Det gäller att bromsa tiden

Promenadkväll. Jag ägnade eftermiddagen åt att hänga upp tavlor. Äntligen fick jag upp bilder på alla väggar i nya lägenheten. Tolv stycken blev det. Ett hem som börjar likna ett hem. Måste förbi Kupan också och kolla in utbudet med små bord och prylar man kan ha i fönstren.

Gick ut en promenad. Mötte bara folk med hundar eller folk som skyndade på med väskor, på väg hem. Minns att jag hade nån bekant eller kollega som hade en man som absolut inte gick ut och promenerade – om det inte fanns ett mål. Att promenera för promenerandets skull var otänkbart. Minns inte vem det var, kan vara nån i mitt fb-flöde...

Jag mötte ingen som verkade promenera för promenerandets skull. De satte sig väl i bilen i stället och körde till gymmet. Passade på att titta efter adventsljusstakar i fönstren. Jag gick Hallströmsgatan upp och genom Midgård tillbaka och måste ha passerat många hundra lägenheter. Det var bara tre lägenheter som hade tänt upp adventsljusstakar och stjärnor. Det är bra, man ska hålla på tiderna för traditioner.

Under eftermiddagen och kvällen har jag sett temperaturen öka på termometern. Nu är det uppe i sju grader. Inte ens kylskåpskallt. Egentligen var ju inte min promenad heller mållös. Dels behöver jag röra på min kropp. Och så hade jag ju kameran i fickan och plockade fram den ett par gånger. Upptäckte att det finns ett skrädderi här. Hederliga gamla hantverksyrken är fint att upptäcka i tider av köp och släng och lågprisvaruhus. Det är inte fel att bromsa tiden. En promenad funkar också.