Den senaste veckans värmebölja har bidragit till att den så kallade algblomningen satt fart ordentligt. Det råder en hel del förvirring och felaktigheter i rapportering och uppfattning kring detta. Låt mig reda ut det.
Nodularia spumigena är en slags växtplankton. De kallas även katthårsalger i folkmun, eftersom det ser ut som små katthår. Men det är alltså egentligen inga alger.
Man känner igen denna algblomning på att havet blir som rabarberkräm och övergår i brunt. Blanda inte ihop detta med tång och alger som växer i strandkanten - det är något helt annat.
Det är farligt att dricka av vattnet. Då riskerar man att bli magsjuk. Eftersom små barn och hundar har mindre kroppsvolym, löper de större risk. Dessutom är det svårt att undvika att barn och hundar får i sig vattnet eftersom de inte är medvetna om risken. Men det är alltså inte farligt att simma i vattnet, om man håller huvudet över ytan.
Orsaken till algblomningen finns att hämta i övergödning. Vattentoaletter, övergödslat jordbruk och fosfatrika tvättmedel. Närsalterna (främst fosfor, kalium och kväve) lakas ur åkrarna när det regnar och förs genom åar och älvar ut till grunda havsvikar.
Vass, kaveldeun, säv och flytbladsväxter trivs i denna övergödda miljö och breder ut sig. När det sedan blir varmt i vattnet så stiger produktionen av plankton. Det är dessa plankton som kallas för "blågröna alger".
En följd av detta blir att vattnet inte släpper igenom solljus, ner till de riktiga algerna på havsbotten. Eftersom alger via fotosyntes omvandlar koldioxid till syre, medför gröten med växtplankton större syrebrist i havet.
Så algblomningen är mer ett estetiskt problem för semesterfirare (det är inte trevligt att simma i rabarbersoppa). Däremot så är det ett stort problem för miljön och ett bevis på att vi måste lägga om vårt levnadsmönster till ett mer miljövänligt, där vi inte frigör en massa närsalter i vår omgivning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar