torsdag 18 augusti 2005

Allt fler elever utan betyg (dyster repris)

Dagens Nyheter berättar om den preliminära statistiken från Skolverket, som visar att var tionde elev som slutar nionde klass saknar ett eller flera betyg i svenska/engelska/matematik.

Det är lite ironiskt att Dagens Nyheters redaktion har problem med svenskan, eller för att vitsa till det Svenskan (alltså SvD), kolla in pinsamt stavfel nedan.



Skolverkets siffror kommer inte som någon överraskning. Eftersom jag både är lärare och skolpolitiker så har jag också skrivit om detta många gånger tidigare.

För den som är ute på skolorna är det lätt att se det största problemet - och det handlar inte om att lärare inte får beslagta mobiler eller ta i eleverna.

Det största problemet med skolan är att den inte får tillräckligt med resurser. Det behövs fler lärare. Det går inte att jämföra lärartätheten idag med lärartätheten för exempelvis tjugo år sedan av flera skäl; exempelvis kräver det undersökande arbetssättet i skolan mer resurser.

Exempelvis i min egen kommun Mönsterås har lärartätheten ökat under flera år, samtidigt som andelen elever som inte når målen blir fler. Alltså måste lärartätheten öka ännu mer. Dock har man här i kommunen det sista året i stället minskat lärartätheten, vilket sannolikt leder till att fler elever hamnar utanför gymnasieskolan.

Sedan ett halvår arbetar jag som mattelärare på en kriminalvårdsanstalt. Det jag först förvånades över är att de flesta av mina nuvarande elever är precis samma killar som strulade i grundskolan. Då löstes det enklast genom att de blev utkastade i korridoren. Nu vet jag vart de tog vägen sen.

Så tro mig när jag skriver att allt fler elever utanför gymnasieskolan kommer att leda till att fler hamnar snett i samhället. Det är mycket billigare att satsa pengarna på barnen när de är små, än att använda pengarna till att bygga superfängelser tio-tjugo år senare!

tisdag 16 augusti 2005

Några nytagna höstbilder



Tog kameran med mig ut i höstträdgården. Hittade lite saker i fruktträden. Blommor och frukter stärker sig inför hösten. Sommarens färger dröjer sig kvar samtidigt som höstens färger spirar.



Trädgårdens sommarblommor sjunger på den sista versen. I bakgrunden snickrar farsan på sin nya verkstad som nu fått röd färg.



Kvarlämnad från tidigare generationers ägare hittade jag en gammal plog femtio meter bort. Det gamla stålet har rostat och trädetaljerna håller långsamt på att ruttna bort. Inget är beständigt - varken liv eller ägodelar.

söndag 14 augusti 2005

Morgondagens löpsedlar

Oddset kanske inte är så högt på detta inläggs innehåll, men jag tänker ändå redan nu presentera morgondagens löpsedlar från kvällspressen:

Stefan Holms FIASKO
CHOCKEN i höjdhoppet
CHOCK-FIASKOT i VM
HOLMS VM-FIASKO
HOLM I TÅRAR
Stefan HOLM TALAR UT
HOLM om VM-FIASKOT

Först har pressen haussat upp det "självklara guldet", inräknat redan innan vm startade. Och nu, när pressen blev för stor, eller Holm helt enkelt inte var riktigt på G, så kan de sälja extra lösnummer på fiaskot.

Å andra sidan så är idrottstjärnorna nästan avpersonifierade; de har blivit till en slags vinstmaskiner där det inte finns utrymme för dåliga dagar. Så kanske är fiaskolöpen berättigade?

lördag 13 augusti 2005

Carolina Gynning: Jag har knarkat

Rubriken är hämtad från Aftonbladets hemsida. Notisen lyder:
Kokainfester. Gruppsex. Ätstörningar. I nya biografin "Ego girl" avslöjar Carolina Gynning allt.

-Det är ingen idé att hymla. Jag har knarkat så in i helvete, säger hon.

I självbiografin "Ego girl"berättar hon om bisarra kokainfester i Paris och Los Angeles, skamliga förslag i modellvärlden och heta romanser med män från den undre världen. Redan som ung tonåring boffade hon tändargas, testade droger och haft gruppsex.

Först funderar jag över hur det angår mig. Jag funderar över vem Carolina Gynning är - själv har jag inte en aning. Dock misstänker jag att hon varit med i melodifestivalen eller nån dokusåpa, det brukar vara såna som hamnar i Aftonbladet.

Visserligen skriver hon om "modellvärlden" och "undre världen", men jag tvivlar på att hon tillhör de senare. Den gruppen säljer nog inga lösnummer.

fredag 12 augusti 2005

Smålandskommunen Högsby på väg mot diktatur?

Man upphör aldrig att förvånas över utflyttningskommunen Högsby. Hittills har det socialdemokratiska kommunalrådet framstått som det främsta stolpskottet. Men nu får hon konkurrens av oppositionsledaren Birger Svanström, c, som i början av sommaren föreslog att beslutunderlaget till kommunstyrelsen inte längre ska skickas till medier och småpartier.

För det första är det förvånande att förslaget kommer från oppositionen vars uppgift borde vara att nagelfara majoritetens styre.

För det andra är det förvånande att inget av småpartierna reagerat – eller har de helt enkelt inte fått sig tillsända protokollet med beslutet!?

En grundpelare i demokratier är att alla får vara delaktiga i beslutsprocessen. I Sverige sker detta genom representanter som väljs i allmänna val vart fjärde år. Media har en viktig uppgift i demokratier med sitt uppdrag att sprida information och uppmuntra till debatt.

På så sätt löper en tråd från väljare, via media och opposition upp till maktens boningar. I Högsby har majoriteten efter förslag från opposition kapat banden till media och väljare, något som kännetecknar diktaturer…

torsdag 11 augusti 2005

Pernillas avhopp

När jag höll på att fixa i ordning frukost, på förmiddagen idag, ringde telefonen. En partikamrat var oroad över att "ännu en vänsterpartist slutar". Media hade talat om en schism mellan Pernilla och Lasse.

Jag lugnade. Pernilla har gjort ett toppenjobb. Och vad har inte hon fått kämpa med under de fem år som hon haft jobbet!?

"Skarp kritik mot Pernilla Zethraeus" ser jag på DN:s hemsida. Naturligtvis har man raggat upp en avhoppare från vänsterpartiet och en av de så kallade förnyarna för att få kommentarer om Pernilla.

Pernilla företräder partiets programförklaring som en majoritet av medlemmarna står bakom genom kongressbeslut. Men återigen väljer media att fokusera på den minoritet som inte ställer upp på nuvarande partiprogram. Jag skulle vilja påstå att kritiken därför är irrelevant.

Länkar
"Jag är och förblir vänsterpartist"
"Skarp kritik mot Pernilla Zethraeus"

onsdag 10 augusti 2005

Feministisk hysteri, regn och möblering

Ser att tidningarna kommenterar Feministiskt Initiativ, Fi. Mest handlar det om spekulationer och spridda kommentarer från Fi-medlemmar.

Noterar att tidningarna nu börjar skriva om hysterin kring Fi. De artiklarna visar att journalisternas situation har förändrats - från att bevaka skeenden i samtiden till att skapa skeendena. På köpet kan de nu börja sälja tidningar om hysterin...

Först var jag bara besviken på Gudruns avhopp från vänsterpartiet. Sedan har jag sett Fi som ett debattinlägg för att sätta fart på de etablerade partierna. Nu börjar det framstå som ett parti. Och många av deras marknadsföringsidéer önskar jag hade kläckts av mitt parti.

Om de bildar ett parti och ställer upp i riksdagsvalet så hoppas jag att de kommer över fyra procent. För de kommer att plocka sympatisörer från socialdemokraterna och vänsterpartiet. Och de rösterna kan vara avgörande för en fortsatt socialistisk regering!

Har ägnat senaste veckan åt att göra om i hemmet. Delvis nya möbler. Ut med två bokyllor. Ut även med åtta pappkassar med papper, tidskrifter och böcker som jag inte tittat i de senaste fem åren.

Och regnet bara vräker ner. Fått tända värmeljus för att försöka få ner fuktigheten här inne.

torsdag 4 augusti 2005

Tiggare har ingen plats i vårt samhälle

"Störs du av tiggeri i tunnelbanan?" var gårdagens fråga på dn.se.
5 418 personer röstade och 82 procent av dessa svarade ja.

Att människor störs av tiggeri är inget konstigt. Rör inte mina cirklar, som Pythagoras sa...

En del har satt i system att tigga och tjäna en extra slant. Andra tigger för att klara sitt uppehälle, en slags prostitution.

Tiggeriet gömmer många tragiska människoöden. Många klarar inte att själva ta ansvaret för att ordna sin situation. Utan jobb ingen bostad. Katten på råttan och råttan på repet.

Samhällets sociala insatser är inte tillräckliga. Att antalet utslagna ökar är ett tydligt tecken.

onsdag 3 augusti 2005

Företagens vinster är inga sparvar till folket

Företagen redovisar enorma vinster i sina ekonomiska rapporter för andra kvartalet i år.

Volvo 5,3 miljarder kronor, ABB 2,1 miljarder kronor, Skanska 1,4 miljarder kronor, Astra Zeneca 13,6 miljarder kronor, Scania 1,7 miljarder kronor, Telia 2,4 miljarder kronor och så vidare.

Sammantaget skulle de uppräknade vinsterna räcka till att sysselsätta 294 000 människor under samma tid (ett kvartal). Och som av en slump motsvarar det dagens öppna arbetslöshet!

Men varför anställa? I stället rationaliserar företagen. Tillverkningen automatiseras eller läggs ut på låglöneländer. Vinsterna ökar och aktieägarna blir allt fetare.

Lönen till Scanias vd ökar från 2,5 miljoner kronor till 7,5 miljoner kronor per år. En ökning med 300 procent!

Hans personal ska dock vara glada om de får behålla jobbet. Allt fler arbetar på tillfälliga projektanställningar eller tidsbegränsade anställningar. De tvingas leva med en osäkerhet.

Men blir de arbetslösa ska de inte vara ledsna. Då får de a-kassa, om inte Sveriges nya ”arbetarparti” hunnit ta bort ersättningen.

Med sina blida ögon, inspirerad av kungen, förklarar moderatledaren att människorna själva måste ta ansvar för sina liv och inte ska vänta på några sparvar…

tisdag 2 augusti 2005

Jag har sett Reine i verkligheten

På tåget hem till Kalmar, efter en vecka i sydligaste Sverige, satt en liten tjej på min fönsterplats. Hon hade egentligen platsen mot gången, men jag sa att hon kunde sitta kvar.

Hon var i tioårsåldern och tittade med nyfiken och granskande blick på mig när jag satte mig och plockade fram mitt korsord.

Under resan kravlade hon omkring i stolen, det var jobbigt att sitta still, eller så smuttade hon på sin Cola light innan hon satte armbågarna i fönstret och studerade omgivningen. Då kunde hon se stormens härjningar i sydvästra Småland.

Hon vek en pappersbåt av tågbiljetten och skickade iväg ett sms på sin kulört dekorerade mobiltelefon.

När vi passerade Södra stations spårområde hade de flesta rest på sig och börjat köa mot utgångarna.

Vid Bombardiers snart öde fabrik, efter att verksamheten avvecklas, reste jag på mig och sträckte mig upp mot bagagehyllan för att ta ner min resväska. Då smet hon ut under mig, med sin lilla barnkoffert. Sedan kryssade hon mellan sommarens resovana turister ut ur tåget och jag såg henne genom rutan försvinna bort.

Så småningom löstes kön upp. En kvinna som stod med ändan ut mot mittgången och pysslade om ett barn, sa till barnet att han skulle vänta tills tanten och farbrorn gått förbi. "Farbrorn" var jag, och "tanten" var en tjej i tjugofemårsåldern som chockad vände sig om och tittade på mig med ett illmarigt leende.

Jag hade en tre kvarts väntan innan min buss skulle ta mig sista biten hem. När jag stått halva tiden, fick jag se den tioåriga tjejen med sin lilla resväska en bit bort mot stationen.

Hon såg ensam ut, och jag kunde inte låta bli att tänka på hur lik hon var Reine i PC Jersilds roman. Det kan inte vara lätt att vara liten i en vuxen värld där barn inte ses som en tillgång, utan snarast som ett onödigt ont i en kommersiell värld. Eller som ett kolli som ska fraktas mellan föräldrarna.

Efter en stund kom en man i blåställ och hämtade henne. Hon fick ingen kram, han tog inte hennes väska, utan hon gick några steg före honom mot parkeringen. Det var tydligen pappas vecka. Och hon försvann vidare i sitt liv.