lördag 7 mars 2009

Dags för generationsväxling i Högsby kommun


På Högsbysidan i dagens tidning så finns några artiklar som berör Fågelfors. Högsby kommun har lyft till en diskussion kring tre olika landsbygdsskolor och dess framtid. Skolorna i Berga, Ruda och Fågelfors är för små och kommunens ekonomi för dålig.

De styrande tycks tro att ekonomin kommer att bli bättre om man försämrar servicen för invånarna. Själv är jag övertygad om att skolor ute på småorterna behövs för att barnfamiljer ska bo kvar och som incitament för att utsocknes ska tänka tanken att flytta dit.

Alltså i stället för att minska kostnaderna så bör man öka intäkterna genom att behålla skolorna. Centerstyret i Högsby verkar nu mest begeistrad över att strandskyddet upphävs så att man kan sälja tomtmark intill Emåns strand. Det kommer säkert att locka rika pensionärer som snart behöver äldreomsorg, men knappast några unga nya förvärvsarbetande och därmed inkomstbringande invånare.

Bilden här ovan är inte snäll. Eller också så är det ett varningens tecken. Samhällsföreningen är ett utomparlamentariskt verktyg som har möjlighet att skapa en opinion som påverkar det parlamentariska styret. Fågelfors samhällsförening "kämpar för skolan i Fågelfors", enligt en rubrik.

Männen på bilden ser ut att vara 75+, det är inget fel med att vara äldre. Men jag undrar om det bara är de äldre som vill ha kvar skolan? De yngre kan skylla på tidsbrist och se på medan centerstyret i kommunhuset gör rent hus på landsbygden, sen får de stå där utan skola! Samhällsföreningen och lokalpressen är viktig som opinionsbildare i en representativ demokrati.

Uppdatering: Så ser jag i Barometern en artikel som tittar på ledamöternas ålder i kommunfullmäktige i Högsby. Den visar på en medelålder närmare 60. Vore intressant att se en siffra på medelåldern hos kommuninvånarna för att få en känsla av hur representativt fullmäktige är.

- - - - -
För övrigt har nästa avsnitt i dokusåpan Byggebo just visats. Den berättar att vd själv attesterade sina bensinkvitton. Och styrelseordföranden Ulf Nilsson sitter fortfarande kvar. Han är ångerfull men säger att rutinerna ändrats så saken inte kan upprepas och därmed kan han sitta kvar. Tror han.

Andra bloggar om: , , , ,

5 kommentarer:

Anonym sa...

Njae jag är inte odelat positiv till småskolor. Tyvärr finns det fortfarande lågstadieskolor där bara 10-30 ungar går, dvs släktingar, kusiner och syskon till barnen. Resultatet blir inbundenhet och slutenhet, med andra ord inte särskilt sociala människor.


Fast så krasst sätt vore kanske det viktigaste att helt lägga ned alla landsbygdsskolor direkt och tvinga barnen in i städerna. Hur många invandrare flyttar ut på svenska landsbygden? Oftast är det barn till familjer som bott där i generationer som går där.

Fredrik sa...

Varför inte ordna skolskjuts för de som bor i centralorten ut till landsbyggdsskolorna?

Att personer som gått i landsbyggdsskolor inte generellt sett skulle vara sociala människor utan vara inbundna och slutna typer är befängt.

De som bor i något större orter ser oftast inget mer än just sin ort. Detta kallar jag inbundna och slutna invånare som utvecklar en storstadspatriotism utan like. Däremot de som bor på landsbyggden åker till flera orter och har ett större perspektiv på det sättet.

Anonym sa...

Min poäng är att det framförallt är storleken och den omgivande miljön, det vill säga hur pass nära barnen är varandra redan när de börjar (om de är släkt, syskon etc) som är av betydelse.


Visst tvingas de som växer upp på landsbygden oftast flytta på sig, men det är en växling som sker generationsvis och halveringsvis (en bland syskonen stannar kvar, de andra flyttar därifrån. En by som hade x invånare år 1950 får på så vis 0,5x ett par generationer senare). Fast det är stor skillnad på norra och södra Sveriges landsbygd i det här fallet när det gäller att hitta arbete inom rimligt avstånd. Har f.ö. aldrig påstått något om större städer, de rikaste samhällena/förorterna har många likheter med fattig landsbygd vad gäller trångsynthet, gles infrastruktur (Djursholms vägnät = asfalterade skogsvägar), samma sorts människor socio-ekonomiskt i omgivningen m.m.

Annelie sa...

För ett år sedan snart var jag på klassträff i detta lilla samhälle Vi var i Parken den sista danskvällen för säsongen
Regnet fullkommligt vräkte ner o Torleifs orkesterbuss stod under lera
Men vilken stämning det var
Den stämningen kan aldrig bli på en stor anonym skola
Vi var tre klasser som hade återförening denna kväll
Två som hade så mycket gemensamt så vi hade gemensam återförening o en som kom från Bruksgården
Numera är denna ort utrotningshotad trots att det är överskott på människor från andra länder som bor där nu
Inbundna?
jag tror faktiskt att jag har pratat mindre med mina grannar under de år jag bott här än vad vi pratade denna kväll o dessutom EFTERSOM MÄNNISKOR FRÅN SMÅ ORTER VANLIGEN TAR SIG FRAM I STORA VÄRLDEN OM DE FLYTTAR VAD TYDER DET PÅ?
Ett vet jag dock
Mina barn som har gått
"broilerskola" kommer aldrig att uppleva något liknande....

Tomas Jonsson sa...

Annelie: Som du säkert förstår så är jag också uppvuxen i ett litet samhälle där servicen under hela min uppväxt bara blev sämre. Som kompensation blev vi tåligare, starkare, envisare och visst har du rätt i att vi lärt oss att inte stå tillbaka!