söndag 30 november 2008

Den som ändå vore lite längre...


Tre decimeter saknas. Jag vet; jag borde satt mig ner på huk så att både hund och svål fått himlen som bakgrund. Om jag dessutom krupit en meter närmare så hade hunden sett mycket större ut. Men det var skymning och inte ett dugg genomtänkt, när jag såg att hunden intresserade sig för fåglarnas fettsvål som hängde i trädet.

Kanske det blir ett da capo med lite bättre ljus. Det ställer säkert hunden upp på...

- - - - -
För övrigt så påminner Ida oss om vikten av feministisk stadsplanering. Ilsemarie skriver om kvinnors arbetsmiljö.

Den som vill förkovra pennalistiskt nostalgiska känslor kan avnjuta några katastrofala omslag.

Andra bloggar om: , , ,

5 kommentarer:

Lasse Strömberg sa...

Kul bild.

Men...är det inte lite av djurplågeri att hänga en underbart doftande godbit precis så att hunden inte kan komma åt att sno den? :-)

Tomas Jonsson sa...

Lasse: Jag tror talgoxarna skulle bli ledsna om svålen hängde lägre - för att inte tala om hackspetten.

Kerstin sa...

Det finns väl Photoshop :-)

Björn Nilsson sa...

Jag vet inget om hundar - äter de fågelmat? Kunde du inte ha hjälpt till genom att lyfta upp jycken till fågelkäket för att kolla om den verkligen ville ha't?

Tomas Jonsson sa...

Björn: Det är nåt svålaktigt upphängt till fåglarna. Men för en hund är en svål fortfarande en svål.