Vänsterpartiet på Öland - referat och bilder

Här är några bilder från onsdagens Öland. Då gästades ön av vänsterpartiets ledare Lasse Ohly. Han var dagens gäst på Fest-i-val i Köpingsvik.

På eftermiddagen besökte han vänsterpartiets bokbord på torget i Borgholm. Svenska Dagbladets fotograf bevakade honom. Till vänster skymtar Per Dahls händer och kamera - ledarredaktionen på Barometern har en enkel kamera och redaktören själv är fotograf, något som Dahl lite diskret anförtrodde svenskans fotograf.

Mitt bland de glättiga barnfamiljerna på torget i Borgholm, mellan vardagliga glasstånd och hallonaskar går en djupt övertygad kommunist.

Jag skriver inte det som polemik; termen är den bästa jag kan finna för Lars Ohlys uppriktiga människosyn.

Per Dahl fick en pratstund med Ohly och skrev en riktigt fin ledare om vänsterpartiets ledare. Bland annat funderar han över hur en tänkbar regeringsförhandling i höst skulle kunna se ut. Miljöpartiets Peter Eriksson vid statsministerns dukade bord i Sagerska palatset är ingen konstig syn, men att se Lasse vid bordet känns omöjligt - och då syftar inte den borgerliga ledarskribenten på att det skulle vara omöjligt med en socialistisk regering, utan på moralen hos en rättvisans kämpe.

Dukar hans (Perssons) hustru fram ett moraliskt specialkuvert åt gästen, med hårt bröd och isvatten så att han inte ska frestas av köttets excesser? Eller kan vänsterledaren kosta på sig att ta del av livets ojämlika goda för den goda sakens skull? Lite lyx nu för att säkra folkets framtida större jämlikhet? Att vara partiledare är att uppoffra sig.

Eftersom min prenumeration på Barometerns konkurrent Östran/Nyheterna just gått ut så är den här ledaren en farlig frestelse för att få mig att byta partiorgan...


Bosse Nilsson från Radio Kalmar var på plats och sände direkt. Du hittar intervjun här.


Intervjun i tältet i Köpingsvik började lite knepigt. Utfrågaren Thor-Björn Bastås plockade fram lite matvaror och gjorde en koppling mellan sin företrädare och Lasse Ohlys förre företrädare Lars Werner. Symboliskt lär det då ha förekommit en rädisa och en rödbeta. Rädisan skulle föreställa en falsk socialist som var röd utanpå men vit inuti. Werner liknade dock mest en rödbeta. Röd utanpå och röd rätt igenom.

I år tog Bastås fram en blodapelsin och en vanligt apelsin. Båda lika gula utanpå. När Bastås skar itu apelsinerna visade sig den ena vara röd inuti. Ingen förstod liknelsen och jag hittar ingen tidning som försökt sig på att tolka apelsinerna. Men vid samkvämet efteråt kände sig Bastås tvungen att ge en förklaring. Liknelsen skulle vara apropå att Lasse inte längre kallar sig kommunist. Nu är han på utsidan lika liberal som de övriga partiledarna, men fortfarande riktigt röd inuti...

Intervjun för övrigt gick riktigt bra. "Duktig och välartikulerad svarare, ofta med ett avväpnande skämt", skrev Barometern om intervjun. Och jag kan bara instämma!


När intervjun och andakten i det stora tältet var över minglade besökarna runt småtälten utanför. Mest var det runt vänsterpartiets tält. Många blev intresserade av vår politik efter att ha hört Lasse intervjuas!