
Jag vet, det är ingen nyhet som jag kommer med. Det här är tvärtom resultatet av ett patriarkalt samhälle där kvinnorna hela tiden är underordnade och där männen tjänar mest pengar.
Igår presenterade SCB rapporten På tal om kvinnor och män (pdf i nytt fönster).
Bara 5 av de 291 börsnoterade företagen i Sverige leds av en kvinnlig chef. Och det här börjar tidigt. Redan på gymnasiet så väljer 70 procent av eleverna att gå på ett program där det egna könet dominerar. Killarna förvaltar sin mansroll lika väl som kvinnorna förvaltar sin. Generation efter generation.
Och det är fortfarande kvinnorna som arbetar deltid och är hemma och tar hand om barn, man och hushåll. Männen tog ut 20 procent av föräldraledigheten förra året. Det är visserligen 20 procentenheter mer än år 1970, men inte tillräckligt!
Generellt arbetar kvinnor inom offentlig sektor och har dåligt betalt. Männen arbetar inom privat sektor och har bra betalt. Jag hittar bara ett yrke där kvinnorna har bättre betalt än männen, förskollärare och fritidspedagoger. Där tjänar kvinnor i genomsnitt 20 100 kronor medan männen får nöja sig med 19 600. Egentligen en skitlön med tanke på att de har 3,5 års högskolestudier och en massa studieskulder och har ansvaret för barnens inledande skolgång (som mynnar ut i att könsrollerna befästs...)
Men lite har hänt. Andelen 1–6-åringar i kommunal barnomsorg var 12 procent år 1972. År 2004 var andelen 84 procent. Det har medfört att kvinnorna har kunnat komma ut på arbetsmarknaden. Men kvinnorna har kortare arbetstid än männen och tjänar mindre. Kvinnornas pensionsgrundande inkomst är hela tiden mindre än männens.
Statistiken berättar om allt från hälsa till kriminalitet. Överallt är kvinnorna underordnade männen. Kom sen inte och påstå att vi uppnått jämställdhet. Det finns mycket kvar!