fredag 30 december 2005

Svar på frågor om skolan

Här besvarar jag några kommentarer angående mitt tidigare inlägg om borgerliga alliansens förslag till segregerande gymnasieskola. Kommentarerna gäller dock skolan i allmänhet och främst grundskolan

Tyst och ordning; Det handlar om respekt för den som för tillfället har ordet. På samma sätt gäller respekt för andra människor. Självklart är det att betrakta som kränkning att tilltala någon annan lärare eller elev med nedsättande tillmälen. Personligen tror jag att den som själv blir tilltalad på det sättet också tilltalar andra så. Det är ett tecken på uppgivenhet.

Regler. När det gäller regler så gäller naturligtvis samma regler som i övriga samhället. Inte beslagtar man mobiler från folk på bion - utan det är sunt förnuft som gäller. Jag är helt övertygad om att alla elever ställer upp på det om de själva får vara med och bestämma att det ska vara mobilfritt.

Flum med att lägga upp scheman; Både FN:s barnkonvension som Sverige ratificerade 1989 och Sveriges skollag talar om att eleverna ska ha inflytande och vara med och styra. Och att det ska ske utifrån ålder och förmåga. Det här är upp till skolan och lärarna att genomföra.

Att arbeta med flexibla scheman kan vara ett sätt där eleverna lär sig att prioritera sin tid till de uppgifter som kräver mer tid. Det är också ett bra sätt för att få arbetsro. När man är på humör och mogen för ett visst arbetsmoment så finns möjlighet att genomföra uppgiften och att inte behöva sluta när det är som roligast.

Det är en inlärningsprocess och en del elever har svårare med detta än andra. Dessa elever ska naturligtvis få hjälp och stöd med att strukturera sin arbetstid.

Uppnåendemålen skolår 9; Jag är övertygad om att alla elever i vanlig grundskola (alltså inte särskolor och möjligen inte heller resursskolor) kan klara av målen för skolår 9. För att underlätta detta arbete krävs naturligtvis att eleven sätts i centrum och att undervisningen anpassas efter de enskilda eleven.

"Det hade jag aldrig klarat av i den åldern, att ta det ansvaret". Nej, det tror inte jag heller. För då gällde en annan attityd i samhället. Elever betraktades inte som tänkande individer. De skulle enbart hålla tyst och ta till sig det vuxenvärlden ansåg. Idag är demokratin även på intåg i skolans värld. Att våga ifrågasätta värderas högre än tyst inställsamhet.

(Här vill jag nämna två exempel från litteraturen. 1) Lärljungen Tomas som tvivlade på Jesu uppståndelse intill den stund då han själv fick möta den uppståndne och se såret och sticka fingrarna i såret. 2) Kejsarens nya kläder där det var en liten kille som utbrast "men han har ju ingenting på sig!" "Hör oskuldens röst", sade pappan och den ene viskade till den andre vad barnet hade sagt och snart ropade hela folkmassan "han har ingenting på sig". Först då gick det upp för kejsaren att han faktiskt var naken...)

"Ungar måste ha trist och träligt och jobbigt emellanåt för att utvecklas". Där håller jag med - det är ju så livet är - det motsäger inte heller något i mitt tidigare resonemang. Jag är inte förälder, men jag har arbetat inom skolan i drygt tio år och jag kan uppleva att vuxenvärlden alltför ofta styr vad barnen ska göra, i stället för att låta barnen ta egna initiativ och tänka själva. Jag tror på att tristess föder kreativitet.

1 kommentar:

Elisabet sa...

Tack som tog dig tid att kommentera så mycket, Tomas. Jag håller med i allt, utom att man inte borde få beslagta mobiler på biografen.
Det skulle man visst få göra!
Fy, så irriterande med folk som sitter och surrar i mobil på bio.
Man kunde samtidigt skicka ut såna som berättar handlingen och smaskar och smäller tuggummi eller aldrig håller snattran.
Just det ..,-)
Mera rotting på biografen!