torsdag 16 februari 2006

Lärare utan kompetens försämrar kunskapen

Under rubriken "Ett rop på hjälp" skriver Hans Wallin, professor emeritus vid Umeå universitet, om innehållet i ett brev från en matematiklärare. Brevet handlade om lärare som undervisar i matematik utan att ha tillräckliga kunskaper i ämnet. I en skrivelse (pdf s 48) till Utbildningsdepartementet och skolministern, utbildningsutskottet, Skolverket och Högskoleverket sammanfattar Hans Wallin en del från brevet.
Nyligen fick jag från en matematiklärare ett brev som belyser problemet med lärare som inte är kompetenta/behöriga att undervisa i matematik på gymnasiet, men som ändå används i den undervisningen. Brevskrivaren har en lärarkollega som för en tid sedan undervisade på B-kursen i matematik på gymnasiet och som ställde ett antal frågor till brevskrivaren. Brevskrivaren berättar:

Han frågade om jag kunde visa honom transversalsatsen och det gjorde jag med hjälp av a, b, c och d. Därefter frågade han hur det blir om man sägger in siffror/tal. Jag gjorde då det och vi fick 4/5 = x/3 varvid han frågar mig hur man sedan gör. Korsvis multiplikation är enklast svarade jag och de ber han mig visa hur man gör det. Veckan därpå frågade han hur man hittar nollställena till en funktion. Jag förklarade då att om han har grafen så är det bara att avläsa dessa och han hade då klart för sig att X-axeln är av intresse. När jag undervisat honom i detta ville han veta hur det går till när man inte har någon graf och därom fick han också en lektion... Han har även frågat andra kolleger och de har i likhet med mig häpnat över hans funderingar.

Att undervisa på gymnasial nivå med dessa bristfälliga kunskaper är enligt min uppfattning förödande vilket gjort att jag försökt tala med mina ämneskolleger men ingen av dem vill agera. Individuella löner, tystnaden på arbetsplatsen med mera spelar nog in här.

Mina personliga reflektioner är följande. Jag har ofta hör om fall där man av olika skäl i matematikundervisningen använder personer som inte har tillräckliga kunskaper i matematik. Jag är övertygad om att detta starkt bidrar till skolans problem med matematikämnet. Brevskrivarens inlägg är ett rop på hjälp.
Skolverket har reagerat. I artikeln Det behövs fler lärare - och det brådskar i GT den 5 december 2005 tydliggörs detta.

Kanske bekymret med lärare som inte har rätt kompetens är bidragande orsak till att nybörjarstudenter vid högskolor och universitet har bristande kunskaper i matematik? En rapport från Högskoleverket som redovisades i Lärarnas Tidning nr 14/2005 (2-15 september 2005) berättar att studenter saknar grundläggande kunskaper från gymnasiets A-kurs i matematik.

En undersökning av diagnostiska prov som blivande högskoleingenjörer vid Växjö universitet genomgår visar att många inte klarar relativt enkla uträkningar:
14 procent av eleverna kunde inte beräkna 22-3 * (14-9)
55 procent kunde inte beräkna produkten 16/39 * 26/24
38 procnt klarade inte problemet: Priset på en cykel höjdes från 1.200 kr till 1.380 kr. Med hur många procent har priset höjts?
71 procent kunde inte beräkna 2^-3 -3^-2
64 procent kunde inte förenkla (3a+9)/(3a)
Sedan 1973 har det gjorts sju nationella omfattande studier av matematikämnet. Alla pekar på att blivande studenter har bristande förkunskaper och att undervisningen måste förändras. Men det som gjorts har inte varit tillräckligt.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz menar i Lärarnas Tidning att det behövs en satsning redan från förskolan samt att elever i grund- och gymnasieskolan måste garanteras behöriga lärare med utbildning i de ämnen som de undervisar i.

En undersökning 2003 visade att den formella ämneskompetensen under en tioårsperiod kraftigt minskat. 1992 hade 78 procent av mattelärarna i år 9 själva läst minst 40 poäng matematik. 2003 hade bara 35 procent av mattelärarna läst mer än 20 poäng matematik.

1 kommentar:

Elisabet sa...

Inget av det du räknar upp kan jag fixa.
Men jag kan annat.
T.ex. vet jag att bananer har plu nr 314 .., apelsiner 305 .., clementiner 339 och så ett hundratal nummer till. Rosenbullar 95, kanelsnäcka 103.
För tio år sedan hade Milda, 1 kg plu 60. Halvkilo 55.
Bregott, 600 gr: plu 47.

Och så kan jag namnen på Jakobs söner: Ruben, Simon, Levi, Juda, Dan, Naftali, Gad, Aser, Isaskar, Sebylon, Josef och Benjamin.

Och alla klasskamraternas alla namn. Nils Erik Johnny. Elsy Ingrid Gunilla. Ulla Maria Elisabet. Annika Lillemor.

Gudars, så begåvad man är ..,-)
Trevlig helg!
Och för övrigt håller jag tillfullo med dig i resonemanget.