söndag 31 januari 2016

Några färgbilder från senaste veckan #4


Skruvar ibland på Velvia-läget på mina Fujifilmkameror, särskilt nu när ekonomibyggnaderna på gården är nymålade. Annars blir det mest bara svart-vitt. Tjälen har släppt och marken blir gärna lervälling. Isen på Alsterån försvinner. Mitt bland bilderna här nedanför finns en veckogammal bild från Pataholmsvägen, innan det blev mildväder.

Januari är gången och det är vår i luften. Det bästa är ljuset som återvänder. 

I Sverige får polisen nu också försöka bemästra nazisternas medborgargarden och borgarnas oppositionspolitik består i att KU-anmäla regeringen. Och så var det nån höjdare inom det militära som drog till med att vi kan vara i krig om några år. Jo, fortsätter vi mot Natomedlemskap, bort från alliansfrihet, så är vi snart i krig. Känns som hela världen går åt tokfel håll.





måndag 25 januari 2016

Figeholm, söndag kväll

På söndagskvällen hade vi årsmöte i Hamnmagasinets Vänner. Jag är sekreterare sen arton år och vi driver sjöfartsmuseet i Figeholm. 2200 besökare i museet förra året. 280 medlemmar i föreningen. 75 personer kom till årsmötet där vi brukar hålla det formella mötet kort och i stället bjuda på kaffe, lotter och bildvisning för allmogen. Jag är typ yngst. Den näst yngsta är typ 75 år...

Pengar ska räknas. Leffe och Bimma dricker kaffe.

Bo Sage har hunnit bli 84 år. För utsocknes så är han ortens sista fotograf. Han och hans far har fotograferat alla bröllop,  konfirmationer, körkortsbilder och hus i Figeholm mellan 1920 och 1997 då Bosse lade ner ateljén och gick i pension. Han hjälpte mig mycket med framkallning när jag var liten.

Berg antecknar nåt som Linnéa har kunskap om.

Erik och Leffe städar.

Och i köket är det full aktivitet och de satte mig i arbete med att torka disk när jag visade mig...

lördag 23 januari 2016

Veckans bilder #3

Nu snurrar det på så man blir fartblind. Ännu en vecka gången innan man knappt hunnit blinka. Minns knappt vad jag gjort under veckan – hållit mig inomhus. Jag gillar inte riktigt kylan. Kommunalskandalen har fortsatt snurra. Volvo har lanserat en reklamkampanj där man gör klart att mångfalden är en del av deras framgång. Kul för alla Volvoraggare! 

Allt mer tydlig blir också missunnsamheten. Jag förväntar mig inte att de tjugo procent bittra medborgare som stödjer SD ska hjälpa till med integrationsarbetet. Men det förvånar mig att de måste spy sin galla över alla de frivilliga som hjälper till med integrationsarbetet. Varför måste de bränna flyktingboenden? Varför måste de skrämma flyktingar? Varför måste de skriva en massa skit på sociala medier?





söndag 17 januari 2016

Några av senaste veckans bilder #2

Sverige är ett ett-ämnes-land. Denna veckas ämne är myglet inom Kommunal. Åtskilliga spalter har fyllts, som om det vore första gången en fackpamp eller politiker myglade till sig lite sprit och striptease och en lägenhet. Jag lovar att det kommer hända igen.

Kommunal-skandalen avbröt upprördheten över att lite för många män har en skev kvinnosyn. Och så har det också alltid varit och kommer fortsätta att vara. Grejen nu var att en massa ensamkommande killar pekades ut. Och det är väl knappast heller nån nyhet att många av länderna de kommer ifrån har en rutten kvinnosyn.

Nog om det. Översta bilden är Alsterån. Och tittar man noga ser man att det är en selfie.

Här tog vi bilder på varandra.

Det har varit en kylig vecka med dryga tio minusgrader. När jag kom hem i fredags eftermiddag var träden alldeles vita av frost. Tyvärr var det skymning och på lördagen var allt det vita vackra borta.

Det här är inget skämt. Jag lyssnar på ljudböcker i bilen, men ibland är skivorna så kladdiga att de inte går att spela. Så jag diskade dem. Compact Disc...

Vegetarisk mat. Dessa var goda!

Ännu en selfie på mig och kissen.

onsdag 13 januari 2016

Några bilder från Mönsterås i kväll

Hade ett ärende till Mönsterås i kväll. Passade på att gå en promenad i den gröna köpingen. Det var smutsig snö och frusen hundbajs. Och folk som hastade förbi i nordanvinden. Men det är ganska vackert med belysningen.


En Raskenbuss på väg mot Kalmar.

Isen blankpolerad.

tisdag 12 januari 2016

Masters, slask och inget annat


Jullovets absolut sista timmar är här och jag ägnar dem åt snooker på Eurosport. Mark Williams mot Ronnie O'Sullivan. Båda gamla världsmästare, båda fyllde 40 förra året. Båda har kanske sett sina bästa dagar. Båda blommar ibland upp och presterar. De har mött varandra oräkneliga gånger. Williams vänsterhänt från Wales som gillar det mjuka positionsspelet med små marginaler. Hans ingång är oftast långa attackstötar ur oväntade lägen. Brittiska O'Sullivan har den skrikigaste publiken och spelar lika bra med både höger och vänster hand och när han är i form så äger han fullständigt köbollen. De är gamla och trygga och hetsar inte upp sig. Men det är frustrerande att se dem missa, när orken och koncentrationen brister hos gubbarna.

Vintern kan inte bestämma sig riktigt för vad den vill. Ena dagen är det minus och snö, men mestadels så är det noll och slask. Precis som vanligt.

Jag var och köpte mig en ny skrivare idag. Åskan tog den gamla i somras och jag har klarat mig sen dess, men det är smidigare att kunna skriva ut hemma direkt. Strax under sexhundra spänn för en laserskrivare. Gissar att det är barn som skruvat ihop den nånstans i ett bortglömt land i Asien. För övrigt kostar en ny pulverpatron åttahundra spänn till samma skrivare.

Bilderna tog jag i somras.




söndag 10 januari 2016

Åtta bilder från gångna veckan #1

 
Dagarna rullar på. En tredjedel av januari redan avklarad. 1/36 av år 2016 passerad. Själv är jag inne på jullovets sista dagar. Inget av allt jag kunde ha gjort har blivit gjort under lovet. Och det är bra. Tydligen har jag behövt vilan. Avkoppling, läsning och promenader. Senaste dagarna har jag farit en del på vägarna och umgåtts med bekanta dessutom.

Dock har jag tänkt under lovet. Tänkt en del på framtiden. Var jag vill jobba och var jag vill bo. Jag har också fått en del nya idéer till fotoprojekt – dels kring formen, men också nya idéer som jag inte tänkt på tidigare. Får se vad det leder till…

Den gångna veckan har landskapet här i sydöstra Sverige blivit vitt. Tidningarna ropar om snökaos så fort det trillar ner några snöflingor och måste hitta nån som halkat eller blivit fem minuter sen på grund av snön för att kunna fylla tidningen med katastrofrubriker. Trots att det bara är svensk vinter. Det brukar snöa några dagar varje vinter i södra Sverige. Vi enskilda medborgare har väl ändå nåt egenansvar!? Själv har jag broddar på skorna och åker fem minuter tidigare.

Det fanns ju hopp om en riktig snökanon. Östersjöns vatten var varmt och så kom den kalla rysskylan inblåsande mot oss. Vattenångan från havet tas upp av den kalla luften och blir en naturens livs levande snökanon som pumpar ut snö över landskapet. Det är trettio år sen sist, men jag kommer ihåg när det föll två meter snö på bara något dygn. Lite hoppades jag att det skulle återupprepas. Det hade varit kul med ett riktigt snöoväder.

E22 mellan Botorpström och Gladhammar.

Ingredienser till...


Isen har lagt sig på Alsterån här utanför.

Skönt att sitta inne med levande ljus och kaffe och lite surfande.

Eller en god bok. Katten tycker det är onödigt att gå ut.

Snöplogarna har fått jobba under veckan.

lördag 9 januari 2016

Snart är vi alla miljardärer...

Har du nån gång slagit näven genom en glasruta och fått skärsår på handen och tvingats åka till akuten. Då är du garanterat en man och när detta hände var du berusad, singel och 26 år. Denna grupp dominerar fullständigt statistiken hos akutmottagningarna världen över som glasrutekrossare…

Antalet döda i svenska trafiken har slutat minska. Nu ligger det runt 265 personer per år. För tio år sen omkom dubbelt så många och för femtio år sen var det fem gånger så många, trots att det idag är mer än dubbelt så många bilar som då.

Både vägarna och bilarna har blivit säkrare. Bilarna är otroligt mycket säkrare idag. Men risktagande bilförare köper inte nya bilar. Därför syns inte tekniska säkerhetsfinesser på nya bilar fullt ut, förrän dessa bilar blivit några år och bytt ägare.

Antalet riktigt rika personer i Sverige fortsätter öka. Förra året blev nio nya svenskar miljardärer. Ingvar Kamprad, Stefan Persson och Hans Rausing toppar listan över de rikaste miljardärerna. Tillsammans har de tre nästan en biljon kronor, alltså tusen miljarder kronor. Det är mer än Sveriges statsbudget.

De senaste åren har ungefär nio nya miljardärer tillkommit varje år. Fortsätter det i samma takt så är alla svenskar miljardärer om en miljon år…

måndag 4 januari 2016

Januari 2016.

Strömsrum kl 20:50. ISO 12800 och 1/4 s med min lilla Ricoh GR i diapositivläget. Ett litet tunt lager med pudersnö täcker marken och bort mot Ålem brinner himlen denna lugubra kväll. Och nånstans, utanför gränsen, sitter människor och funderar på vart de ska ta vägen och hur deras framtid ska bli.

lördag 2 januari 2016

Veckans bilder #53


Det är inte ofta ett år består av 53 veckor. Det snurrar till sig lite i rutinerna med två udda veckor i följd. Men nu är det 2016. Skottåret 2016. Jag stod och tittade på stjärnorna på himlen, medan omgivningen sköt in nyåret. Det var som vanligt. 

Den som vill kan åka till ett varuhus och titta på människors lägsta drifter, när de stressar för att hitta rätt i djungeln som kallas mellandagsrea. Själv har jag hållit mig kvar ute på landet hela veckan, avskärmat mig från civilisationen så gott det nu går. Läst, ätit och gått promenader. Igår satte jag igång teven för första gången på säkert en månad och tittade traditionsenligt på Nyårskonserten från Wien, backhoppningen och sen på kvällen filmatiseringen av Östergrens Gentlemen.

Jag läste om, eller mer exakt, lyssnade om, Gentlemen tidigare i höstas. Och nu läser jag Twist av samme författare. Han är lite av en husgud och jag gillar hans berättelser. Men man blir också lite sorgsen av historierna. Klas Östergren har en förmåga att få läsaren att fundera över livet och vilka val man gör i livet. 

Som varför jag valt att sitta i ensamhet med en katt i mörkret ute på landet? Det är kravlöst. Jag har aldrig behövt lära mig att kompromissa. Det är osocialt och på sätt och vis egoistiskt. Men det ger tid till eftertanke.