Borgarnas skelett svärtar demokratin

En stor del av samhällsdebatten just nu tycks handla om etiketter. Beteckningar på fenomen som inte längre är vad det egentligen var från början. Det är etiketter som definieras på olika sätt. Så har det varit med kommunism och nu är turen kommen till demokrati.

Det är så enormt tröttande. Det är lika tröttande att man aldrig får höra vad den borgerliga alliansen egentligen vill, utan man får bara höra dem kritisera vänstern.

Ständigt påtalas vänsterpartiets historiska band till sovjetkommunisterna. Men aldrig påtalas det faktum att alla partier har sina skelett i garderoben. 1921 skrev socialdemokratiske statsminister Branting, bondeförbundaren Wohlin och högerledaren Lindman en gemensam motion som bland annat löd:

Vi hava lyckan att äga en ras, som ännu är ganska oförstörd, en ras som är bärare av mycket höga och goda egenskaper.

Inte heller brukar man kritisera centerpartiet för att de under sitt tidigare namn bondeförbundet hade följande lydelse i partiprogrammet på 1930-talet:

Som en nationell uppgift framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement, samt motverkandet av invandring till Sverige av icke önskvärda främlingar.

Hur många liv har bondeförbundet på sitt samvete? När når förståelsen om det mångkulturella samhället till Högfors?

Och jag tänker inte påminna moderaterna om deras hårdnackade motstånd mot allmän rösträtt - ett förslag som drogs i långbänk under mer än tio år.

Borgarna skapar sina egna definitioner. Man har redan förvanskat kommunismen som definierades i mitten av 1800-talet, där högern använder diktaturernas definition från andra halvan av 1900-talet. Nu är turen kommen till demokratin - ett ord som tas som förbehåll för alla möjliga övergrepp som får de gamla öststatsdiktaturerna att blekna.

Hur man kan kalla USA för världen största demokrati är helt ofattbart för mig. Och att man skapar dessa lagar som drabbar helt oskyldiga människor "i demokratins namn" framstår som rent bedrägeri.