Men Danielssons time out utan svar på de obesvarade frågorna riskerar bli hängande som en skugga över bilden av statsminister Göran Perssons ledarskap.Danielssons göranden direkt efter tsunamin är idag ovidkommande. Det förändrar inte något i sak. Det finns inga bevis för att regeringens eventuella försumlighet orsakat någons död, något som kristdemokraten Chatrine Pålsson påstod för DN nån av de sista dagarna 2004.
Minne är ju något väldigt subjektivt. Vad vi minns beror ofta på hur vi är som personer. Man försöker gärna glömma när man gjort bort sig eller klantat sig, medan man gärna kommer ihåg positiva saker som varit betydelsefulla för en själv.
Stress och chock påverkar också vad man ser och minns. Ibland blir minnesbilden en slags konstruktion utifrån vad man vill minnas. Ljuger man då om man faktiskt berättar den minnesbild som man har?
Nåt som däremot inte är omedvetet är ryktesspridningen där kollegor till Danielsson dragits in och smutskastats, något som drabbat fullständigt oskyldiga familjemedlemmar. (Vem skulle vilja läsa i tidningen att ens partner har ett förhållande med någon annan - särskilt om det inte är sant?)
Svenska Dagbladet är som vanligt mer objektiva i sin bedömning. Göran Eriksson skriver om sex, lögner och bloggkampanj som skapat rubriker och som nu är inne i ett skede där regeringen försöker ta tillbaka initiativet.
1 kommentar:
Märkligt, men jag känner inte alls samma nyfikenhet. Det var precis likadant med Clinton. Det är möjligt att jag borde känna nyfikenheten kring telefonlistor och inpassering i Rosenbad, men jag gör inte det.
Skicka en kommentar