fredag 16 februari 2007

Sportlov för en skola som inte räcker till


Idag börjar sportlovet här i södra Sverige. Det blir ett efterlängtat avbrott i en tung vardag för oss som arbetar inom skolan.

Jag vet inte hur många gånger och i hur många olika lärarrum som jag hört samma frustration bland lärarna under de senaste åren. Ungdomarna har ingen respekt för vuxenvärlden och kunskapsnivån har försämrats - och det är riktigt och inget som vi ska blunda för.

Den borgerliga regeringen
vill återinföra rottingen i skolan. Betyg i ordning och uppförande och avstängning för elever som inte sköter sig. Men med dessa krav menar jag att regeringen missat att samhället förändrats. Dessa metoder kanske fungerade för trettio eller fyrtio år sedan. Men inte idag.

Samhället ser inte längre ut som det gjorde senast det var tillåtet för lärarna att använda pekpinnen till annat än att peka med. Men skolan har inte fått resurser för att kunna hänga med i denna förändring.

Invandringen har ökat. Familjebilden har förändrats. Undervisningen har förändrats. Mediesamhället har fått en väldigt mycket större roll som normgivare - inte alltid med lyckade normer. Föräldrarna arbetar i högre grad och finns inte som en trygg bas i hemmet, utan barnen får klara sig själva.

Allt detta har bidragit till att skolan fått en mycket större utmaning och ett större ansvar - bland annat med socialt arbete. Personaltätheten inom skolan har blivit större - men långt ifrån tillräcklig för att kunna hantera alla nya uppgifter.

Lärarkåren ägnar en väldigt stor del av tiden i klassrummet till att diskutera normer med elever och utreda det som hänt på rasterna. Och när eleverna gått hem handlar det om att författa åtgärdsprogram, ringa föräldrar och sitta på elevvårdskonferenser.

Eleverna och lärarna mår allt sämre
. Eleverna och lärarna är frustrerade. Politikerna ser att det inte fungerar i skolan och tror att hårdare regler ska lösa bekymret. Mer fel kan det inte bli.

Det som behövs är mer personal. Skolan måste också ta över de uppgifter som föräldrarna inte kan eller hinner med. Det kan handla om att servera frukost och att hjälpa till med läxläsningen.

Vi har inte råd att låta den här generationen förlora
. Det kommer i så fall att bli väldigt dyrt med arbetslöshet, socialbidrag, kriminalitet och missbruk och uteblivna skatteintäkter. Det är en mycket ond cirkel som måste brytas nu! Ju längre vi väntar desto dyrare blir det!

Andra bloggar om: , , , ,

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har sett hur språklärarna vid Lunds universitet har det.. och det är ingen rolig syn som möter lärare som varit engagerade för germanska eller romanska språk sedan 25-30 år tillbaka. Numera kan man få universitetspoäng genom att läsa tyska på nybörjarnivå(!) Ja du läste rätt. För att öht få ihop de pengar man så innerligt behöver så erbjuder man nybörjarkurser i tyska på universitetet. Detta är ju något som borde och som tidigare endast erbjudits inom Medborgarskolan, ABF eller liknande stiftelse/förbund för den som är intresserad av att lära sig ett nytt språk.


Min poäng är inte att spela ut lärarfack mot varandra; Många inom Humaniora har förstått att det finns ingen mening att slåss mot t.ex. naturvetarna som får mer per student. Det sorgeliga är att förkunskapsnivån har sjunkit otroligt samtidigt som studenterna blivit jävligt bra på att söka information nu när man inte är hänvisad till tjocka encyklopedier och kataloger längre. "Ute på fältet" kan man dock inte räkna med att Google alltid finns till hands.

Lasse Strömberg sa...

Bra och klarsynt Tomas. Du har helt rätt.

Tomas Jonsson sa...

Anonym: Självklart ska man kunna slå i böcker och hitta fakta. Men jag anser att universiteten inte tillräckligt lärt sig att använda och acceptera IT. Inom grundskolan vill jag se betydligt mer IT eftersom skolan ska förbereda för vuxenlivet och IT är en stor del av samhället idag. På samma sätt resonerar jag kring att kunna granska källor.

Nybörjarkurser i tyska på universitetet låter inte som någon högre lära. För lärarstudenter har förkunskapskraven sänkts. Det tror jag inte gynnar lärarna i längden.