söndag 28 augusti 2016

Senaste veckan #34


Skördetid och skolstart. När ungdomarna började skolan så kom sommarvärmen tillbaka. Det har varit en fin vecka. Skönt att komma igång igen. Trodde aldrig att jag skulle skriva så... men jag tycker att det är kul att gå till jobbet. Schyssta ungdomar och en bra och tillåtande stämning i kollegiet har gjort att jag stannat kvar i Västervik.

Jag är inne i en månadsgammal årslång workshop med mitt fotografi där jag skickar bilder och bollar tankar med fotografen Micke Berg. Han har redan satt fingret på ett antal moment där jag kan utvecklas. Bland annat har jag helst försökt slippa ifrån efterarbetet. "Du slarvar med dina negativ", skrev Micke och det är sant. Så nu lär jag mig att efterbehandla bilderna.

I flera år funderade jag på att börja på workshopen, men har skjutit på det, inte vågat, rädd för att höra sanningen. Men kritiken hittills har varit konstruktiv och rättvis och jag får massor med tips och utvecklas. Vid sidan om Sune Jonsson så har jag alltid angett Micke Berg som en inspirationskälla. Nu också som mentor i ett helt år!



Sommarkort


Lite blandade bilder från den gångna sommaren. Den översta bilden tog jag i veckan. Två dagar senare hade familjen blivit fyra... Sen är det bilder från midsommar, Latitud 57 och olika möten med människor i Sommarsverige.












söndag 21 augusti 2016

Bilder från This is Hultsfred 2016


Fjärde upplagan av This is Hultsfred arrangerades under helgen. This is Hultsfred startades som en protest mot att Hultsfredsfestivalen sista året flyttades till Stockholm och sen somnade in. Det finns bara ett Hultsfred och det ligger invid Hulingens strand i Småland.

På fredagskvällen var jag inte riktigt på humör. Och det märktes på bilderna. Jag tog 211 bilder och så gott som allihop var skit. Egentligen bara att slänga, men jag sparade 23 bilder som minne. Jag är inne i en period då jag inte känner mig inspirerad till fotograferingen. Jag får kämpa.

Jag anlände lagom till Baboon Show och det var en upplevelse. Massor med energi och det fick mig på humör. Nästa musikaliska upplevelse var Adée som spelade på Stora Dansbanan. Låtarna och mellansnacket handlade mycket om jämställdhet och tolerans.

Just tolerans var något som genomsyrade festivalen. De flesta artister kommenterade eller sjöng på temat.






Sator spelade i Teaterladan på Hultsfredsfestivalen första gången 1986. Nu var de tillbaka på samma scen trettio år senare. Sator var närmast husband och spelade på alla festivaler, tror jag. Årets spelning var inte den bästa jag sett med dem. Men ändå intressant. De bytte medlemmar och instrument på scenen och körde en tidsresa som började med Sator Codex när de 1986 inte var så gamla och sen fick vi följa dem fram till de senaste låtarna. När vi klev ut från Teaterladan så hade vi fullmånen i ansiktet och jag tyckte det var rätt mäktigt...



Jag brukar ju ta en del spontana porträtt. I år blev det inte så många. De ovanför sprang jag på, tyckte de var snygga och tog en bild. De berättade att de skulle spela på på lördagen på Sensus-scenen vid halv två. På dagen eller natten, frågade jag. På dagen, sa de, vi är inte så kända... Jag hoppade blixten så min skugga blev en selfie på samma gång...

På lördagen skulle jag ställa ut bilder. Spikade och knöt snören och det var väl inte det snyggaste arrangemanget, men jag lät bilderna hänga där ända tills det blev mörkt. Blev på lite bättre fotohumör, även om det tog flera timmar innan jag tog första bilden. När kvällen var slut hade jag ändå exponerat 164 bilder och några var jag nöjd med och sparade 35 bilder.




Det här bandet tror jag hette St Andreas. De sjöng om pedofili, missbruk, blod och annat otäckt. Nedanför är det Utopia och därunder en flicka som jag hittade i minglet.




 Hökartorget var nästa musikaliska upplevelse. Grymma låtar. Indiepopen lever fortfarande. Gula gubben kom med sin rollator. Han är en levande legend på festivaler och dyker upp lite överallt i gula alldeles för små träningsoveraller. Men han sprider glädje och ett positivt budskap. Hans dikt "Jag tycker om dem allihop" igår var en höjdare.




Ovanför ett porträtt på två engelsktalande som jag tyckte var söta. De stod och dansade på en gammal stubbe. Nedanför Death Team.



Baristoart från Vadstena, om jag minns rätt, som rostar sitt egna kaffe, börjar bli legio på Hultsfred. Förra året tog jag en bild på föräldrarna som såg så kära och fina ut. I år kompletterade jag bilden med deras vackra döttrar också.

Sen var det dags för Achilles på Sensusscenen. Det var festivalens aggressivaste musikakt. Men pojkarna i bandet är egentligen rätt snälla. Achilles var det sista jag såg, innan jag åkte hem...


söndag 14 augusti 2016

Funderingar, planer och bilder sista sommarveckan #32


Sista dagen på sommarledigheten i år. 53 dagar med avkoppling, utflykter, god mat, möten och fotografering. Imorgon är det åter dags att dra på sig blåstället och stämpla in för ännu ett arbetsår.

Det blir första gången sen jag lämnade industrin 1994 som jag stannar kvar på samma arbetsplats mer än två år. Rastlöshet, otålighet och nyfikenhet brukar driva mig vidare mot nya äventyr. Men jag trivs fortfarande bra där jag arbetar nu och har blivit väl mottagen. Tar emot en ny sjua i höst och ser fram emot det.

Nästa helg är det This is Hultsfred som den återuppståndna Hultsfredsfestivalen numer heter. Att vandra omkring inne på festivalområdet, invid Hulingens strand, är många känslor och minnen från 80- och 90-talen. I år kommer jag att ställa ut lite Hultsfredsbilder inne på festivalområdet på lördagseftermiddagen, typ innan konserterna börjar.

Min fotografering känns just nu som om man står mitt ute i skogen och har ett stup framför sig som man vill förbi. Jag har inte fotograferat särskilt mycket i sommar och de bilder jag tagit tycker jag själv är skit, i princip. Ibland leker jag med tanken att radera alla hårddiskar och börja om. Eller lägga ner internet.

Här ... har jag nu skrivit om detta stycke tre gånger ... och försökt förklara varför jag inte tar några bilder. Men jag kan inte att formulera det. Jag letar en nytändning. Har som tändvätska köpt fotoböcker och skaffat mig en mentor som bollplank. Bortsett från tekniska detaljer så är det poesin jag saknar. Att fånga en känsla eller berättelse i en ruta.

Bilderna i detta inlägg är olika möten senaste två veckorna. Längst ner en selfie som jag tog för drygt en timme sen på Saxnäs camping på Öland. Visste inte hur jag skulle förvalta sista lediga dagen, men bestämde mig för att vandra lite i gamla stan i Kalmar, lunchade, blev rastlös, åkte över till Färjestaden och fikade och åt Ölandschoklad, åkte ner till Saxnäs, bara för att på en camping, där turisterna åkt hem, känna känslan av att sommaren är slut.

Det kom en regnskur och jag tog skydd under en stor ek tio minuter innan den började släppa igenom vattnet. Då sprang jag till en öde stuga och ställde mig på verandan. Svalorna som hade sitt bo där och som matade andra eller tredje kullen ungar blev lite nervösa. Allt medan jag tog en selfie och försökte förklara för dem att jag bara försöker hitta en känsla...







torsdag 11 augusti 2016

Ostadigt väder ger tid till inramning och läsning


Jag har tappat räkningen på hur många regnskurar det kommit idag. Nöjde mig med att åka till Rökeriet och köpa lite färsk abborre och rökt ål och ett par nykokta kräftor. Några strömmingar följde med också.

Startat igång min ramverkstad, det ständigt pågående projektet med att rama bilder till nåt som nån gång kanske ska bli en utställning. Nu har jag också en deadline att hålla. Det måste bli färdigt innan septembers utgång, för i oktober ska bilderna hängas upp på Lofta café, mellan Gamleby och Valdemarsvik.

Att rama in bilder är ändå avkopplande för själen. Rogivande terapiarbete. Först ska bilden passas in i passepartoun på masonitskivan. Jag använder ett par tegelstenar av Ivar Lo Johansson och Jan Myrdal för att det inte ska röra sig. Sen är det dags för taveltejpen och en T-upphängning. Därpå sätter jag fast clipsen som tråden knyts i och sen ska hela paketet in i ramen och kilas fast. Jag kör utan glas för att slippa blänket. Det är en metod som funkar för mig! När jag gått runt på olika fotoutställningar senaste åren så har jag förstått att det finns miljoner olika sätt att visa bilder.

När jag tröttnar på inramningen så plockar jag fram Plura eller Generation Loss och läser en stund. Två mörka böcker är ingen bra kombo egentligen, men det är som det är...


tisdag 9 augusti 2016

Åtta bilder från en Östgötaresa


 Känns lite som att jag är på flykt, och det kanske jag är. Flykt från saker jag måste ta tag i. Men också på väg mot nya äventyr. Bland annat kommer jag göra en egen planketutställning på This is Hultsfred – med bilder från festivalen.

Hur som, jag tog bilen till mitt nordliga grannlandskap Östergötland. Tänkte ta en tripp i kölvattnet där vi seglade varje sommar när jag var barn i det tidiga 80-talet, men nu via landvägen. Jag och brorsan gjorde en sån här resa för tjugotalet år sen. Idag gjorde jag den solo. Började med Valdemarsvik, Fyrudden och Gryt. Säsongen är över och det var inte många turister.

I Valdemarsvik låg Lasse med potatisbåten Venus och skrapade friborden. En stöddig turist frågade honom om han tyckte det var kul. Det måste göras, svarade Lasse. Turisten fortsatte med "hur lång tid tar det" varvid Lasse replikerade "jag vet inte, jag har ingen brådska, jag stressar inte, det har jag aldrig gjort". Turisten fortsatte med att "då har du inte haft mitt jobb", som om det vore en status i att leva ett stressigt liv...

Jag fortsatte till Söderköping och smörjde kråset på Söderköpings brunn, kollade floran i Örtagården och besökte en fantastiskt fin bokhandel/antikvariat där jag hittade en gammal Tore Johnson för 95 kr. Köpte även Elizabeth Hand "Generation Loss" som jag blivit nyfiken på. En thriller med en fotograf i huvudrollen.

Jag hann även med ett besök i Rådhuset där det lokala kulturlivet ställde ut textil, keramik, smide, konst och foto. Sen åkte jag ut en sväng till Stegeholms gamla ruin där inloppet mot Söderköping och Göta Kanal passerar. Det satt några pensionärer och drack kaffe allt medan linfärjan for fram och tillbaka över det lilla sundet. Turisterna hade lämnat över landskapet till partisanerna och jag pratade gamla minnen från Stegeholm med kvinnan på caféet...