Drygt två veckor har jag tillbringat i soffan, framför teven. Vanligtvis kan det gå flera veckor, ja, ibland till och med månader utan att teven ens är påslagen. Men nu har jag suttit klistrad framför den.
Jag har sett alla Sveriges medaljer vinnas. Fortfarande minns jag de två första gulden. Hur de förlöste den resultatlösa inledningen för Sveriges del. Reportrarna, luttrade från tidigare svenska os-nederlag, som mest skojade om att "vi hade i alla fall tur med vädret".
Damerna och herrarna tog sina sprintstafetter. Det tog en stund innan prisutdelningen. Reportrarna fortsatte att skoja:
- De letar väl efter skivan (med svenska nationalsången).
- Ja, det var ju ett tag sedan den var framme senast...
- Men nu blir den en hit! avslutade de i triumf efter två inledande guld.
Men sedan fortsatte guldskörden. Och det har blivit några os-bakelser. Och några chipspåsar. Och några grytor popcorn. Och hög puls. Och vindruvor. Och medaljer. Och äpplen. Och choklad. Och rusande blodtryck. Och smågodis. Och kaffe. Och te. Och rom. Och hög kolesterolhalt.
Sveriges Television har arbetat med folkbildning under de här veckorna, medan jag har arbetat på ohälsan. Jag har lärt mig regler och taktik i curling - en av de grenar som fängslat mig. Snowboarden var kul - särskilt där de startade fyra och fyra mot varandra. Det var rafflande teveunderhållning. Och naturligtvis allt det vanliga med alpint och längdåkning i topp - främst för att de tävlar i en så vacker omgivning som gör sig bra i teve.
En gång under de här olympiska spelen så kunde jag inte hålla tårarna tillbaka. Det var vid prisutdelningen, efter tredje periodens kamp, när damkronorna hämtade hem silver till Sverige. Det var inte bara för att det kändes som Davids kamp mot Goliat, utan kanske främst för att damerna framstod som så goda förebilder för alla unga tjejer som spelar ishockey, eller tänkt spela ishockey.
Jag anser att damkronornas silver kommer att få väldigt stor betydelse för jämställdhet i ishallarna. På planen i form av ett spel utan tacklingar, där spelet fokuserar på pucken. Och i kommunernas budget. Killarnas ishockey sväljer stora delar av kommunenernas anslag till fritidsaktiviteter. Förhoppningsvis kommer tjejerna att kamma hem en del av dem nu.
Och attityden. Kanske ni minns att en av de canadensiska guldtjejerna hade sin son i famnen under prisutdelningen. När såg vi en manlig ishockeyspelare med ett barn i famnen. Tre kronor är mer kända för gang-bangs.
Totalt plockade Sverige hem 14 medaljer. Och det är kvinnorna som dominerar med nio medaljer mot herrarnas fem. Så med fog kan man säga att det var damernas olympiska spel.
3 kommentarer:
Oj, så bra sammanfattat, välformulerat och personligt beskrivet: tack!
Samuel
oj oj
dags att ta en promenerad okcså få lite frisck luft
i nästra os kommrer några nya grenar:
hoppa från tallegren
ososisgrenen för alla som har osis i os
os i fläkcten hur får man bort det bäst
ostos vilkcen som är godast det undrar jag nu yo
herrgård parmesan 0-1
Det kommer fler nya grenar:
os-anning - den som ljuger bäst vinner.
os-und - för såna som jag.
os-kuld - flera av oss är redan diskade.
os-karp - som inte handlar om fiske.
os-kön - mer jämställdhet.
Man får hoppas att de bästa inte är os-kiljaktiga...
Skicka en kommentar