måndag 30 januari 2012

Ännu en dos natur – vinter med barmark

Här är en samling bilder som jag tog för några veckor sedan – medan det fortfarande var barmark. Sedan dess har ett vitt täcke lagt sig över vinterlandskapet och nu sveper kylan in över östra Småland. Själv har jag dragit på mig en otäckt manlig förkylning, och dessa är inte att leka med.






lördag 28 januari 2012

Livekarusellen i Mönsterås

Jag har inte fotograferat livemusik sedan sommarens festivaler, så det var skönt att komma igång igen. På fredagskvällen var det dags för Livekarusellen på fritidsgården Solhem i Mönsterås. Livekarusellen hette tidigare Rockkarusellen och är en talangtävling över hela landet.
– Tanken med namnbytet är att bredda utbudet och locka fler artister inom fler genrer att delta, berättade en av arrangörerna i en paus. 583 band/artister är med i år och i Mönsterås deltog sex av dem. Vid varje deltävling finns en jury som tillsammans med publikröster sållar ut favoriterna som gör upp om de finaste priserna i en riksfinal i början av juni.

Först ut var bandet Fire. Två killar med varsin akustisk gitarr som de använde till finstämda melodier med engelsk text. Nästa band hette Dum i huet och hade lite halvgalna folkhemsrealistiska sånger på svenska.



Maria Skybäck var enda soloartist. Hon framförde existentiella sånger om ensamhet, självdestruktivitet och olycklig kärlek. Inte utan en viss ironi, vilket kanske behövs för att det inte ska bli patetiskt. Fjärde artist på Solhems scen var bandet Obligatorisk närvaro som spelade mer klassisk rock.


Beyond Mortality stod därnäst på scen. Jag hänger inte med längre på vad genrerna kallas, men jag skulle gissa på Death eller Gothic Metall. Det var tungt och slamrigt. De två första grupperna, Fire och Dum i huet stod ut musikaliskt och scenmässigt tillsammans med just Beyond Mortality och kvällens sista band GHIAB. Men jag undrar var tjejerna finns? På scenen räknade jag till tjugo killar och bara en ensam tjej. Är tjejerna hemma och gör sina läxor medan killarna häckar i replokalen, eller vad beror det på?


Ett band som överraskade positivt var GHIAB – kvällens enda Mönsteråsband och kvällens yngsta bandmedlemmar – merparten av killarna går första året på gymnasiet. När jag sett dem tidigare så har det varit pinsamt dåligt – ingen känsla och absolut ingen finess. Det är ett år sedan jag såg dem senast och idag var det ett helt annat band. Tajt, genomtänkt, alla på scenen drog åt samma håll. Inget tramsigt mellansnack, utan ösig musik i samma genre som Beyond Mortality – och det lät bra! Det är inte min typ av musik, så jag har ingen aning om hur bra de är i sin genre. Men GHIAB utvecklas och mognar och det vore kul om den utvecklingen fortsätter!




onsdag 25 januari 2012

Hej mitt vinterland – del 2

Det finns hopp, känner jag, när man vid kvart i fyra ser en himmel som brinner och sprider sitt värmande sken över en snöklädd åker, samtidigt som minusgraderna biter i kinderna. Så jag tog en runda med kamera och katt och bekantade mig lite med snön här runt omkring.




Den här bilden tog jag i söndags utomsocknes.

Kyligt violett himmel.

måndag 23 januari 2012

Jag hann inte så långt i tidningen

Det var många sidor om Håkan Juholts avgång i Nyheterna idag. Så jag hann aldrig längre i tidningen innan jag tuggat i mig mina frukostmackor, sörplat mitt te och var tvungen att skotta av bilen för att åka till jobbet. Så det var först när jag kom hem som jag fick se att en av mina bilder åter var med i tidningen över fyra spalter på Mönsteråssidan. Den är tagen på frihand under översvämningarna i november 2010 och jag gillar den här bilden! Eftersom den är lite oskarp så gör den sig riktigt bra i dagstidningstryck dessutom.

söndag 22 januari 2012

Hej mitt vinterland – del 1

Så kom det då lite snö till sist. Med de två senaste vintrarna i färskt minne så har det nästan känts onormalt med en grön vinter – trots att det statistiskt sett inte är ovanligt i södra Sverige. Mig spelar det ingen roll. Det är kul med snö. Men det är också skönt att slippa skrapandet på rutorna och att kunna gå i gympadojor och hämta tidningen på morgonen. Men nu ligger det ett tunt vitt täcke här och det är bara att förhålla sig.



lördag 21 januari 2012

Innebandypropaganda i Fliseryd

På lördagseftermiddagen såg jag en riktigt bra innebandymatch. Fliseryds IBK i blått tog hemma emot Kalmar IBK. Jag kom dit fem minuter in i andra perioden. Och då stod det 0–3 till gästerna. Men innan jag hunnit sätta mig så reducerade Fliseryd och det blev liv i hallen. Bara minuten senare kom nästa reduceringsmål och tolv minuter in i andra perioden stod det plötsligt 4–3 till hemmalaget.

Christian Hauge Sjöstrand kvitterar till 3–3.

Matchen svängde och gulklädda Kalmar tog ledningen med 4–5. Fliseryd kom igen ytterligare en gång. Kvitterade till 5–5 och skapade en tremålsledning. Kalmar spelade med sex man på plan i slutet och i öppen kasse kunde Fliseryd skriva slutresultatet till 9–5.

Det var länge sedan jag såg Fliseryd spela så här bra. Man sprang snabbare, passningsspelet verkar man ha tränat på och man stängde till Kalmars spel. Det var bra tryck från båda lag, ingen fegade, vilket också ledde till totalt sex utvisningar i matchen. Det var god reklam för innebandysporten!

Kamp om bollen...

... som slutar med platt boll.

Andreas Karlsson avväpnar motståndaren och kör med dubbelkomando.

Johan Granath för åter Fliseryd till ledningen med 6–5, assisterad av Robert Nilsson i bakgrunden.

En grå dag

Jag har samlat ihop en bunt kommentarer från olika personer på Facebook idag som sammanfattar läget rätt så väl:

Jag tror att Juholt idag meddelar sin avgång kl 15. Jag hoppas att Håkan efter detta orkar engagera sig vidare, även om man sviks så av dem man trodde jobbade för samma övertygelse som en själv.
*
Om man tror att man kan få väljarna med sig genom att göra sig av med alla partiledare som borgarpressen kommer att förlöjliga så har man inte fattat vilket samhälle man lever i.
*
Såg att journalister häckade på Seven-eleven, dom bidar sin tid o slipar sina vapen till spektaklet på flanad... Golgata.
*
Maktspelet i (S) ger en besk och obehaglig eftersmak. Behandlingen av Håkan Juholt, av både media och vissa partikamrater har gått alldeles för långt och tonläget känns obehagligt.
*
Det uppenbart att vissa sossar inte var nöjda med valet av Juholt. Men varför på kongressen valdes han med acklamation? Varför förde man inte fram en eller flera motkandidater då istället. Det hade absolut varit det bästa för sånt här krypskytte skadar vilken organisation som helst!
*
Michael Damberg kommer att träda fram som öppen kandidat när dammet har lagt sig. Han har hållit käft och väntat på sin chans hela tiden, låtit de andra sköta den smutsiga delen.
Så långt andras kommentarer på Facebook. Själv tycker jag bara att det är tråkigt. Jag minns hur tongångarna var i Vänsterpartiet i mitten av 00-talet. Det fanns tendenser till personangrepp, men mestadels så handlade det om teknikaliteter som "kommunist" eller "förnyare". Jag var inte beredd på det, men hetsades att delta i stridigheterna. Det var då jag började fundera över om jag hade i politiken att göra.

Senaste tiden har samma tongångar läckt ut från Kristdemokraterna och det är förödande för partiet och politiken. Vad händer om Socialdemokraterna i eftermiddag står utan partiledare? Det känns inte som om det idag finns någon som utstrålar trygghet och som har alla medlemmars förtroende och kan samla partiet!

Socialdemokraterna har haft alla chanser senaste tiden – Carema och vinster på det offentliga, Carema och moderatkopplingen, restaurangmomsen och MacDonalds koppling till Moderaterna, statistik om det ökande utanförskapet, utrikesminister Carl Bildt och hans lögner kring sina smutsiga oljeaffärer och sjabblet med lärarlegitimationer. Men Socialdemokraterna har försatt alla dessa chanser och i stället ägnat sig åt att baktala sin egen partiledare som fått löpa gatlopp.

Moderaterna har 35% av väljarstödet, Socialdemokraterna 25%. Om någon förutspått detta för fem år sedan hade alla skrattat. Idag känns ingenting givet. Med ett splittrat (S) kan mycket väl Vänsterpartiet och/eller Miljöpartiet kliva fram som ledande oppositionsparti och (S) tyna bort som ytterligare ett otydligt mittenparti.

Jag har sedan flera år slutat med politiken. Men idag kände jag ett behov av att lätta lite på trycket. Håkan Juholt verkar ha nått vägs ände på sitt gatlopp. Inmålad i ett hörn i trygga Oskarshamn. Och det tycker jag är trist!

fredag 20 januari 2012

Veckorna rusar på

Som en snurrig gammal pensionär upprepar jag regelbundet att tiden bara rusar iväg. Tyckte nyss det var söndag och nu är det redan fredag och arbetsveckan nästan slut. Veckorna bara rusar på och det är väl ett tecken på att jag i alla fall inte har tråkigt på jobbet. Men ändå kan jag inte låta bli att fundera över om det verkligen är det här jag vill med mitt liv.

De drömmar och mål som jag strävat efter de senaste femton-tjugo åren har i princip uppfyllts. Nu försöker jag hitta nya drömmar och mål. Att ge ut en fotobok är ett nytt mål. Hittills har jag mestadels bara tagit kort – bilder utan mening. Men nu vill jag försöka komma vidare in i mer dokumentära bilder som skildrar en samtid och berättar något.


torsdag 19 januari 2012

Tema kärlek på gymnasiet

Igår hade vi en temadag om kärlek på Mönsteråsgymnasiet. Jag hörde två föreläsningar med Mia Börjesson från Göteborg. På morgonen var jag med på hennes föreläsning för alla killar på skolan om självbilden och tankar inför vuxenlivet. Hon trollband 120 tonårskillar som satt stilla och lyssnade under nästan en och en halv timme.

Tog en bild på henne när hon fikade, intervjuades av ena lokaltidningen och laddade inför föreläsningen för tjejerna på skolan. Mia Börjesson spred många intressanta tankar omkring sig hela dagen – tankar om hur absurd tillvaron kan vara och det var svårt att inte skratta.

På eftermiddagen höll hon en föreläsning för oss lärare på temat bemötande. Hon pratade mycket om att vi fokuserar på problemen i stället för att plocka fram det goda. Ett exempel, hon lyfte, är dessa temadagar om droger där man får veta precis allt om alla olika sorters narkotika. Varför ska man behöva veta allt om något som man helst ska undvika? Jag hade aldrig hört talas om Mia Börjesson, men en sökning på hennes namn ger trettio tusen träffar som vittnar om hennes engagemang. Här är hennes hemsida.

Elevkåren på skolan stod för en del av arrangemanget och nedanför syns RFSU som också deltog på temadagen.

tisdag 17 januari 2012

En dos natur – Vinter med barmark

Jag är inne i bloggfasen "många bilder i sporadiska doser". Vintertid och händelsefattigt och kameran hinner kallna mellan kultur- och sportevenemangen. Så jag tittar lite på bilder i arkivet från senaste veckornas skogspromenader. Det är inget speciellt med dessa bilder, mer än att de passerat genom två av mina nålsögon där de blivit liggande i en mapp. Den äldsta bilden här nedanför tog jag annandag jul och den nyaste är från trettonhelgen.






söndag 15 januari 2012

En bildbomb från senaste månaden

Redan femtonde januari. Redan har halva januari passerat. En tjugofjärdedel av 2012. Jag vet, naturligtvis, att en sekund alltid är en sekund. Men relativt sett så upplever åtminstone jag att tiden går allt fortare ju äldre jag blir.

Alla bilderna i det här inlägget är tagna med min lilla S95 under december förra året. En liten kompakt från Canon som jag köpte i höstas. Den är bra, men den är naturligtvis inte lika bra som systemkameran. Men den är ljusstark och det har triggat mig att pressa den kanske lite väl hårt. För den skapar inga under – även om den är ljusstarkare än de flesta andra kompakter.

Jag har varit med i en kör i Kalmar sedan 2003. Från början hette vi Nordkören och var ett projekt, kopplat till högskolan, som fick pengar av Nordiska rådet. Det projektet pågick i tre år. Sedan blev vi Högskolans kammarkör innan vår körledare Monica gick i pension och kören var på dekis ett år. Sen kom Monica tillbaka och nu är vi alla ideellt sjungande och kallar oss Lilla kören. Inför jul brukar vi alltid ha julkonserter. Gröna Salen och Slottskyrkan har vi varit i flera gånger. På bilden ovanför tackar vi Monica för denna höst med ett kluckande paket. Och på bilden under ses den fyllda Gröna salen under konserten.


Jag var på ett flertal julmarknader. Mönsterås, Fliseryd, Figeholm och här ovanför Pataholm. Nedanför är det dags för Luciafirande på Mönsteråsgymnasiet där jag jobbar.


Jag är sekreterare i Hamnmagasinets Vänner. Föreningen bildades 1982 och tog över ett gammalt hamnmagasin som renoverades ideellt under många år. Vid Luciatid brukade man avbryta för juluppehåll med att det kom ett Luciatåg till gubbarna som snickrade i museet. Fruarna tog med lite mat och man firade Lucia i arbetskläder. Firandet har sedan fortsatt varje år i vårt arbetsrum i museet. Spartanskt och väldigt trevligt. 1987 invigdes museet och vi har ungefär tvåtusen besökare varje år, mycket tack vare kommunala feriearbetare som skött öppethållandet under turistsäsongen. Oskarshamns kommun har dock varit svåra de senaste åren och i somras fick vi dra ner öppethållandet kraftigt.

Leif har jag känt i drygt tio år – lika länge som han hjälpt till med Hamnmagasinet. På bilden nedanför Anders Berg som varit ordförande ända sedan föreningen bildades.


Här är några vyer från Kalmar, tagna vid olika tillfällen i december. Det är fint med alla ljus som lyser upp i vintermörkret.


Veckan innan jul kom det faktiskt några snöflingor här nere i östra Småland. Men kylan höll inte i sig och det tog bara några dagar innan marken åter var bar.