tisdag 28 april 2009

Flickorna, pojkarna, betygen och lönen

Radion berättar idag att flickorna fortfarande har bättre betyg i skolan än pojkarna. Som lärare funderar jag mycket över vad vi gör i skolan och hur vi gör det.

Läroplanen är fantastisk. Jag verkligen dyrkar inledningen som talar om vilket uppdrag vi har när vi ska skola barnen till samhällsmedborgare. Det ger stort utrymme för individuella arbetsformer.

Orsakerna till skillnaden i betyg kan vara många. I de yngre åldrarna så är det mest fröknar. Manliga lärare hör till undantagen. Det tror jag spelar in. Hemma så är det mamma som vardagstjatar och vi killar lär oss i unga år att stänga av hörseln då. Jag generaliserar.

Det är märkligt att killarna misslyckas med skolan medan flickorna får toppbetyg. Men ändå så är det killarna som får högsta lönerna när ungdomarna kommer ut i arbetslivet. Då kan man undra om det är så viktigt att lyckas i skolan?

Jag har aldrig varit särskilt förtjust i råpluggande inför prov. Hellre ser jag att man har en god grundkunskap, är allmänbildad och att kunskapen sitter kvar länge. Den som är "duktig" och läser sina läxor ordentligt och pluggar hårt inför proven får höga betyg. Men hur är det med kunskaperna efter några dagar?

Därför gillar jag nationella prov som värdemätare över vad eleverna kan. De proven, som skrivs i slutet på nionde klass och omfattar allt man lärt sig i grundskolan, säger mycket mer än vanliga prov som avslutar varje enskilt kapitel.
Skolans uppgift är som sig bör att skola arbetskraften
Om kvastarna ska sopa bra får man inte slarva med skaften
Spärrar och kvoter och testsystem är ett system för att sålla
agnarna från vetet och föra var och en till hans rätta fålla.
Leif Nylén "Den ena handen..."
Det är tydligt att näringslivet efterfrågar arbetskraft som inte har de bästa betygen. Åtminstone är det killarna, som inte har de bästa betygen, som får de högsta lönerna. Det verkar som det är dags att ifrågasätta skolans uppdrag och betygens betydelse. Eller är det så att kunskap inte värdesätts på arbetsmarknaden?

- - - - -
Andra bloggar om: , , , , ,

6 kommentarer:

Björn Nilsson sa...

Det viktiga i många positioner är inte att ha bra betyg utan att ha rätt kontakter. Gärna rätt föräldrar också.

Kerstin sa...

För sådär en tio år sedan hade Aftonbladet ett uppslag där man visade gymnasiebetygen för våra stora kanoner inom den ekonomiska eliten, de där VD:arna som får mångmiljonbonusar. Det var verkligen inga imponerande betyg de stoltserade med, med ett undantag Percy Barnevik, som hade bra betyg.

När jag var ung sade de stora VD-pojkarna att vi flickor visst skulle komma fram i arbetslivet, om vi bara vore lika kompetenta som männen. Så såg en två-tre generationer kvinnor till att de blev det - och lite till, men inte f:n hjälpte det. Då fick vi höra att vi inte var lika bra på att ta för oss som herrarna - nej hur skulle vi göra det? Gå in till chefen och rikta en pistol mot hans huvud och tala om att han hade två val. Det ena var att ge oss den där högre tjänsten som vi hade sökt.

För övrigt håller jag med dig om att det nog är förödande att de manliga lärarna har försvunnit i stort sett, vilket beror på att man successivt har sänkt lärarlönerna, som är usla idag, relativt sett, mot hurdana de var för 35-40 år sedan. Alltså försvann männen, de kunde ju få betydligt högre löner på andra ställen.

Allt hänger ihop med allt.

Ha en fin första maj!

Tomas Jonsson sa...

Tack Kerstin för väl skriven och genomtänkt kommentar. Hoppas du och alla andra läsare också får en bra Första maj!

Bj0rnborg sa...

Håller med Kerstin om att anledning en att män är försvinnande få inom skolan är den låga lönen.

Det samma gäller andra "kvinnoyrken".

Det framställs ofta utifrån ett essensiellt perspektiv (kvinnoyrken ÄR kvinnoyrken, behöver inte problematiseras varför, och eftersom de är kvinnoyrken diskrimineras de och får bl.a. lägre lön).

Själv anser jag att "kvinnoryrken" är kvinnoyrken endast PÅGRUNDAV att det är låg lön och män därför väljer att lämna skutan. (män har ju traditionellt/könsroll ett försörjningsansvar för familjen som kvinnan inte har. Därav detta manliga fokus på inkomst).

Det blir en hönan och ägget problematik, får kvinnoyrken låg lön för att de är kvinnoyrken, eller blir de kvinnoyrken eftersom de får låg lön. Det är en viktig distinktion. Och din observation om att ju lägre ner i skolåldrarna (läger inkomst, lägre status) ju färre manliga lärare.

Ang. mer specifikt vad du skriver om, så har jag för mig att centraliserade prov har visat att skillanden mellan pojkars och flickors kunskapsnivå är minimal, och inte alls i paritet med betygsgapet. Det var i jakt efter en sådan undersökning jag snubblade in här.

http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:174228

Den här undersökningen visar bl.a. att killars lägre betyg beror på att de inte tillåts utöva/lära sig skolkoden, dvs beter sig på ett ofördelaktigt vis för att få bra betyg.

Vilket antyder iaf 2 saker; dels att det inte endast är prestation som sätter betyg, dels en ny hönan och ägget situation.

För är det så att pojkar inte lär sig skolkoden, eller är det så att skolkoden inte tolererar pojkigt beteende?

Vad är rätt och vad är fel? Det kan vara svårt att veta, det enda man kan veta med säkerhet är; de som sitter med "färdiga" svar har ALLTID fel, och ALLTID en politisk agenda.

mvh

Bj0rnborg sa...

Här hittade jag lite mer info om betygsdiskrepansen:

http://web.telia.com/~u18411153/NycanderSLUTVERSION_2006-11-17.pdf

Sammanfattning:
"Flickor har högre betyg än pojkar i alla ämnen förutom idrott. För att undersöka dessa
skillnader görs här en jämförelse av skillnaden mellan resultat på nationella prov i
matematik, svenska och engelska och motsvarande betyg för pojkar respektive flickor.
Undersökningen görs på gruppnivå för Sveriges pojkar och flickor i årskurs nio under åren
1998−2005. Data hämtades från Skolverkets databas SIRIS. Denna undersökning visar att
fler flickor än pojkar får höjda betyg i förhållande till sina resultat på nationella prov. Detta
gäller alla tre ämnena och alla år. I internationella jämförande studier presterar svenska
pojkar bättre än svenska flickor i matematik, ”naturvetenskapligt kunnande” samt i fysik,
kemi, geovetenskap och miljökunskap. Ändå har pojkarna lägre betyg i matematik och alla
naturvetenskapliga ämnen."

Tomas Jonsson sa...

Bj0rnborg: Tack för kommentar med intressanta tankar. Det får mig att fundera över hur lönesituationen ser ut när kvinnor söker sig till mansdominerande yrken.

Kvinnliga lastbilschaufförer, brandmän, byggnadsarbetare... Har kvinnorna samma ingångslön och likvärdig löneutveckling som sina manliga kollegor?

Angående pojkar och "skolkoden" så är min erfarenhet att eleverna måste få ett ordentligt utrymme att röra sig inom för att lära eget ansvar. Jag avskyr regler om mössor, tuggummin etc som jag menar inte påverkar inlärningen. Sunt förnuft och respekt är mycket viktigare än detaljerade regler om vad man får göra. Det senare skapar ett småaktigt och pennalistiskt klimat i klassrummet som är kontraproduktivt för inlärningen.

Exempel: En elev kommer till klassrummet utan penna. Då frågar jag "hur har du tänkt att det ska fungera?" "Jag kanske kan låna av någon, eller springa och hämta i skåpet", svarar eleven och så ordnar det sig. Nästa gång har eleven med sig penna direkt när lektionen startar!

Men det förutsätter att vi till att börja med är överens om varför skolan finns och värdet av kunskap. Det här är en process. I år 8 är nästan alla elever medvetna om detta. I år 9 vill jag påstå att alla är medvetna om detta. Däremot är det fortfarande en del (främst pojkar) som behöver hjälp med struktur för att lyckas med skolarbetet.

Kanske skulle pojkar börja skolan ett år senare!?