Utvandrarnas resa i stormens spår

Följ med på en resa runt i utvandrarbygderna. Korpamoen var platsen där Karl-Oskar och Kristina bodde innan de utvandrade till Amerika. Det var Vilhelm Moberg som gav den gamla avstyckade drängstugan beteckningen Korpamoen när han gav ut boken "Utvandrarna" år 1949.

Marken runt Korpamoen är välskött. Slåtterängarna är precis slagna nu i mitten av september. Skogen väl gallrad. Det ger ett inbjudande intryck. Men i den lilla stugan var det säkert trångt när stora familjer skulle dela på utrymmet.


När Jan Troell filmatiserade Mobergs utvandrarepos i slutet av 1960-talet var det dock en annan plats, Klasatorpet, som fick stå som Korpamoen.

Man kan förstå valet av plats. Vägen in mot Korpamoen känns verkligen som "Korp" (=hackverktyget) och "Moen" (=mo mjäll, mjölfri sand) som är belägen i en näringsfattig barrskog. Nu ytterligare stympad efter stormen Gudruns härjningar i vintras.


Här är huset som fick stå i filmens centrum, Karl-Oskars föräldrahem. Dock har det renoverats sedan filminspelningen och det kändes alldeles för modernt med sina stora fönster.


Det här är i Korre. Då har vi förflyttat oss någon mil från Korpamoen och Klasatorpet. I Korre finns en gammal kvarn, färgeri och garveri. Korre ligger längs utvandrarnas väg ner mot Blekingekusten.

Den här drängkammaren, i färgeriet i Korre, användes som drängstuga i Utvandrarna. Det var här Karl-Oskars lillebror Johan övertalade drängen Arvid att följa med till Nya landet.


Texten på stenen talar för sig själv. Inte långt från Ljuders kyrka ligger Åkerby. Det var här utvandrarna samlades för att tillsammans bege sig ut på den långa resan mot framtiden.


Mil efter mil ligger skogen ner i utvandrarbygderna. Stormen i vintras har påverkat befolkningen som livnär sig på naturen. Stormen rev ner skogen och knäckte elstolparna som om de vore tandpetare. Ännu ligger många mil tele- och elkabel på backen. Och överallt hördes motorsågar och syntes timmerstaplar. Som fula bölder syns vindfällorna, som inte riktigt slagit igen. Ärren kommer att synas länge än.

Utvandrarna på 1800-talet drabbades av torka. På 2000-talet är det stormar och politiker som tär på landsbygdens människor.