Sommarens solbränna sitter kvar och avslöjar sandaler utan strumpor.
I början av augusti kliver vi barfota genom den varma sanden. Vattnet har sållat ut de finaste kornen som silar sig mellan tårna. Klockan är halvelva och vi är nästan först. Sanden är slät av havets vågor; det är bara våra fotavtryck. Efter oss kommer en hord av människor, på väg mot sand, strand, klippor, rev, svall och sol. Men de hinner aldrig få den bästa av platser.
Nu är det september och jag kan få vilken plats jag vill. Av fotavtrycken syns ingenting.
2 kommentarer:
Några tappra människor ser jag bada i Kalmar varje morgon. Men mina badbrallor ligger långt in i garderoben.
Det ser skönt ut och jag har förstått att strumpor i sandaler inte är särskilt attraktivt - men skönt...
Skicka en kommentar