Några bilder och ord för att sammanfatta det gångna året

 

Så här i slutet av ett år så kan man ju summera lite. 2015 går till historien som året då vi övergav solidariteten och medmänskligheten och lät rädsla och hat segra. Det är skamligt! På det personliga planet har det varit ytterligare ett år då det inte hänt nåt speciellt. Jag har varken bytt jobb eller bostad.

Jag håller ställningarna med en bokutgivning eller en utställning per år. Årets roligaste grej var definitivt gerillautställningen i Västervik i september, där jag och några Västerviksfotografer visade bilder för lördagsflanörer.

En sammanfattning av år 2012 och en blick framåt

Slutet på året och jag ska försöka sammanfatta mitt fotoår 2012. Jag har plockat ut några bilder av de många tusen bilder som jag tagit under året. Gissar att jag tagit nånstans mellan 20.000 och 30.000 bilder. Jag har sparat omkring 2.000 av dem. Av dessa är det kanske tio som jag är riktigt nöjd med. Och kanske hundra som är skapliga. Man kan dela in mitt fotograferande i det jag fotograferar åt andra och det jag fotograferar åt mig själv.

Jag fotograferar mycket sport och har höga krav på resultatet. Jag tror inte att jag tagit en enda sportbild i år som jag är riktigt nöjd med. Utmaningen ligger i att det går snabbt. Det handlar om att fånga känslor. Inomhussporterna spelas också i dåligt ljus som utmanar fotografen extra mycket. Bilden ovan är tydlig, där det syns vem som är glad och vem som är förkrossad. Hade den glade fotbollsspelarens ansikte synts så hade jag varit nöjd med bilden, men då krävs lite tur.

Konsertbilder är också knepigt. Det finns ingen variation. Alla bilder är tagna snett underifrån upp mot en artist som agerar på scenen. Jag måste bli bättre på att variera! När jag bläddrade igenom arkivet och fick se den här så kändes det ändå mäktigt. Jill Jonsson uppträder på Latitud 57 i somras. Det måste vara en skön känsla att stå på scenen med riktigt mycket publik och fansen som trängs nedanför och man hör hur de sjunger med i alla texter. Kul när det är mycket folk!

Porträttbilder fotar jag oftast för min egen skull. Jag gillar att kolla på porträttbilder och i ett bra porträtt så ska man lyckas fånga en del av själen. Unga tjejer och äldre män brukar alltid bli bra på bild. Övriga kan bli bra. Spontan porträttfotografering vill jag påstå att jag blivit riktigt bra på. Det är också väldigt kul. Under sommarens roadtrip åkte jag runt Oknö och dragspelsfestivalen som pågick där. Det var många entusiaster som reste runt hela Sverige och träffades på olika spelmansstämmor. Porträttet på mannen med dragspelet tycker jag känns väldigt svenskt och väldigt genuint. Nedanför är det Anna som jag har fotat ett flertal tillfällen. Hon blir också alltid bra.

• Årets musikupplevelser: Carmen på Kungliga operan i Stockholm. Punkbandet Strindbergs på Stortorget Pub och Restaurang i Kalmar. Reggaeartisten Kapten Röd med en kärleksfull publik på Latitud 57 i Oskarshamn.
• Årets resa: Sommarens roadtrip där jag körde tusen mil på två månader och tog massor med bilder.
• Årets lokala skiva: Ingegerd Wessel och Bästa bandet som snurrade på stereon i bilen hela sommaren. Jag har dessutom sett dem live ett flertal gånger under året. Provlyssna.
• Årets våfflor: På fiket vid sommarbutiken i Klintemåla.
• Årets fika: Färsk frasig fralla, wienerbröd och kaffe för typ tjugo kronor i en av cafébodarna på Brädholmen i Oskarshamn.
• Årets festival: Filtfestivalen i Färjestaden på Öland. Kim Stranne med vänner fixade och fick ihop ett roligt och blandat startfält.
• Årets crew: Christian och Anders och alla andra som jobbar med Latitud 57.
• Årets entusiaster: När jag åker runt med min kamera och träffar och fotograferar artister, idrottsmän, hembygdsfolk, festivalarrangörer, museifolk och så vidare så kan jag inte annat än älska alla som verkligen brinner för något och satsar maximalt på detta. De allra flesta arbetar också helt ideellt.

För några år sedan kunde jag leta naturmotiv och smyga på fåglar. Det har jag gett upp numer. Däremot har jag alltid kameran med mig ute i naturen – maskrosorna fångade jag på baksidan av mitt hus med kompaktkameran, vid halv elva på kvällen i slutet av maj i år.

Inför sommaren kollade jag evenemangskalendrar och gjorde upp en plan för en roadtrip genom östra Småland, Öland och ner genom Blekinge. Det blev ett lyckokast. Under denna resa blommade jag upp som fotograf och det var här som jag tog årets bästa bilder. På stadsfester, auktioner, marknader, karnevaler, utställningar, fester och konserter.

Vardagsfotograferingen har blivit min grej och det är då jag trivs allra bäst. När jag minglar omkring på stadsfester, marknader och evenemang och plockar bilder på folk och situationer som uppstår. Det var också en sak som jag satte upp som mål för året att utveckla. Jag har nått långt i det målet. Men jag hoppas kunna utveckla det ännu mer nästa år. Jag skulle också vilja bli mer politisk i mina bilder. Jag vill försöka fånga värden och tecken i tillvaron. Jag vill komma närmare människors vardag. Och jag vill visa ett klassperspektiv genom mina fotografier. Det är också en målsättning för 2013.

Jag har några olika dokumentärprojekt som jag arbetar långsiktigt med – långsiktigheten vill jag också utveckla 2013. Jag hoppas kunna presentera några av mina projekt i bokform. Jag tror att jag satte det som mål redan för i år, men det har inte blivit av ännu. I ärlighetens namn så beror det på att jag tycker det är skittrist att sitta och välja ut bilder och redigera dem för tryck.

För ett år sedan satte jag upp som mål att köpa en fotobok i månaden under 2012. Det höll inte. Jag tror att jag köpt sex-sju fotoböcker under året. Jag har besökt Fotografiska museet och jag har även åkt runt på lite andra lokala fotoutställningar. Men jag kan bli bättre på det. Tyvärr blev det aldrig av att jag åkte upp och såg utställningen med Christer Strömholms bilder. Som kompensation köpte jag i alla fall samlingsboken Post Scriptum från utställningen. Där finns bland annat många av hans berömda porträtt av transvestiter i Paris på 50-talet. Lettiska Inta Rukas bok People I know är ett livsverk med fina porträtt. En riktig inspiration. Micke Bergs samlingsbok köpte jag också och några gamla Sune Jonsson-böcker och Lowlands och några till. Nu ser jag fram emot fotoåret 2013 och hoppas att ni hänger med mig då!

Bokslut 2011 – tio bilder från förfiningens år

Då har vi kommit till den tid när det är dags att summera det gångna året och blicka framåt lite med planer inför 2012. För ett år sedan skrev jag om planerna för 2011. Jag har blivit så förutsägningsbar att det blev precis så som jag tänkt – inget oväntat har inträffat.

Det bästa som som skett under året var att jag, efter många sorger och bedrövelser, äntligen tog tag i mina studier och avslutade dem med en examen. Jag kom att vara inskriven på högskolan i tolv år, eller en bit över tjugo terminer... Men nu har jag min lärarexamen som lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen och arbetsliv och ekonomi är tryggad.

Under året har jag tagit mycket bilder i skolan.

Jag har fotograferat många konserter under året, bland annat Jerry Williams.

Jag som avskydde idrottslektionerna när jag själv gick i skola, tillbringar nu mycket tid med kamera i sporthallarna.

Det här är ett spontant porträtt från Bluesfestivalen. Jag blir allt bättre på att våga fråga okända om jag får ta en bild.

När eleverna sprang ut vid studenten så stod jag beredd.

Bloggen snurrar in på åttonde årgången. Och det närmar sig tolv år som jag publicerat texter och bilder på internet. Knappt 500 artiklar blev det i år, med minst en bild i varje artikel. Jag får se hur det blir framöver. Bloggen är en bra digital anslagstavla för mina bilder, men den tar mycket tid i anspråk och det blir väldigt ytligt. Jag skulle vilja arbeta mer fördjupande med utställningar och kanske göra nån fotobok.

Omkring 35 000 bilder har jag tagit under året. Kanske tusen av dem bevarar jag. Sport i form av fotboll, innebandy, handboll, friidrott, basket, rally och triathlon har hamnat på sensorn. Under våren och sommaren var jag på många konserter. Men framför allt är det dokumentära bilder av vardagen och porträtt som kommit att bli en favorit. Det är så lätt att glömma bort det självklara. Om några decennier ser vardagen annorlunda ut.

Jag fotograferade en hel del fotboll under åert. Mönsterås GoIF-damer avancerade till division 3.

Jag var på Latitud 57 i Oskarshamn och Kalmar stadsfest och hoppas få fotopass även 2012.

Sator var det bästa jag såg i musikväg i somras!

Jag har fotograferat så gott som alla Mönsterås handbollsklubbs hemmamatcher i dam och herr.

Under året har jag tagit hundratals porträtt på kända och okända människor, bland annat på Anna-Lotta Larsson.

Tänk tjugo år tillbaka i tiden. Det var tidigt 1990-tal. Mobiltelefonen var bara förunnad kostymklädda stressade slipsnissar. Internet visste ingen om. Det fanns inga brev som inte hade frimärken. Telefoner var av bakelit och hade sladd och gick inte att fotografera med. Cd-skivorna började konkurrera ut vinylen. SJ och Televerket var statliga och det fanns riktiga postkontor med kompetent personal. Men saker började ändras. Carl Bildt blev statsminister och Birgit Friggebo var i Rinkeby och sjöng We shall overcome och Björn Rosengren var på porrklubb utan att förstå det... Utanför stadskärnorna var det ännu skog. A6 i Jönköping och Väla i Helsingborg var de enda köpcentrana utanför stadskärnorna i södra Sverige. Det har hänt en del sen dess. Och det är bara tjugo år! Så därför vill jag dokumentera vardagen.

Min examen under året innebar ytterligare några vuxenpoäng. Numer tillhör jag den medelklass som jag alltid föraktat. Det kan inte hjälpas. Bara att fälla ner tuppkammen och rätta in sig i ledet. Det trista är att drömmarna börjar ta slut, jag har allt som jag vill ha. Det gångna året har jag uppgraderat hela min fotoutrustning till mer professionell nivå och det gör det mycket lättare att få bilderna så som jag vill ha dem. En sprillans ny bil införskaffades också i höstas. Så materiellt går det ingen nöd på mig. Under 2012 vill jag fortsätta på inslagen linje i mitt fotograferande, men försöka prioritera kultur, musik och vardagsliv.

• En fotobok i månaden. Man lär sig genom att titta på andra. Jag vill bygga på mitt bibliotek med fler fotoböcker.
• Fler upplevelser. Jag går mestadels här hemma och trampar omkring. Senaste åren har jag knappt varit utanför zonen Karlshamn i söder, Lenhovda i väster, Öland i öster och Oskarshamn i norr. Det måste ändras!

Med dessa ord så tackar jag er läsare för uppmärksamheten under det gångna året och välkomnar er att följa bloggen under 2012. Gott nytt år!

Välkommen till 2011

Brukligt så här vid årskiften är att skriva några rader om vad som varit och vad som komma skall. I mitt fall har jag redan rotat i arkivet och visat bilder som speglar det gångna året. För framtiden har jag inga revolutionerande planer utan tänker mig att fortsätta på inslagen linje både vad gäller arbetsliv och privatliv.

Förresten, en liten målsättning har jag. Under hösten har jag haft ett väldigt roligt lärarjobb som kommer att vidgas något under våren. Det har fått mig att vilja slutföra min gamla lärarutbildning. Om inget ändrats sedan jag senast dammade av mina gamla studiedokument så återstår en liten fysikkurs innan examen, ska se om jag inte kan fixa det under våren, nu när jag släppt alla politiska och andra ideella uppdrag...

Utöver detta så hoppas jag naturligtvis kunna utvecklas som fotograf och här på bloggen leverera bilder som bedårar läsekretsen. För 2011 har jag ännu inga färdiga planer på något större äventyr, men skulle chansen komma så vill jag inte vara sen att utnyttja den. Så med dessa ord, kära läsare, önskar jag er välkomna till 2011.

Gott nytt decennium

Vy mellan Strömsrum och Hedersrum i Småland.

Det må vara hur kallt och bistert som helst. Men ett nytt decennium sitter aldrig fel. 00-talet kommer troligen att beskrivas som ett mörkt decennium i världshistorien. Kriget mot terrorismen präglade årtiondet och ökade motsättningarna i världen.

För min egen del kan jag inte påstå något annat än att det varit en transportsträcka som varit händelsefattig. Jag pluggade de första fem åren. De sista fem åren har jag arbetat som lärare bortsett från valåret då jag var anställd av vänsterpartiet.

År 2000 skaffade jag internet (uppringt med 28k-modem) och samma höst startade jag Figeholmsposten som var en slags blogg där jag skrev personliga reflektioner över samtiden varje vecka. Snart blev det bilder och nästan dagliga rapporter. 2005 hoppade jag på bloggtåget och startade det du nu läser.

Jag inledde decenniet som nån form av hembygdsnisse i Figeholm. Livet hade dock gått i stå och att bara flytta till en ny plats var faktiskt rätt bra. Det blev Blomstermåla – utan att jag kan säga varför. Genom politiken hittade jag nya kontaktnät. 2006 halkade jag in på ett bananskal som lärare i Mönsterås kommun och 2009 halkade jag lika lätt ut, lagom inom Las-gränserna.

Inför 10-talet kan man hoppas att fromheten sveper in över världen. Humanism och samförstånd vore trevligt. För egen del hoppas jag hitta ett nytt jobb under 2010. Under året avslutar jag också min politiska bana efter tolv år. I stället för att försöka beskriva omvärlden i text så kommer jag att använda kameran för att berätta. Bloggen är ett perfekt format för detta.

Så med detta önskar jag er ett gott nytt decennium! Väl mött på bloggen under 10-talet.

Sjutton bilder från ett år på ny plats

Som vanligt vid årsskiftet så kommer en liten nyårskrönika där jag försöker sammanfatta mitt gångna år. Jag har den här gången valt att placera ut små skyltar på en karta och satt en liten siffra intill. Bilden är klickbar så du kan se den lite noggrannare. Nedanför följer en beskrivning till var och en av de sjutton bilderna från 2008.

1. Lasse och Gunilla i Ålatorp.
Jag inledde året med ett besök hos Fotolasse och hans fru på landet i trakterna av Lenhovda. Bland annat var vi nere vid sjön Alsterns snöklädda strand där Alsterån börjar.

2. Flytt till Strömsrum.
Det bästa jag gjort under året var att flytta. Direkt efter nyår så började jag planera min flytt. Bland annat målade jag om rummet som skulle bli kontor. Under januari köpte jag en del nya möbler innan jag lämnade Blomstermåla och flyttade över till östra sidan av E22 till adlig mark med brokig historia som bland annat Gustav Vasa ägt en gång i tiden.

3. Polisen får inte äta i fred.
Jo, allt jag skriver är inte snällt. Ibland är jag bara plumpt elak, som när jag inte låter polisen få äta i fred utan att raljera över deras byråkratiska ineffektivitet.

4. Nicke på Åforsteatern.
Min bloggande kamrat Nicke från Emmaboda bjöd ner mig för besök på Åforsteatern i mars.

5-7. Min hemmiljö.
Nu har jag bott ett år i min nya bostad. Omgivningen börjar kännas som hemma. Närmiljön är bedårande med vackra ekhagar, närhet till havet, Alsterån som rinner precis utanför huset och en vacker herrgårdsmiljö med långa fina alléer. Vad mer kan man begära!?

8. Hembygdsengagemang.
Jag har kvar mitt engagemang som sekreterare i Hamnmagasinets Vänner i Figeholm. Bland annat brukar jag sköta vår representation i Hembygdsrådet i Oskarshamn. Där träffas de ideella museiföreningarna och utbyter erfarenhet och gör upp om bidragen från kommunen. Bilden är från vårt möte i Kristdala i juni.

9. Midsommar i Figeholm.
Jag glömmer inte Figeholm - platsen där jag växte upp och som ändå får mig att rysa av melankoli när jag är på återbesök. Här är det midsommarfirande. Grabben på bilden brukar följa mina förehavanden på webben och då och då plita en kommentar här.

10. Henrik och Karolinas sommarfest i Malexander.
Under året så har jag mestadels hållt mig i närmiljön. Dock gjorde jag som vanligt en avstickare till Henriks föräldrarhem i Malexander, invid Sommens strand, i Östergötland och den traditionella sommarfesten. I år var dock vädret ostadigt och den lilla musikfestivalen ägde rum inomhus.

11. Partiell solförmörkelse.
Naturfenomen är alltid spännande för en naturvetare. När solens strålar delvis doldes av månen så fångade jag det på bild genom en finurlig konstruktion.

12. Gerda och Tre kronor och andra skutor.
Är man före detta intendent på ett sjöfartsmuseum så måste man få titta på lite skutor då och då. Sjöfartsvännerna i Oskarshamn har de senaste åren byggt upp en sjöfartsfestival som lockar fina fartyg.

13. Avdelningen roliga ortsnamn.
Skylten hittade jag mitt på Öland. Kommentarer överflödiga.

14. Äppelkart vid en fyr på Oknö.
Jag gör gärna små utflykter i hembygden. Oknö utanför Mönsterås är en återkommande plats. I, II.

15. European social forum i Malmö.
Egentligen så är jag väl mer skrivbordsradikal än plakatkommunist. När European social forum ägde rum i Malmö i september var jag dock med och demonstrerade. Det är alltid kul att träffa likasinnade!

16. Lillebror på besök.
Har man en enda bror som valt att bosätta sig utanför Kiruna så blir det inte så många syskonträffar. I oktober var brorsan här nere och hälsade på. Vi åkte över till Öland där vi bland annat besökte Gråborg.

17. Terrorn mot Gaza.
Året avslutades i krigets tecken. Israel utsätter palestinierna för nåt som för tankarna till förintelsen på 1940-talet. Att vända andra kinden till känns avlägset. Det är märkligt att den israeliska militären tillåts mörda palestiniernas demokratiskt valda regeringparti utan att omvärlden reagerar.

- - - - -
Andra bloggar om: 2008, nyår, politik, bilder, foto, samhälle, nyårskrönika, figeholm, blomstermåla, mönsterås

Stoppa tideräkningen jag har blivit vuxen

Återigen dags att vara lite privat och sammanfatta det gångna året. Enda gången på året då jag öppnar upp mitt egna liv för läsekretsen. Och det är en sorglig historia.

Jag får allt fler vuxenpoäng och numer så tickar tiden bara iväg utan att det händer något spännande. Livet har gått i stå.

Gåuppgåtilljobbetjobbajobba ätalunch
samma sak händer i morgon
jobbaåkatrickhemochsättasigigoglo
de e inget liv det är slaveri

I november var det tjugo år sedan jag flyttade hemifrån. Då var jag ung och naiv och lite rädd för det okända. Men så småningom stärktes revolutionslustan.

Mitten på 90-talet - det ljuva livet. Jag var rödvinspoet, skrev dikter, älskade, hade kreativa baksmällor och allt var möjligt. Precis allt!

Nu är du ung och
rebellisk som fan
du sätter hårt mot hårt
och du vet vad du vill
och du vill inte bli en av dom där

Sedan halkade jag in i skolvärlden och blev vuxen. Men när livet stagnerade och jag blivit nåt slags hembygdsorakel så var det dags att röra om i grytan. Livet hade gått i stå.

Hur skarre bli med din framtid då
hur skarre bli om några år
ska du sjunka in i en fåtölj
va ska du bli?

Nu är det drygt fem år sedan dess och jag känner hög tid för att på nytt röra om i grytan. Under januari kommer jag att flytta. Det blir elfte gången som jag flyttar. Så fem och ett halvt år är lång tid.

Politiskt så har det inte inträffat något oväntat det gångna året. Möjligen kan jag känna att jag får en större respons för det jag jobbat för i barn- och utbildningsnämnden.

Jag har blivit alltför pragmatisk. Makthavare blir inte längre arga när jag öppnar munnen. Det är knappt ens att de kallar mig för "kommunisten" längre. På nåt sätt kan det där hänga ihop med att jag själv blivit en del av makten. En aktoritet.

Arbetet som lärare är ett exempel på det. Skolan är väldigt mycket en småborgerlig institution vars uppgift är att se till att alla ska veta sin plats i samhället. 2007 kom jag tillbaka till högstadiet, vilket passar mig. Där vågar eleverna vara lite upproriska och ifrågasätta. Min roll i skolan är att försvara samhällets borgerliga värden och trygga stabiliteten, vilket ibland kan vara utmanande när jag egentligen vill nåt annat.

Mina politiska uppdrag känns på samma sätt. Särskilt i landstinget där vänsterpartiet sitter i majoritet i en koalition som pragmatiserar och där nån osynlig kraft håller in oss i ledet.

Det är i såna lägen jag längtar tillbaka till det fria 90-talet. Inget jobb, inga plikter, jag kan säga sanningen utan att ha något att förlora, utan fruktan.

Såg Svt:s dramatisering av Strindbergs första kämpande år. Strindberg är en av mina favoritförfattare. Jag hade en Strindbergssommar för några år sedan. Jag kan känna igen mig i den där väntan. En ständig väntan på att man ska bli vuxen, att man ska nå målet som man kämpar för.

Några axplock från året:

• Lämnade äntligen pc-träsket och köpte min första mac, vilket jag inte ångrar.
• Har aldrig tjänat så bra som nu. Ändå ligger jag 2000 spänn under den genomsnittlige svenskens månadsinkomst.
• Skrotade min kommunistbil (Peugeot) och köpte en kapitalistbil (fullutrustad Honda)
• Tog nästan 8000 bilder med min kamera
• Besökte Hultsfredsfestivalen och vill dit även nästa år
• Det här är 215:e inlägget i år på bloggen (Totalt är det det 842:a inlägget)

Nu ser jag fram emot 2008. I januari ska jag flytta från Blomstermåla. På arbetsmarknaden har jag inget klart till hösten. Förhoppningsvis hittar jag något kul utmanande jobb där jag kan utvecklas. Ännu så länge vet jag inte vad det kan vara. Och det är nog det bästa - att jag är flexibel, har många intresseområden och ganska bred erfarenhet och utbildning som kan vara till nytta i många sammanhang.

Gott nytt år på er!

Fotnot: Citaten är Ebba Grön "Vad ska du bli?"

Andra bloggar om: nyår, 2007, foto, samhälle, politik, mönsterås, 2008, strindberg, svt, apple

En blick bakåt och framåt vid årsskiftet

Så här i slutet av året brukar man ju blicka bakåt och summera. Med en blick över mitt eget liv och leverne så kan jag konstatera att det varit väldigt mycket vänsterpartiet senaste året. Kanske lite för mycket vänsterpartiet till och med.

Det började i januari med kongress i Göteborg. Sen hade jag influensa och var sjuk i tre veckor. I början av februari var jag i Norge en vecka och följde brorsan när han tävlade med hundar och hundsläde i Röros.

Under våren läste jag några kurser på högskolan. En fempoängare med titeln biologi i media och en fempoängare om internationella politiska system. I mars började jag arbeta som valorganisatör för vänsterpartiet, ett arbete som varade fram till valet.

Som valorganisatör arbetade jag över hela Kalmar län. Trots intensivt arbete så kunde jag göra två avstickare till Skåne för lite semester. Jag var på Hultsfredsfestivalen och jag var på musikfest i Malexander.

Efter valet fick jag lite semester och var arbetslös under några veckor innan jag återgick till läraryrket och ett vikariat på en mellanstadieskola. Valresultatet och förhandlingarna efteråt innebär att jag är ersättare i landstingsfullmäktige i Kalmar län och kommer att sitta som ledamot i dess medborgarutskott. Dessutom kommer jag att gå från ersättare till ordinarie ledamot i barn- och utbildningsnämnden i Mönsterås kommun.

En blick framåt är dyster. Lärarvikariatet fortsätter kanske hela våren och lärarjobb är nog inga problem. Men ärligt talat så är jag jäkligt trött på läraryrket. Jag vill göra nåt annat. Jag vill skriva och resa och träffa människor. I mina mörkaste stunder kan jag till och med tänka mig ett industrijobb - den bransch som jag lämnade för tolv år sedan och då svor att aldrig återvända till.

Så, det blev ovanligt privata betraktelser denna gång. Att summera året i ett större perspektiv, och att blicka framåt, det gör jag i varenda blogginlägg. Det är knappast nån hemlighet vad jag tycker om den nuvarande regeringen och dess politik. Eller vad jag har för uppfattning om den amerikanska dominansen i världen. Onekligen krävs lite mer socialism för att utplåna skillnader och öka jämlikheten mellan fattiga och rika, mellan väst och öst, mellan USA och arabvärlden

Trots denna dystra bild så tror jag på ett gott nytt år. Detsamma vill jag också önska mina nästan 23.000 besökare som tittat på nästan 40.000 sidor det gångna året. Väl mött igen under 2007!

Andra bloggar om: 2006, nyår, 2007, norge, skåne, bloggar, vänsterpartiet, politik, kalmar, val2006, tomas jonsson, nyårskrönika, hultsfredsfestivalen