En summering av årets Sommar i P1

Radions sommarprogram är över. Igår avslutade Jan Guillou årets säsong och jag tänkte summera programmet något här.

Urvalet av sommarpratare kan man ha synpunkter på. Det är mycket mediafolk - journalister, författare, skådespelare och musiker. Det skulle vara intressant att höra människor med andra bakgrunder - särskilt lite fler från forskarvärlden.

Alldeles för många har pratat om sin uppväxt, sina föräldrar och sin framgång. I lite för många fall så har det varit för mycket av "oh vad jag är lycklig som har blivit kändis". Men några av sommarens livsberättelser stod ut:

• Nahid Persson Sarvestani berättade om bakgrunden till, och om sin flykt från Iran. Det var nog sommarens viktigaste ämne, och det berörde mig djupt.
• Anders Wall lyckades förklara sin kapitalistiska drivkraft genom att utgå från uppväxten i en fattig torparfamilj som vräktes.
• Madeleine Westin, TV-meteorolog, med bakgrund på Berga örloggsbas, varifrån vi seglare hört många prognoser. Hon hade också intressanta kopplingar till olika händelser som påverkat många.
• Hanna Hellquist var en av årets första sommarpratare. Jag hörde henne när jag åkte från Figeholm med hela sommaren framför och kombinationen med berättelsen om hennes far och hennes resa från landet till stan gillade jag.
• Kristian Luuk pysslade, liksom jag, med närradio i början på 1990-talet. Hans berättelse om när de liftade med Leif Pagrotsky var också vansinnigt rolig.

Bubblare: Hans Alfredsson är alltid kul att höra. Kjell Lönnå var trevlig. Joe Labero berättade intressanta anekdoter. Jonas Björman om spelet och fusket bakom kulisserna. Lena Philipsson med humor och självdistans.

Roger Wallis, professor på KTH och aktiv i STIM, argumenterade för fildelning på ett föredömligt sätt. Jag har tidigare lyft fram honom här på bloggen. Det var kul att han vågade använda radions Sommar för att ge en annan bild än skivbolagens härskande propaganda.

Avslutande Jan Guillou använde halva sitt program till att mosa sönder den helgongloria som vuxit upp runt Olof Palme, sedan denne mördades. Guilliou och Palme växte upp i överklass men gjorde uppror och stod på barrikaderna. Men Palmes lögner och sossarnas kompromissande kring idealen talas det alldeles för lite om. Jan Guillou berättade om Geijeraffären där hans egen, Leif GW Persson och Peter Bratts karriärer slogs i spillror och Palmes lögner kring detta. Guillou avslutade med berättelsen om Harwardaffären, hämndens triumf, som slutligen spräckte glorian runt Palme.

Sommar är över för i år. Nu ser jag fram emot Vinter i P1. Den gångna vintern plockades denna gamla serie fram ur arkiven och dammades av och särskilt minns jag Jan-Öjvind Swahn som berättade om gammal folktro.

Som lärare är jag van vid att prata om andra saker än om mig själv. Som bloggare försöker jag använda mina personliga åsikter och erfarenheter för att berätta något som jag hoppas läsekretsen ska uppskatta. Till nästa års Sommar önskar jag att det blir sommarpratare som kan berätta om något annat än sig själva.

- - - - -
Kestin om Sommar. Andra bloggar om: media, kultur, politik, sveriges radio, sommar