torsdag 29 december 2005

Alliansens gymnasieskola segregerar


Häromdagen kom den borgerliga alliansen ut från sitt gömställe där de suttit och tryckt sedan förra utspelet. Tidigare har det mest handlat om att kritisera socialdemokraterna och mobba Lars Ohly för vad han kallar sig. Eller så har de lekt titt-ut-leken och pratat om misstroendeförklaring och regeringens ansvar men bortsett från några bångstyriga centerpartister så blev det inget resultat där heller.

Nu har de plötsligt kommit med något eget. Och åter känner man igen politiken. Samma gamla segregerande högerpolitik.

Det handlar om nio punkter kring framtidens gymnasieskola. Nio punkter som segregerar. "Om kvastarna ska sopa bra får man inte slarva med skaften." Bland annat vill de att bara en del elever ska kunna plugga på högskola. De vill utestänga "praktiskt begåvade elever" från högskolor och universitet. "Spärrar och kvoter och testprogram är ett system för att sålla agnarna från vetet och föra var och en till hans rätta fålla."
– Antingen läser man in högskolebehörighet eller så läser man kärnämneskurser på en annan nivå där utbildningen är mer inriktad på yrkesutbildning. Då skulle fler kunna bli godkända och vi skulle få bättre yrkesutbildningar i Sverige.
Rottingmajoren Jan Björklund till Ekot
Det där systemet känner jag igen. Yrkesutbildningar som låser in identitetssökande 16-åringar på en väg som man ett år senare kanske inte alls önskar sig.

En märklighet i sammanhanget är centerns omsvängning. Centern var 1994 med och genomförde dagens gymnasieskola tillsammans med socialdemokraterna. Syftet då, liksom nu, är att alla får med sig en högskolebehörighet eller ganska höga kunskaper i gymnasieskolan.

Det är något helt annat än att dela upp elever i teoretiker och praktiker. Om skolan tillförs resurser exempelvis i form av fler lärare så kommer fler elever att nå målet för Godkänd.

När det gäller grundskola så finns elever som inte kommer att kunna nå dessa mål. Det kan bland annat bero på mognad, vilket i så fall innebär att de kan nå målen någon gång i framtiden.

Som lärare kan jag ibland känna mig tveksam till att ett litet antal elever kräver stora resurser för att förhoppningsvis nå målen. Det ställer krav på att skolan kan tilltala alla och eftersom eleverna är olika så krävs många olika modeller för att lyckas med detta. Tyvärr känns det många gånger som att vi skadar elever genom att påtvinga dem undervisning som de är absolut ovilliga att tillgodogöra sig.

Det här beror sannolikt på att skolan har tappat dessa elever i ett tidigare stadium.

Borgarna vill inte lösa dessa problem. I stället vill man ge upp den jämlikhet som uppnåtts inom utbildningsväsendet. Borgarna vill inte tala om pedagogik. Borgarna vill inte heller tala om elevers inflytande. I borgarnas skola finns ingen valfrihet. I borgarnas skola vill man inte se individen utan hellre hela kollektivet. Borgarna vill klassa eleverna så tidigt som möjligt. För att kunna finansiera vidlyftiga skattesänkningar snålar den borgerliga alliansen på skolan.

Se också
God morgon dekadens om borgarnas skola
Kalle Larsson om borgarnas skola

7 kommentarer:

Bert sa...

Det är så svåra frågor, och eftersom jag själv inte har barn, har jag ingen bra egen erfarenhet.

Men en sak önskar jag. Det är att skolorna ger plats för behöriga lärare, om än det bara är på vikariat. Nu finns alldeles för många, som inte har den rätta pedagogiken. Det gäller nog främst på högstadienivå, där tonårsproblematiken börjar komma.

Tomas Jonsson sa...

Tyvärr har många kommuner tillsvidare-antällt obehöriga lärare. Vilket utestänger behöriga.

Sen tror jag också att det kan behövas läxläsningshjälp. Lärare som finns tillhands och kan hjälpa eleverna utanför lektionstid - det skulle kunna integreras i skolor, fritids eller på biblioteken.

Elisabet sa...

Men jag har haft tre barn i skolan och säger så här: jag önskar att det fanns lärare som kunde hålla tyst och ordning i klassrummen och att det finge bli ARBETSRO och att ingen får ha mobil som ringer stup i ett och sitta och SVARA i den och kepsar kan man gott ta av sig också och man ska inte få säga "jävla häxa" till en lärare eller be dem "fara åt helvete!".
Mera?
Jag tycker att det vore mycket mänskligare om dom som inte är så duktiga i ex. matte och fysik, kunde läsa enklare kurser. Redan på högstadiet visste jag att jag ALDRIG skulle syssla med sånt och det förtog så mycken glädje i skolan. Skulle man sedan ångra sig, skulle det finnas möjligheter att läsa in enstaka ämnen på t.ex. Komvux.
Jag tycker också att det inte ska flummas hälften så mycket som det görs nu; dvs, att mellanstadiebarn ska lägga upp sina scheman och läxor och läraren i princip bara ska finnas där som stöd. Det hade jag aldrig klarat av i den åldern, att ta det ansvaret.
Enligt dig Tomas borde jag vara en "Rotting-Elisabet" och det tycker jag inte att jag är.

Elisabet sa...

Och det där med läxläsningshjälp ..., det tycker jag är en UTSÖKT idé!

Elisabet sa...

du är förresten duktig på att teckna .., sa jag det?

Bert sa...

Håller med Elisabet om det där med lite hyfs. Mobiler i skolsalen - fattar det bara inte - det borde väl vara helt i sin ordning att beslagta dem om de används under lektionen. Det kränker inte någons integritet (för det är väl som vanligt den det skylls på.). Man skall vara så fri, så fri, så fri och göra vad man vill, när man vill. Och det får för alla gudars skull inte vara tråkigt, för då kan man börja må dåligt.

Nä - här tycker jag precis som E. Fram med 'rottingen'.

Ungar - för det är vad dom är - måste ha trist och träligt och jobbigt emellanåt för att utvecklas. Och utvecklas kan de bara göra själva. Ingen kan utveckla dem.

Sedan finns det ett fåtal, som behöver extra hjälp. Men det är en annan sak.

Tomas Jonsson sa...

Elisabet och Bert;

Tyst och ordning; jag förmodar att du här menar respekt för den som för tillfället har ordet. På samma sätt gäller respekt för andra människor. Självklart är det att betrakta som kränkning att tilltala någon annan lärare eller elev med de tillmälen du nämner. Personligen tror jag att den som själv blir tilltalad på det sättet också tilltalar andra så. Det är ett tecken på uppgivenhet.

Regler. När det gäller regler så gäller naturligtvis samma regler som i övriga samhället. Inte beslagtar man mobiler från folk på bion - utan det är sunt förnuft som gäller. Jag är helt övertygad om att alla elever ställer upp på det om de själva får vara med och bestämma att det ska vara mobilfritt.

Flum med att lägga upp scheman; Både FN:s barnkonvension och Sveriges skollag talar om att eleverna ska ha inflytande och vara med och styra. Och att det ska ske utifrån ålder och förmåga. Det här är upp till skolan och lärarna att genomföra. Det är en inlärningsprocess och en del elever har svårare med detta än andra. Dessa elever ska naturligtvis få hjälp och stöd med att strukturera sin arbetstid.

Uppnåendemålen skolår 9; Jag är övertygad om att alla elever i vanlig grundskola (alltså inte särskolor och resursskolor) kan klara av målen för skolår 9. För att underlätta detta arbete krävs naturligtvis att eleven sätts i centrum och att undervisningen anpassas efter de enskilda eleven.

"Det hade jag aldrig klarat av i den åldern", skriver du. Nej, det tror inte jag heller. För då gällde en annan attityd i samhället. Elever betraktades inte som tänkande individer. De skulle enbart hålla tyst och ta till sig det vuxenvärlden ansåg. Idag är demokratin även på intåg i skolans värld. Att våga ifrågasätta värderas högre än tyst inställsamhet.

"Ungar måste ha trist och träligt och jobbigt emellanåt för att utvecklas". Där håller jag med - det motsäger inte heller något i mitt tidigare resonemang. Jag är inte förälder, men jag har arbetat inom skolan i drygt tio år och jag kan uppleva att vuxenvärlden alltför ofta styr vad barnen ska göra, i stället för att låta dem ta egna initiativ och tänka själva. Jag tror tristes föder kreativitet.