tisdag 31 juli 2012

Återbesök på Ödevata

När jag körde längs vägen mellan Nybro och Emmaboda tidigare i somras så passade jag på att svänga ner mot Ödevata. Det blev ett återbesök... Ödevata var en öppen kriminalvårdsanstalt under många år och jag satt själv där en försommar efter värnpliktsbrott för tjugo år sen. Jag totalvägrade helt enkelt och på den tiden sattes pacifister i fängelse. Kriminalvården lade ner Ödevata för snart tio år sedan och sen fem år är det fiskecamp och stugby. Platsen ligger vackert intill en insjö och jag rekommenderar ett besök.

Bostadsbarackerna där cellerna låg står oanvända sen fängelsetiden. Det här är min gamla korridor.

Här innanför porten till den mekaniska verkstaden stod jag och kapade tio centimeter långa rörstumpar. Vi tillverkade oranga papperskorgar i plåt och rörstumparna svetsades fast under korgen som fäste, för att sedan kunna träs på stolparna. När jag fyllt en kjolklädd SJ-pall med rörstumpar så kom verkmästaren med trucken och jag fick en ny tompall. Det var ett evighetsjobb för att sona mina synder. Idag är det loppis och café. Jag köpte en glass och pratade lite med de trevliga ägarna.

Min gamla cell. Vi var inlåsta i korridoren kanske från sjutiden och i cellerna från nio på kvällen.

Det var en öppen anstalt, där det inte fanns några staket runt om. Fårstängslet som syns på bilden är nyuppsatt eftersom de har djur på gården numer. Jag minns att en kille som frigavs under tiden jag var där kom tillbaka redan samma kväll och frågade om han kunde få sova över, eftersom han inte hade nånstans att ta vägen. Internerna bestod mestadels av rattfyllor, bedrägerier och totalvägrare. Dessutom satt några långtidsdömda grova brottslingar sina sista månader där, eftersom vi hade kiosk på området och det var öppet så de skulle tränas in i ett vanligt samhälle.

Här på baksidan av baracken spelade vi boule på kvällarna. Jag minns en gammal farbror som satt där som hade haft en granntvist om några träd. När han började såga ner träden ringde grannen polisen och farbrorn höjde motorsågen mot polismännen och fick fängelse. Han var knäckt efter ett halvår i häkte och på helgerna kom hans barnbarn och hälsade på honom. Bara några veckor efter att jag muckade så såg jag hans dödsannons i tidningen. Till råga på allt så visade sig senare att träden stått på hans tomt.

Det fanns en grillplats intill en insjö på anstaltens område. Dit gick vi på helgerna och grillade och det fanns möjlighet att ro ut med en eka och meta lite också.

3 kommentarer:

Luntmakaren sa...

Hej Tomas

Det var rätt länge sen nu. Vi hade en kontakt - tror det gällde foto eller matematik...
Googlade på Ödevata och kom hit. Jag hade min barndoms uppväxt i närheten och en avlägsen släkting satt där på arbetshemmet runt 1950. Han tillhörde kategorin 'försumliga fäder'
Skulle gärna vilja veta lite mer om tillkomsten och 'driften' av sådana här arbetshem. Det anses förstås inte tillhöra den trevligare delen av svensk nutidshistoria - de flesta vill nog begrava historierna om sådana här företeelser. Till en del inspirerade av Nazityskland?
mvh ejnar ekström

Luntmakaren sa...

En liten kommentar:
inte helt lätt att komma igenom det här filtret för kommentarer.
jag skickar helst direkt till en epostadress. Ska försöka den vägen.
mvh ejnar

Caliburn sa...

Tomas
Jag satt där två månader för totalvägran 1981,det var faktiskt en givande tid, träffade några intressanta människor där, några stycken alltså - alla var inte så trevliga, bland annat, Arvid Lindberg, Målle Lindbergs storebror, skulle gårna se fler bilder från Ödevata