Eken är ett ädellövträd som kan bli över tusen år gammalt. Det sägs att eken lever sitt liv i tre faser om fyrahundra år vardera. Första fyrahundra åren växer den. Sedan vilar eken sig i fyrahundra år för att sedan sakta brytas ner under fyrahundra år.
Den gamla eken mår bäst av att få stå fritt. Tyvärr läggs gammal betesmark ofta i träda. Eftersom eken vill ha mycket solljus så kvävs den då sakta med säkert.
Eken på bilden verkar ha stått optimalt, i ett öppet beteslandskap i närheten av Ålems kyrka. Med ålderns rätt är den dock inne i nedbrytningsfasen.
- - - - -
Andra bloggar om: naturvetenskap, kultur, skogsbruk
4 kommentarer:
Om man hade en skog med ekar kunde man låta några svin gå där och äta sig feta på ollonen, och sedan kunde man sälja fläsket dyrt till exklusiva restauranger och leva som en prins (om man nu inte är vegetarian eller inte har hjärta att ta livet av de snälla grisarna).
Ekarna var lagskyddade förr bland annat för att bönderna inte skulle hugga ned dem. En ek invid ett öppet fält var inte så bra för växande gröda, men staten ville ju ha ekstockar att bygga krigsfartyg av. Så det gällde för bönderna att rycka upp ekplantor vid åkrarna så fort de syntes, innan kronan fick nys på att nya ekar var på gång.
Intressant information. Tack Björn!
Ekodlingen på Visingsö som anlades för att förse flottan med virke till master är nu klar för skörd. Synd bara att flottan nu övergivit systemet med master och segel.
Ekvirket använde de nog snarast till skrovet på fartygen. Till masterna brukar gran användas.
Skicka en kommentar