torsdag 26 oktober 2006

Rottingmajoren svingar sin rotting

Fler disciplinära åtgärder så blir det bra i skolan, säger skolministern och rottingmajoren Jan Björklund.

Och vad ska hända med dem som blir avstängda från skolan, undrar jag? Kommer de att belönas med moderata statsrådsposter eftersom de inte skött sig?

Sen undrar jag om Jan Björklund verkligen vet hur det ser ut i skolan och vilka kriterier som gäller för att få betyg. Han säger att skolk ska redovisas i betyget. Men det syns redan idag! Har man varit i skolan och gjort de uppgifter som krävs för att nå målen så får eleverna betyg. Vi har kunskapsrelaterade betyg, inte närvarorelaterade betyg, det verkar gått rottingmajoren förbi...?

Andra bloggar om: , , , ,

8 kommentarer:

Nicke Grozdanovski sa...

Ja, de är ju som vi befarade om Björklund skulle bli skolmininster. En mardrömm. Den Karln har ingen empati. Jag har aldrig sett han le.. o hans ögon är så mörka att han borde vara barnförbjuden

Birgitta Axelsson Edström sa...

Jag tycker att det är underbart att Janne Björkris ska öka både motivationen för skolarbete och lusten att lära i skolan hos eleverna genom att hota med kvarsittning om de inte är där. Att få ihop den logiska kullerbyttan är ett rent akrobatiskt konststycke!

Men inte är man förvånad precis. Hur många gånger under de kommande åren ska man behöva säga: "Vad var det jag sa"???

Nicke sa...

Men...
Om vi gör en tillbakablick på hur det har sett ut i skolan, så kan jag från min minnesbild säga att vi hade då en otrolig stor respekt för vår fröken. Vi fick inte tugga tuggimmi i klassrummet ( inga idislande kossor här inte, sa fröken ), och inte ha kepsar. Så visst tycker jag att någonting bör/skall göras. Visst, respekt är något man får, inte tvingar sig till, men lärarna måste få verktyg också. Det är inte lätt att vara lärare idag, och speciellt när det finns så gott om curlingföräldrar.."min son/dotter skulle aldrig göra ngt sådant"...

Tomas Jonsson sa...

Nicke: Apropå "Så visst tycker jag att någonting bör/skall göras".


Jag misstänker att du inte varit i nån skola på länge, utan enbart sett de bilder som visas i teve och som knappast speglar verkligheten. Jag arbetar själv inom skolan och de där reglerna om ordning i klassrummet gäller fortfarande. Åtminstone på de skolor som jag arbetat och i mina klassrum.

Jag upplever att vi pratar respekt och värderingar på ett helt annat sätt idag än tidigare. Det går som en röd tråd genom undervisningen.

Idag ser familjesituationerna väldigt annorlunda ut jämfört med för tio, tjugo eller trettio år sedan. Varannanveckasboende, annat hemspråk, bokstavssjukdomar.

Vi har också ett annat samhälle där mycket handlar om valfrihet och där eleverna måste lära sig att värdera, genomskåda och ifrågasätta på ett annat sätt än tidigare för att klara sig i livet. Telefonförsäljare, pensioner, telefon, internet osv - det är mycket som man själv styr idag.

Birgitta Axelsson Edström sa...

Jag håller för min del fast vid att skolan har ett legitimitetsproblem som tar sig uttryck i att en del elever inte förstår vitsen med att gå i skolan, och lösningen på det är absolut inte mer prov, mer läxor, hårdare disciplin etc av den typen som Janne Björkris förespråkar. Sånt funkar inte i dagens samhälle. Ett modernt samhälle med moderna invånare behöver en modern skola, inte gårdagens modell.

Nicke sa...

Jo visst har jag varit i skolan nyligen, har ju några döttrar som går i den, så det blir ju en del besök. Faktiskt intressant att hälsa på lite då och då..
*ler*
Nu kan jag ju säga att skolan här uppe påminner mer om den som jag är van, det kan ju iof bero på att den är liten, och att alla känner alla. De problem som annars brukar beskrivas, såg jag mer av när vi bodde nere i Härnösand.
Min svåger arbetar också som lärare, och vi brukar diskutera lite om de problem som finns i skolan idag. Det är ju inte lätt att vara lärare idag, och jag menar att det kan behövas verktyg för läraren. Visst, ansvaret för att uppfostra våra ungdomar ligger ju först på föräldrarna, men om det brister där, så måste ju även skolan vara en viktig del i detta.
Kvarsittning låter inte helt fel. En kvarsittning i kombination med samtal, skulle kanske vara en framkomlig väg?
Men visst, det är en svår och komplex fråga, speciellt när samhället ser ut som det gör idag..
"Förr hade föräldrarna många barn, nuförtiden har barnen många föräldrar"

Tomas Jonsson sa...

Skolan har tagit över mycket av föräldrarnas uppgift. Det är en utveckling som inte går att förhindra. För många barn är skolan tryggheten i livet, den fasta plats där allt är sig likt.

Så kvarsittningen. Elever som missar undervisning, exempelvis genom skolk, får redan idag ta igen det i grundskolan. Observera att det handlar om att ta igen förlorad skoltid.

Att däremot använda kvarsittning som straff, gillar jag inte. För då skickar man signalen att skolan och lärande är ett straff. När jag "straffat" elever med kvarsittning så har de fått diska provrör i kemisalen eller skrapa tuggimmi under bänkar och stolar.

Förra året arbetade jag med undervisning på en fängelseanstalt för långtidsdömda. Där upptäckte jag till min fasa att killarna är precis samma sorts killar som "straffar ut sig" från skolan. Det bara bekräftade mina visioner om att avstängning är fel väg. Att döma någon till utanförskap hjälper inte den personen på rätt väg. Oavsett om det handlar om kriminalvård eller grundskola så är det individanpassat extra stöd som är bästa lösningen.

Enda alternativet som skulle vara billigare vore dödsstraff, och det tror jag inte någon är intresserad av...

Nicke sa...

Hmm, ja det är ingen lätt fråga, och hur man ska lösa den bäst, därom tvistar de lärda....
Att man ser kvarsittning som straff, kan man ju vända till ngt positivt, eller hur? Jag misstänker att det inte rör sig om så många personer, och då får man ju ett ypperligt tillfälle att undervsa ett fåtal, och verkligen se till att den är individanpassad. Sen kan man ju samtidigt passa på att diskutera viktiga samhällsfrågor, rätt & fel.
Att de skulle se undervisningen då som ett straff ser inte jag, för då skulle de även göra det när det gäller extraläsning under sommarlov m.m.

Sen den sista biten som du tar upp om brottslingar, är ju så otroligt svår. Om vi bara ser i dagens blaska, http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,919316,00.html, så vad säger du efter den läsningen. Vill du möta dessa personer igen på stan om tre månader, eller om låt säga tre år? Svår fråga, men personligen så, ja ärligt, jag skulle nog hellre se att de blev inlåsta längre, och fick en långvarig behandling. Tydligen har deras tidigare korta straff inte hjälpt...Vem är viktigast att skydda, den som blir drabbad eller brottslingen?