fredag 29 december 2006

Flytt av mobbare flyttar bara problemet


Skolminister Jan Björklund svingar återigen sin rotting i ett utfall mot skolan. Igår förklarade han för Svenska Dagbladet att det ska bli lättare att flytta mobbare till andra skolor.

Det kan låta som en smart lösning men innebär bara att man flyttar problemet någon annanstans. Möjligheten att flytta en elev finns redan idag om skolan och vårdnadshavaren är överens.

Men framför allt så anser jag att det är ett misslyckande att flytta på mobbaren. Den som mobbar har ofta någon form av sociala problem. Vid en flytt till ny skola är det inte ovanligt att mobbaren i stället blir den mobbade.

Själv är jag helt övertygad om att det krävs mer personal i skolan. Fler vuxna som kan arbeta regelbundet med kompisrelationer, värderingar och etik.
Att kategoriskt säga att den universella lösningen är att mobbaren får byta skola tror jag är att förenkla detta enorma och förfärliga problem.
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund
Även Lärarförbundet anser att flyttning av mobbare är en för enkel lösning. Lärarförbundet ordförande Eva-Lis Preisz säger i en kommentar att "grunden är att lärarna har tid för varje elev och att det finns en väl fungerande skolhälsa med kuratorer, psykologer och sköterskor".

Det är lätt att känna ilska och avsky mot den som mobbar. Men skolans uppdrag gäller även dessa elever. Att flytta på mobbaren är detsamma som att fly från problemet. Det går inte att tro att mobbaren kommer att fungera bättre på en ny skola.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

12 kommentarer:

Bengt sa...

Jag fattar inte varför alla fokuserar på barnen. Det är bara ett symptom på att vuxna inte tar sitt ansvar i Samhället.

Mobbning är inte ett skolproblem. Det är ett samhällsproblem. Det uppkommer när vuxna inte är vuxna och reagerar på att barn och ungdomar misshandlar varandra fysiskt och psykiskt.

Vuxna måste våga vara vuxna och ta i tu med problemen och inte skjuta över ansvaret på barn och ungdomar.

Sluta vara fega och tro att det är ett barn och ungdomsproblem. Det är VI vuxna som måste tala och kommunicera med barn och ungdomar. Det duger inte att vända blicken och låtsas som det regnar.

Sluta fokusera på symptomen utan försök lösa problemet med att vuxna inte tar sitt ansvar som vuxna i samhället.

Tomas Jonsson sa...

Fast det var ju just det som jag skrev och som Lärarförbundet också säger, nämligen att det behövs vuxna som regelbundet för samtal med eleverna om värderingar och kompisrelationer.

Jag arbetar själv inom skolan och jag kan garantera dig att vi inte "vänder blicken och låtsas som det regnar". Själv arbetar jag för tillfället med en liten undervisningsgrupp med tre elever där det finns stora sociala problem och jag ägnar uppskattningsvis 70 procent av min arbetstid till konflikthantering och fostran.

mammamia sa...

Håller med Bengt,det är ett vuxen problem!
Föräldrarna till barn som mobbar,är ofta vuxna som har problem med olika saker..

Som jag bloggat om,problemen på vår skolbuss,DET är föräldrarna som inte är lämpliga föräldrar..
Under bra förutsättningar blir inte ungarna ligister...
Eller mobbare...

Tomas Jonsson sa...

Jag fortsätter att resonera ur ett skolperspektiv, eftersom mitt inlägg är en reaktion på att skoltalibanen Björklund föreslår att elever som exempelvis mobbar ska kunna flyttas.

Föräldrarna är ofta ett bekymmer, men den nya lagändringen förändrar inget där. Det är inte skolans uppgift att hjälpa föräldrar som har problem, utan det är socialtjänstens uppdrag. Som lärare är jag skyldig att anmäla till socialtjänsten om jag misstänker att ett barn far illa i hemmiljön.

Skolan har bara ansvar för eleverna under skoltid. Det ansvaret gäller alla elever. Elevernas bakgrund och hemmiljö kan se väldigt annorlunda ut. Därför krävs att skolan hanterar eleverna individuellt för att ge varje elev stöd att kunna utvecklas och nå målen.

Fredrik sa...

Ordspråket från någon vis person: "Äpplet faller inte långt från trädet" har ofta en god träffsäkerhet!

Problemet är oftast inte skolan utan samhället som blundar för problemen. Det är samhället som gör sattsningar och prioriteringar.
Idag görs dessa fel!

Polisen kan inte leva upp till det de är till för. Jag har vid flertalet tillfällen kontaktat polis då det inträffat rena kriminella handlingar som det finns många vittnen till. Polisen har antingen direkt eller någon dag senare vid flera tillfällen ringt tillbaka och undrat om inte ni i skolan kan lösa det där själva. Jag har svarat att ja det har vi gjort men handlingen kan inte vi försvara vare sig det är, hot om våld, sexuella trakaserier eller raketskjutning nu lämpligt till nyår.

I dagens ungdomssamhälle föresigår rena maffiafasoner. Säger någon att den ska få stryk så får den det förr eller senare.

Vad ska vi lära ut om rättssytemet?

Det är dags att det kommer en ny skollag som utökar ansvaret på i första hand vårdnadshavarna men också eleven då denne har lämlig mognad inne.

Tomas Jonsson sa...

Jo, att "äpplet inte fallet långt från trädet" stämmer. Jag önskar att föräldrar regelbundet deltar i obligatoriska föräldrakurser.

Men det är en annan fråga som inte löses genom att man flyttar elever som bråkar eller mobbar. Med rottingmajoren Björklunds lagändring kommer det inte att bli mindre mobbning i skolan. Eleverna kommer inte att känna större trygghet.

mammamia sa...

Håller med dig också Tomas,att flytta problemen hjälper inte...

Anonym sa...

Det är inget enkelt problem, det här med mobbningen. Men du har alldeles rätt i att det behövs fler vuxna i skolan och ett aktivt arbete i etikfrågor. Och det är sällan man hör det du också säger, att skolan har ett uppdrag att ta hand om även mobbarna.
Jag säger ofta, när vi får nya elever, som vi vet har problem av olika slag, eller som inte kan svenska ordentligt, att de måste få gå någonstans de med och att det är det arbete vi lärare har åtagit oss. Men lätt är det inte alltid, även om glädjen och ödmjukheten växer varje gång man får en elev att lyckas utifrån usla förutsättningar.

Tomas Jonsson sa...

Jo det är bara att konstatera att eleverna har olika stora behov men att skolan har ansvar att fixa dessa behov.

Tyvärr är det ofta så att de elever som är struliga och som kräver extra resurser i skolan kan ha riktigt taskiga hemförhållanden. Om eleven inte får hjälp hemifrån med tydlighet om vad som är rätt och fel så får skolan arbeta extra mycket med det.

Eempelvis är det inte ovanligt att strulpellarna kommer till skolan varje dag, men skolkar från lektionerna. Men just det faktum att de kommer till skolan betyder att de känner trygghet och kanske vill att lärarna ska komma och hämta dem och skälla för att de skolkar.

Inga M sa...

Vill bara göra ett litet försök att avliva en myt i sammanhanget; myten om den stackars mobbaren.

Det har forskats en del på detta om vilka som mobbar, bl.a. Olweus - Raundalen. Deras forskning visar att det är inte synd om dem som mobbar. De har inte större problem hemma än andra barn eller speciella problem med att känna till sociala regler . De tycks drivas av maktlystnad och härsklystnad och får en känslomässig kick av att mobba. De behöver alltså i första hand gränser för sitt felaktiga beteende. Mobbning som pågår är inte ett relationsproblem och ska inte hanteras så, mobbning är ett lagbrott. Det ska förhindras.

Sedan ska man naturligtvis jobba förebyggande så att det inte uppstår igen. Där finns olika metoder, men det är en annan femma.

Flyttning av mobbande elever är som Metta Fjelkner påpekar ingen universallösning på alla problem med mobbning men det tror jag inte att någon har sagt heller.

Flyttningsbeslutet ger möjlighet att med lagen i ryggen äntligen kunna splittra gäng som ägnar sig åt mobbning och som systematiskt trakasserar andra elever. Det har inte varit möjligt förut utan föräldrars medgivande.

Jag är glad att vi har fått en regering som tar frågorna på allvar och börjar jobbet direkt med att hitta olika lösningar på de problem som finns i samband med mobbning istället för att begrava bekymren i en utredning.

Tomas Jonsson sa...

Inga M: Flyttning av elever är ingen universallösning. Faktiskt ingen lösning alls om det inte kompletteras med regelbundna samtal.

När det uppstår gäng på skolor som ägnar sig åt systematiska trakasserier så har det gått alldeles för långt. Ett gäng uppstår inte bara ur ett intet. Finns det ett klimat på skolan som tillåter liknande grupper att uppstå så är det ett stort misslyckande i värdegrundsarbetet.

Jag vill inte att det ska behöva gå så långt. Med resurser som sätts in tidigt och fler vuxna som rör sig bland eleverna så ökar tryggheten i skolan.

Det är ingen lösning som den nya regeringen förespråkar. Med den nya lagen kommer bekymren att hänga med som en last på eleverna som bollas mellan skolor som helst vill slippa se ungdomarna.

Inga M sa...

Du har rätt i att det förebyggande värdegrundsarbetet är viktigt och det kan förhindra att mobbning uppstår till en del. Och det jobbet kan vi bli bättre på i skolan.

Men allt rår vi inte på med prat och lämpor och åtgärdsprogram hur duktiga och ambitiösa vi än är och hur mycket resurser vi än sätter in på dem som trakasserar andra barn. Flyttning måste givetvis sättas in som en sista åtgärd när inget annat hjälper. Vi måste på något sätt kunna visa på att det finns en bortre parentes för dåligt uppförande i skolan, något att ta till när vi inte kan mer. De som är aktuella för flyttning är elever där alla tänkbara andra åtgärder vidtagits men misslyckats.

Det handlar om nya myter i sammanhanget; att allt går att lösa med mer resurser. Den odlas tyvärr livligt av facket. Vi kan inte lösa alla problem i skolan med mer resuser. Det finns elever som inte blir samarbetsvilliga ändå, hur mycket man än jobbar med klassen och föräldrar. Det är ju dem vi är hjälplösa emot. Ofta agerar de i gängbildningar och en del av lösningen är just att genom flyttning kunna lösa upp gängen.

Åtgärden med flyttning av mobbare är en god och genomtänkt lösning för de fall där inget annat hjälper. Jag är tacksam mot den nya regeringen som kom så snabbt med detta förslag.