Internationella Barndagen firas idag i Sverige. Det borde naturligtvis fått mer uppmärksamhet. Men i takt med att alla årets dagar fått olika teman så drunknar viktiga dagar bort i en obetydlig smet.
Idag hade radio och teve kunnat satsa på att låta barn och ungdomar göra alla sändningar. Filmer valda av barn. Sport valt av barn och nyheter som barnen valt ut och gjort reportage kring med handledning av erfarna journalister.
Jag är helt övertygad om att vi hade fått helt andra fokus i nyhetssändningarna än vad vi vanligen får. Jag är också helt övertygad om att vi skulle fått betydligt roligare nyhetssändningar än de vi nu får. Knappast hade nye talmannen uppmärksammats. Eller datastrulet på börsen. Vad angår det barnen?
Däremot kanske ormen på Ölands djurpark fått större uppmärksamhet eller kanske elevmedlarna i Norrbotten eller fralltanten i Vimmerby?
Undrar när vi får se dagliga nyhetssändningar av barn för barn i radio och teve? Och då önskar jag inte såna där fåniga program där vuxna läser nyheter med tillgjorda röster som man tror att barnen bättre ska förstå. Barn är inte korkade. De hör och förstår nyheterna som finns idag. Men dagens sändningar lockar knappast tioåringar eller femtonåringar. Knappast.
SVT sänder från och med idag dagliga nyheter för barn på webben. Och det är nåt sånt här jag menar!
Det skulle vara roligt om tidningarna samarbetade med olika skolor för att skapa åtminstone en daglig nyhetssida riktad till barn och unga. De prenumererade dagstidningarna kämpar för att behålla läsare. För att locka nya läsare skulle detta kunna vara ett radikalt grepp. Då får också barnen höras!
Barn som hördes fanns på plats utanför riksdagshuset idag. Där fanns även fotografer från DN och Svenskan på plats. Det är alltid något.
2 kommentarer:
Är det inte det som är meningen... att allt bara ska bli en klibbig smet. Vi inför lite meningslösa dagar med olika teman och så behöver vi inte bry oss på riktigt. Vi har räddat våra samveten för stunden och är nöjda, ungefär på samma sätt som vi tycker att folk ska leva på bidrag, hålla käft och vara nöjda. En gång om året, på första maj, går vi ut och ryter till. Fast inte på riktigt, det bara låter lite högre än vanligt. Egentligen är vi rädda att någon frågar oss varför vi kräver det som vi kan genomföra 364 dagar om året, varför det är sådan enorm skillnad mellan retorik och praktik och varför vi kallar oss arbetare trots att knappt någon av oss någonsin har haft ett riktigt jobb utan bara kryssat mellan wienerbröden på allsköns märkliga och föga efterfrågade låtsasjobb på det allmännas bekostnad.
Själv tycker jag att vi ska införa Uteliggarnas dag. Helst på årets varmaste dag så att folk kan titta på uteliggarna på TV och konstatera att det kanske inte är så pjåkigt att leva lite friluftsliv.
Och märk att med låtsasjobb menar jag inte mattelärare. Er vill jag ha fler av... Oavsett vilka politiska åsikter ni har på fritiden.
Skicka en kommentar