Om man använder mössa så får man så här fin frisyr. Mannen på bilden är undertecknad. Idag var jag en sväng runt Svinö, strax utanför Kalmar. Över Svinö passerar Ölandsbron, den mytomspunna.
Ölandsbron var, då den invigdes 1972, Europas längsta bro. Det finns historier om gamla bromotståndare på Öland som under hela sina liv vägrade att åka över bron. De tog hellre båten.
En som gärna sluppit ta båten var den öländska riksdagsledamot som såg till att bron byggdes. Han hade det inte lätt under sista åren innan bron invigdes. När han kom med tåget från Stockholm på fredagskvällarna och närmade sig Ölandshamnen för att ta färjan över till Öland så fick han alltid springa sista biten. Färjkarlarna, som tack vare bron skulle bli arbetslösa, retades med honom genom att ringa i klockan för avgång när de såg riksdagsmannen närma sig.
Bron har också varit ett sorgebarn för Vägverket. I somras blev man nästan förvånad över att man kunde åka över bron utan att se ett enda arbetsfordon. Annars så brukar reparationerna vara ständigt pågående.
Nyligen så pratades det om att betongdelar ramlar från Öresundsbron när tågen åker över bron. Men hur är det med Ölandsbron egentligen? I vilket skick är bron? När jag går där under bron så hittar jag rostiga armeringsjärn och betongrester. Är det rester från reparationerna, eller håller Ölandsbron på att rasa?
Andra bloggar om: politik, teknik, öland, ölandsbron, kalmar, foto, bilder
7 kommentarer:
Ölandsbron har varit på fall sedan den byggdes. Året efter invigningen började betongen spricka sönder och armeringsjärnen rostade.
Det visade sig då att de giriga brobyggarna, vill minnas att det var Skånska Cement, hade blandat ihop betongen med saltvatten. Det var förståss billigare att ta det bräckta vattnet direkt ur Kalmar sund. Saltet i betongen angriper armeringsjärnen som då rostar och sväller så att betongen spricker. Vatten tränger in i sprickorna och orsakar vidare frostsprängning vid minusgrader
Ser nu efter alla dessa år, på din bild, hur de har byggt "stövlar" runt de ursprungliga pelarna och dessa reparationer kommer att pågå tills den rivs eller faller i hop av sig självt.
Det har retat mig i alla år att vi skattebetalare ska betala detta evighetsarbete. Varför skickas inte räkningarna till dem som bevisligen är ansvariga?
Skanska är giriga, därom inget tvivel. Men det där med saltvattnet är jag inte så säker på, utan det är nog mest en myt som upprepad tillräckligt många gånger blivit till en sanning.
Varför behöll du inte mössan på?
Hahaa!
Nu tillsätter man oftast mer betong än man behöver i brobyggen, bland annat för att gardera sig mot ibland ganska taffligt utförda gjutningar. Man får bara se till att inte bo under bron. Det är dock ingen akut risk för att bron kommer att rasa, men jag tror säkert på att det blir en ny omfattande ombyggnad kring 2050.
Det där med att man hällde i bräckt vatten var konstruktionstekniskt ingen höjdare, men det är inte det enda som spökar för Vägverket. Bron är inte dimensionerad för så mycket trafik eller för de nuv. 2+2-körbanorna, ursprungligen var vägen en bred landsväg med breda vägrenar där vägrenarna (nuv. högerkörfälten i bägge riktningarna) inte tål lika stor belastning som mittenfälten.
Tack för kommentarer. Kapaciteten på bron är för liten. Cyklisterna får exempelvis inte längre plats på bron, sedan man skapade 2+2 körfält. Sommartid går cykelbussar (vet inte vad som gäller nu). Dessutom är ju inte körfälten särskilt breda, fyra husvagnar i bredd blir trångt.
Och du Bert: Akta dig så jag inte kommer upp till Luleå och spökar för dig.
Ha ha
Vad fin du var i håret:-)
Naturligt vindrufs!
Skicka en kommentar