Den här bilden tog jag när lillebror Kim Jonsson rastade hundarna i Norge. Tävlingen Femundlöpet där hundarna sprang 39 mil på drygt två dygn var avklarad. Han kom i mål på söndagskvällen som bäste svensk. På tisdageseftermiddagen var det hög tid att rasta hundarna och han tog en sväng över isen och upp i fjällen innan han återvände in till Röros. Jag kan intyga att det är mycket jobb med en kennel, men möjligheten att göra såna här turer är väl lönen för mödan.
4 kommentarer:
Härlig bild.
Måste vara en härlig känsla att ge sig ut på vidderna, inte minst utan press.
T.o.m. mitt yngsta barnbarn gillar fenomentet, även om det är på sparkstötting.
Kan du stilla en undran?
Hur gör man för att stanna ekipaget?
Min vecka bortom internet, mobiltelefon, "pendelkaos" och "snökaos" i den norska fjällvärlden var en riktig lisa för själen. Förmodligen den bästa investering som jag gjort i mig själv de senaste åren.
Lasse: Längst fram till vänster i spannet (höger i bilden) springer ledarhunden som lyssnar till kommando. Kolla på de tidigare bilderna som jag publicerat. När spannet står still så tittar ledarhunden bakåt mot föraren och är beredd på ny order.
Dessutom har föraren en bromsplatta mellan medarna där bak som kan liknas vid en gummiplatta med korta spikar ner mot snön som man trycker ner mot snön. Och när ekipaget stannat så finns det ett snöankare som syns direkt under handtaget som man stampar ner i snön så kommer inte hundarna nånstans.
Skicka en kommentar