lördag 17 december 2005

Tidiga insatser minskar segregeringen i skolan

Anledningen till att Finland lyckats så bra med sin skola är bland annat att man tidigt är väldigt bra på att sätta in snabba åtgärder bland de elever som man märker inte hänger med. Snabba och kraftfulla åtgärder med extra resurser.
Per Thullberg, generaldirektör på Skolverket i Ekots lördagsintervju.
Det här är något som jag efterfrågat. Väldigt tidigt ser man mycket klart vilka elever som har svårt att hänga med, som har svårt med kunskapsinhämtningen. Då måste det snabbt till insatser som tar reda på varför eleven halkar efter. Sedan krävs det en individuellt anpassad studieplan för att stödja just den här eleven.

Kanske det bara handlar om en senare mognad. Kanske det handlar om att den pedagogiska modellen som bedrivs i det klassrummet inte fungerar på just denna elev. Orsakerna kan vara många.



Ända sedan 1990-talets slut har tio procent av eleverna varje år saknat de grundläggande färdigheterna i ämnena svenska, matematik och engelska. De har alltså inte nått upp till betyget godkänt. Var fjärde elev slutar nionde klass utan fullständiga betyg. Inhämtningen av kunskap i skolan har försämrats och det behöver förändras.

I 1990-talets början kunde eleverna mer i de olika ämnena än de kan idag. Till exempel i matematik har eleverna förlorat ett år i kunskapsinhämtningen. Dagens åttor har lika stora kunskaper som 1995 års sjuor hade.

Orsakerna kan vara flera, men den största orsaken är sannolikt kommunernas ekonomiska problem som tvingat skolan att skapa större klasser - något som lett till att svaga elever inte fått den hjälp som de har rätt till.

Ett stort akut problem är när stora grupper av elever - i värsta fall hela skolor - aldrig når målen. Denna segregering leder till total utslagning och återfinns där samhället gett upp hoppet. De som har möjligheten flyttar sina barn från dessa platser och placerar dem på andra skolor med mindre segregering. Kvar blir de som är dömda att misslyckas. Under mitt år som lärare på en kriminalvårdsanstalt har jag träffat på flera som vuxit upp i en sån här miljö. När de hamnat i fängelse så är misslyckandet redan fullbordat.
Finland har också många sökande till lärarutbildningarna. Det går många sökande till varje plats, medan vi i Sverige ibland inte har sökande till alla platser på utbildningarna. Det här beror inte på att finska lärare har mycket högre lön än svenska lärare. Men däremot har läraryrket och skolan mycket hög status i Finland. Det bör vi tänka på i framtiden.

Statusen hänger inte ihop med lönen. Det finns många yrken som har låg lön men hög status i Sverige, exempelvis konstnärer och bibliotekarier som ofta efterfrågas. Det sammanfaller säkert med lärarnas befogenheter och utbildningen. Det är magisterutbildning i Finland - längre utbildningar.
Per Thullberg, generaldirektör på Skolverket i Ekots lördagsintervju.
Folkpartiet framför allt vill ha in rottingen i klassrummen. Det ska vara ordning och reda! Men länder där ordning och reda finns fostrar elever som saknar frimodighet och kreativitet. Det är elever som inte vågar ifrågasätta kunskaper eller vara kritiska mot läraren. Det hindrar förståelsen bakom vetenskaperna som ska läras in.

Jag har själv haft vuxna elever som vuxit upp i länder med en en auktoritär skola och som nu, helt plötsligt, när de får fråga, säger sig förstå sambanden. Som barn fick de inte fråga och de blev inte respekterade utan agades om de frågade i den auktoritära skolan. Eleverna måste våga uttrycka sina åsikter och vara med och utforma formerna i skolan.

Däremot så krävs det naturligtvis att eleverna kommer i tid och närvarar på lektionerna. Regler om detta och om mössor och mobiltelefoner måste man komma överens om lokalt på skolorna - gemensamt mellan lärare och eleverna. Om eleverna själva får vara med och utforma reglerna så blir också respekten betydligt bättre.

4 kommentarer:

Elisabet sa...

Åja, rottingen vill dom nog inte ha tillbaka, tro mig, jag hade en sån fröken ....

Vilken fin bild!
Säg nu inte att du kan teckna också .....

Tomas Jonsson sa...

Rottingen var en metafor för synsättet. Jag tecknar endast till husbehov.

Elisabet sa...

Men himlars, så fint med snöflingorna!!

Tomas Jonsson sa...

Men det har snart snöat färdigt...