Brukligt så här vid årskiften är att skriva några rader om vad som varit och vad som komma skall. I mitt fall har jag redan rotat i arkivet och visat bilder som speglar det gångna året. För framtiden har jag inga revolutionerande planer utan tänker mig att fortsätta på inslagen linje både vad gäller arbetsliv och privatliv.
Förresten, en liten målsättning har jag. Under hösten har jag haft ett väldigt roligt lärarjobb som kommer att vidgas något under våren. Det har fått mig att vilja slutföra min gamla lärarutbildning. Om inget ändrats sedan jag senast dammade av mina gamla studiedokument så återstår en liten fysikkurs innan examen, ska se om jag inte kan fixa det under våren, nu när jag släppt alla politiska och andra ideella uppdrag...
Utöver detta så hoppas jag naturligtvis kunna utvecklas som fotograf och här på bloggen leverera bilder som bedårar läsekretsen. För 2011 har jag ännu inga färdiga planer på något större äventyr, men skulle chansen komma så vill jag inte vara sen att utnyttja den. Så med dessa ord, kära läsare, önskar jag er välkomna till 2011.
lördag 1 januari 2011
Välkommen till 2011
fredag 31 december 2010
Återblick 2010 – Årets upplevelse
Jag har lärt mig att säga ja till erbjudanden där jag bara känner en aning av kittlande intresse. För jag vet att om jag säger nej så kommer inte erbjudandet tillbaka och risken är stor att jag ångrar att jag inte sa ja. Därför funderade jag inte länge när min lillebror Kim frågade om jag ville följa med honom till Norge och vara handler, dvs medhjälpare, när han deltog i en långdistanstävling med slädhundar.
Jag var med, utan ansvar, 2006 och visste ungefär vad det handlade om. Dessutom tänkte jag att om brorsan frågar mig så litar han på att jag klarar av det. Han känner mina brister och hundkörning är hans yrke och han vet vad som krävs. På vintern arbetar han med att köra turister i hundsläde över fjällen. Handlerns uppdrag är att köra bil och släp under loppet och möta upp vid varje checkpoint och se till att utrustning och mat finns på plats. Medan hundföraren sköter hundarna så är handlerns uppgift att serva hundföraren och förse denne med mat och dryck.
På bilden ovan startar Kim. Han deltog i den lilla klassen F400 där distansen är omkring fyrtio mil. Start skedde vid lunchtid en fredag i februari i norska Röros och på söndagseftermiddagen kommer de första i mål. De sista brukar dock inte komma i mål förrän på tisdagen.
Den här bilden är tagen vid checkpoint Drevsjö klockan 02.21 på natten. Det snöade ymnigt mest hela tiden och jag hade att göra med att ta mig fram med skåpbil och släpvagn på smala, kurviga och backiga fjällvägar och försöka hitta rätt. Drevsjö var den andra checkpointen och när hundarna fått mat och lagt sig att vila så följde Kim med till bilen där jag servade honom med smörgåsar och dryck i en varm bil, som kan skådas på bilden under. Jag lät honom sova några minuter också.
Inför femte och sista checkpointen, på skidskyttestadion Tolga så tilltog snöandet och jag var tröttare och mer sliten än jag någonsin varit, men höll mig vaken av ren plikttrogenhet. Ville absolut inte svika, utan se till att Kim fick mat och kunde vila. Han tog sin andra lagstadgade åttatimmarsvila i Tolga. På minuten åtta timmar efter att han kommit in så åkte han ut därifrån.
När jag tog den här bilden och såg honom lämna skydskyttestadion i Tolga kl 11.44 på söndagsförmiddagen så var mitt uppdrag över. Jag kunde inte göra mer för honom. Han hade fortfarande 95 km kvar att köra på fjällen innan han kom till målet i Röros. En utmaning när både hundar och förare är trötta. Själv hade jag bara några mil att köra och hann duscha av tre dygns slit och sova några timmar innan Kim kom i mål, som bäste svensk, kl 21.49 på kvällen. Sex svenskar fullföljde och totalt var det 53 ekipage som kom i mål av 77 startande i klass F400.
För mig var det här årets stora händelse, jag är ju mer kontorsnisse än vildmarkstypen och därför mycket stolt över att jag klarade mitt uppdrag under det här äventyret. Kul också att se hur Kim utvecklats sedan jag var med första gången 2006. Idag har han mycket bättre hundar och han hade en realistisk tidsplan med en målsättning som vi arbetade efter. Vi lyckades också klara hans planerade hålltider med en differens på mindre än en timme under hela Femundslöpet.
Jag var med, utan ansvar, 2006 och visste ungefär vad det handlade om. Dessutom tänkte jag att om brorsan frågar mig så litar han på att jag klarar av det. Han känner mina brister och hundkörning är hans yrke och han vet vad som krävs. På vintern arbetar han med att köra turister i hundsläde över fjällen. Handlerns uppdrag är att köra bil och släp under loppet och möta upp vid varje checkpoint och se till att utrustning och mat finns på plats. Medan hundföraren sköter hundarna så är handlerns uppgift att serva hundföraren och förse denne med mat och dryck.
På bilden ovan startar Kim. Han deltog i den lilla klassen F400 där distansen är omkring fyrtio mil. Start skedde vid lunchtid en fredag i februari i norska Röros och på söndagseftermiddagen kommer de första i mål. De sista brukar dock inte komma i mål förrän på tisdagen.
Den här bilden är tagen vid checkpoint Drevsjö klockan 02.21 på natten. Det snöade ymnigt mest hela tiden och jag hade att göra med att ta mig fram med skåpbil och släpvagn på smala, kurviga och backiga fjällvägar och försöka hitta rätt. Drevsjö var den andra checkpointen och när hundarna fått mat och lagt sig att vila så följde Kim med till bilen där jag servade honom med smörgåsar och dryck i en varm bil, som kan skådas på bilden under. Jag lät honom sova några minuter också.
Inför femte och sista checkpointen, på skidskyttestadion Tolga så tilltog snöandet och jag var tröttare och mer sliten än jag någonsin varit, men höll mig vaken av ren plikttrogenhet. Ville absolut inte svika, utan se till att Kim fick mat och kunde vila. Han tog sin andra lagstadgade åttatimmarsvila i Tolga. På minuten åtta timmar efter att han kommit in så åkte han ut därifrån.
När jag tog den här bilden och såg honom lämna skydskyttestadion i Tolga kl 11.44 på söndagsförmiddagen så var mitt uppdrag över. Jag kunde inte göra mer för honom. Han hade fortfarande 95 km kvar att köra på fjällen innan han kom till målet i Röros. En utmaning när både hundar och förare är trötta. Själv hade jag bara några mil att köra och hann duscha av tre dygns slit och sova några timmar innan Kim kom i mål, som bäste svensk, kl 21.49 på kvällen. Sex svenskar fullföljde och totalt var det 53 ekipage som kom i mål av 77 startande i klass F400.
För mig var det här årets stora händelse, jag är ju mer kontorsnisse än vildmarkstypen och därför mycket stolt över att jag klarade mitt uppdrag under det här äventyret. Kul också att se hur Kim utvecklats sedan jag var med första gången 2006. Idag har han mycket bättre hundar och han hade en realistisk tidsplan med en målsättning som vi arbetade efter. Vi lyckades också klara hans planerade hålltider med en differens på mindre än en timme under hela Femundslöpet.
torsdag 30 december 2010
Mycket blåljus
Jag möter många bilar när jag kör ut mot Ålem och gör kameran redo. För andra dagen i rad så står där en polis och leder in trafiken på Pataholmsvägen eftersom det skett en trafikolycka strax söder om Ålem. Undrar hur många olyckor det är på ett år, gissar att det snittar en varje vecka och jag förstår inte riktigt varför. På somrarna brukar det oftast vara stressade bilister som försöker köra om husvagnar, utan att hinna, precis innan det tvåfiliga blir enfiligt. De hamnar i mitträcket. Idag var det dock en djurtransport. Googlar man på olycka e22 "söder om ålem" så får man 3100 träffar.
Återblick 2010 – Sporten på bloggen
Sporten har tagit allt större plats på bloggen och ska jag summera 2010 så måste därför ett avsnitt vikas för sportbilder. När året började så hade jag blivit en ganska rutinerad innebandyfotograf. Men så mycket mer var det inte.
Under början av året var jag över i Norge och hjälpte min lillebror när han deltog i Femundslöpet, en långdistanstävling för slädhundar. Jag passade även på att fotografera när jag hann. Brorsan tävlade i lilla klassen som kör 40 mil på tre dagar med åtta hundar. Här är starten i långa klassen, de kör 60 mil på fyra dagar med tolv hundar. Vintersporter och hundspannskörning är stort i Norge. NRK följde hela loppet och det var mycket folk på läktarna. För mig var det här andra gången, jag var även med i Norge 2006.
Under året vidgade jag min inomhussportrepertoar och började fotografera handboll. I början kände jag mig mest förvirrad, men nu under hösten har handbollen vuxit fram som en liten favorit. Det är bekvämt att fotografera eftersom spelarna alltid befinner sig på samma plats, så det är bara att gå runt och välja vad man vill ha för bilder.
När innebandyn och handbollen tog slut i våras så gick jag och längtade efter att få debutera som fotbollsfotograf. Under säsongen bevakade jag Blomstermåla, Timmernabben, Kåremo, Mönsterås, Nickebo och Långemåla som alla ligger inom en dryg tvåmilsradie.
För andra året i rad så passade jag även på att ta lite bilder när rallytävlingen Oknörundan avgjordes i skogarna norr om Blomstermåla. Bilarna kör vansinnigt snabbt och det gäller att leta upp den allra skarpaste kurvan på grus. Men när jag inte lyckades få några snygga sladdbilder där så gav jag upp och valde att försöka fånga stämningen i stället. Den här bilden gillar jag!
Mitt i högsommaren så provade jag på att fotografera friidrott vid Kalmar sommarspel. Jag hade planerat upp olika hålltider för att bevaka några enskilda friidrottare, men det blev ändå stressigt och mycket förflyttande och det gick inte att hinna med allt. Jag har en del att finputsa på också, timing så jag trycker av i exakt rätt ögonblick när man fotograferar höjd-, stav- och längdhopp. Och hitta vinklar så man får med ansiktena och slipper reklamskyltarna.
Så 2010 var året då jag blev sportfotograf på allvar. Jag kommer att fortsätta bevaka lagsporterna i Mönsterås kommun. Varje ny match ger mer rutin och även bättre bilder – man blir aldrig fullärd och det krävs fingertoppskänsla och en gnutta tur för att få de bästa bilderna. Jag är sugen på att prova allsvensk ishockey som finns i länet, liksom allsvensk fotboll. Basket, bordtennis, boxning och gymnastik är andra sporter som skulle vara kul att fotografera. Så det finns mycket att utveckla för mig under 2011.
Under början av året var jag över i Norge och hjälpte min lillebror när han deltog i Femundslöpet, en långdistanstävling för slädhundar. Jag passade även på att fotografera när jag hann. Brorsan tävlade i lilla klassen som kör 40 mil på tre dagar med åtta hundar. Här är starten i långa klassen, de kör 60 mil på fyra dagar med tolv hundar. Vintersporter och hundspannskörning är stort i Norge. NRK följde hela loppet och det var mycket folk på läktarna. För mig var det här andra gången, jag var även med i Norge 2006.
Under året vidgade jag min inomhussportrepertoar och började fotografera handboll. I början kände jag mig mest förvirrad, men nu under hösten har handbollen vuxit fram som en liten favorit. Det är bekvämt att fotografera eftersom spelarna alltid befinner sig på samma plats, så det är bara att gå runt och välja vad man vill ha för bilder.
När innebandyn och handbollen tog slut i våras så gick jag och längtade efter att få debutera som fotbollsfotograf. Under säsongen bevakade jag Blomstermåla, Timmernabben, Kåremo, Mönsterås, Nickebo och Långemåla som alla ligger inom en dryg tvåmilsradie.
För andra året i rad så passade jag även på att ta lite bilder när rallytävlingen Oknörundan avgjordes i skogarna norr om Blomstermåla. Bilarna kör vansinnigt snabbt och det gäller att leta upp den allra skarpaste kurvan på grus. Men när jag inte lyckades få några snygga sladdbilder där så gav jag upp och valde att försöka fånga stämningen i stället. Den här bilden gillar jag!
Mitt i högsommaren så provade jag på att fotografera friidrott vid Kalmar sommarspel. Jag hade planerat upp olika hålltider för att bevaka några enskilda friidrottare, men det blev ändå stressigt och mycket förflyttande och det gick inte att hinna med allt. Jag har en del att finputsa på också, timing så jag trycker av i exakt rätt ögonblick när man fotograferar höjd-, stav- och längdhopp. Och hitta vinklar så man får med ansiktena och slipper reklamskyltarna.
Så 2010 var året då jag blev sportfotograf på allvar. Jag kommer att fortsätta bevaka lagsporterna i Mönsterås kommun. Varje ny match ger mer rutin och även bättre bilder – man blir aldrig fullärd och det krävs fingertoppskänsla och en gnutta tur för att få de bästa bilderna. Jag är sugen på att prova allsvensk ishockey som finns i länet, liksom allsvensk fotboll. Basket, bordtennis, boxning och gymnastik är andra sporter som skulle vara kul att fotografera. Så det finns mycket att utveckla för mig under 2011.
onsdag 29 december 2010
Återblick 2010 – del 4 vintern
![]() |
| Vintern började redan i november med översvämning på grund av höstens regnande. |
![]() |
| Snö är alltid roligt. |
![]() |
| När det lackar mot jul så kan man gå på julmarknader och lyssna på julkonserter. |
tisdag 28 december 2010
Återblick 2010 – del 3 hösten
![]() |
| Början av hösten präglades av valrörelsen. Här vänsterpartiets valvaka. |
![]() |
| Valresultatet bidrog till flera manifestationer mot rasism. |
![]() |
| November inleddes som vanligt med en kylig allhelgonakväll. Jag gillar ljuset från lyktorna på kyrkogårdarna. |
måndag 27 december 2010
Runt Strömsrum i mellandagarna
![]() |
| På åkrarna längs vägen mot Ålem gissar jag på vildsvin som gjort stigarna. Läsekretsen kan säkert bekräfta. |
![]() |
| Vid Pataholm lägger sig isen ut mot Borgholm på andra sidan Kalmarsund. Svenska musikens fader Johan Helmich Roman bodde för övrigt sina sista tretton år i Haraldsmåla i mitten av 1700-talet. |
Ämnesord:
dokumentär,
natur,
pataholm,
strömsrum,
vinter
Återblick 2010 – del 2 sommar
![]() |
| Slåtteräng på Öland. |
![]() |
| Allmogen samlas för att se fotboll i Nickebo. |
![]() |
| Jippolekar på Kalmar stadsfest |
![]() |
| Marknad i Rockneby |
![]() |
| Elvira leker i vattnet. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



























