När man har sprungit nästan trettio mil på omkring 35 timmar (inklusive vilotid) så sover man gott. Vid den här obligatoriska 8-timmarsvilan på sista checkpointen under Femundlöpet hinner hundarna sova omkring sex timmar. Hundföraren hinner i bästa fall sova fyra timmar.
När husse kommer med frukost på sängen och man ser hundarna i de andra spannen göra sig beredda så får man nog ändå lite lust att springa...
Nog är det skönt när husse masserar benen och pysslar om en. Liten sliten är man allt, men jag har ju klarat såna här tävlingar tidigare och husse brukar ha koll på vad jag klarar!
1 kommentar:
Mycket vackra bilder i din blogg =))
Skicka en kommentar