare eller arbetade i skogen. Det tar nog lång tid att förändra sånt, men det är ju synd och nog har det väl blivit mycket bättre ändå?
Och att jag själv skulle känna mig som underklass, det gör jag inte. Jag förstår inte hur ni, egentligen, orkar med allt klassprat. Egentligen. (nu kommer jag att få svar på tal här ...;-)

tomasrj sa...

I stort sett hela artikeln var ett referat av Högskoleverkets (HSV) pressmeddelande. Ordet "klassklyfta" var dock mitt och det var tydligen provocerande?

Situationen har blivit bättre. Men HSV redovisar nu siffror som visar att antalet studenter kommer att minska.

Grunden i en demokrati är kunskap. Det kan vara kunskap om kulturer eller kunskap om hur ekonomin fungerar. Kunskap om hur samhället fungerar är dock kanske det viktigaste. Att kunna läsa tidningen, att kunna fylla i en blankett. Att veta vart man ska vända sig när man behöver hjälp. Att kunna hävda sin rätt när samhället fattat felaktiga beslut.

Kunskap är också en maktfråga! Outbildade människor är underlägsna i samhället och hänvisade till arbeten som sliter på kroppen och många gånger bidrar till sjukdom och skador. Dessa jobb är också i regel dåligt betalda.

Elisabet. sa...

Tomas, nu missförstod du mig. Jag menar inte att det inte är bra med utbildning, tvärtom. Det finns nästan inget jag saknar eller ångrar så mycket, som just den biten. Vad jag menar är, att det är inte FÖRVÅNANDE att barn från högre socialklasser automatiskt läser vidare på högre nivå, för det är ju bara nåt man har fått med modersmjölken.
Klassklyfta som provocerande?
Jo,lite.
För när politiker pratar om klasser och klassklyftor, då låter det så ... förutsägbart.
Det är likadant som när man numera nästan aldrig läser om MÄNNISKOR; nu är det bara individer som gäller.
Det är klart att det finns klassklyftor .., men hos skapar det genast ... nackhårs-resning .., det blir som att ni genast fållar in er. Eller oss.
Förstår du hur jag menar?

Elisabet. sa...

Jag menar fållar in oss/er i olika politiska fack. Nu ska jag leta reda på den där filmen om maoisterna till dig. Jag såg att den skulle gå i repris.

Elisabet. sa...

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=37862&a=478532&lid=puff_489803&lpos=lasMer

Här är den!

tomasrj sa...

Jag menar inte heller att det är underligt. Mitt enda syfte var att visa på denna rapport som bekräftar det man kan förvänta sig - nämligen att /.../ består.

Jag har inte kikat på din länk, men hörde en dokumentär, typ "30 år efteråt" på SR Minnen häromkvällen som handlade om hur man bosatte sig i små "celler", barnen lämnades bort och allt kapitalistiskt och borgerligt fördömdes. De bland maoisterna som var uppvuxna i småborgerlig miljö blev hårt åtgångna - i princip mordhotade och trakaserades på ett vidrigt sätt.