De som bodde på ett koncentrationsläger i Tyskland i början av 1940-talet kunde köpa en sån här makaber flyer med vykort som lätt kunde rivas av och skickas hem till vänner och bekanta med en hälsning.
Tack för kommentarer. En lärarkollega visade mig vykorten i somras och jag hade mobilen med mig och bad henne hålla upp bilderna så jag kunde ta ett foto.
Håller med om allt. Blir lite petig när det gäller din formulering bara. Det var ju inte så att man "bodde på ett koncentrationsläger". Man deporterades dit och "levde" I det, under just vedervärdiga former.
Jag undrar också hur länge man gavs möjligheten att kommunicera på det här sättet med omvärlden. Många fick ju aldrig en möjlighet att berätta vad som hände dem och deras familjer i dessa förintelsegetton.
Det här ser ut som propagandabilder från deporteringarnas början - vet du när och var de är tagna?
Från förintelselägren gick det säkert inte att skicka något, men de allra flesta läger var ju inte det utan arbetsläger och interneringsläger. Att man kunde skriva hem användes nog till ganska stor del för att lugna hemmafoket och öka acceptansen för lägren överhuvudtaget.
Varit och titta på flera i på resor med kyrkan och varit i bl a Stutthof i norra Polen. Detta var just ett uppsamlingsläger främst för kommunister, och iinte direkt avsett för förintelse, även om många dog där naturligtvis. Där fanns det brev bevarade men vad det stod har jag ingen aning om, men det sas i alla fall vara bevarade brev från de internerade.
Bert: Man kan inte bortse från en verklighet genom att hänvisa till en annan. Ta in, visa empati, även om tar emot. Viss enögdhet, kan varken optiker eller sjukvård fixa, det får man göra själv,
11 kommentarer:
Men hu så verdervärdigt!
Detta ämne fascinerar mig mycket. Det får ALDRIG glömmas därför är det bra att ständigt påminnas av detta elände som skedde.
Är det ditt vykortsalbum?
Var har Du hittat dessa "vykort"..?
Var rädd om de bilderna. Skanna dem! Är de dina?
Tack för kommentarer. En lärarkollega visade mig vykorten i somras och jag hade mobilen med mig och bad henne hålla upp bilderna så jag kunde ta ett foto.
Rysliga bilder,men bra att det visas upp, det som hände för bara 70 år sedan!!
KOMMUNISTER, kolla in dokumentären "The SOVIET STORY" - skäms jävla hycklare!
Håller med om allt. Blir lite petig när det gäller din formulering bara. Det var ju inte så att man "bodde på ett koncentrationsläger". Man deporterades dit och "levde" I det, under just vedervärdiga former.
Jag undrar också hur länge man gavs möjligheten att kommunicera på det här sättet med omvärlden. Många fick ju aldrig en möjlighet att berätta vad som hände dem och deras familjer i dessa förintelsegetton.
Det här ser ut som propagandabilder från deporteringarnas början - vet du när och var de är tagna?
Från förintelselägren gick det säkert inte att skicka något, men de allra flesta läger var ju inte det utan arbetsläger och interneringsläger. Att man kunde skriva hem användes nog till ganska stor del för att lugna hemmafoket och öka acceptansen för lägren överhuvudtaget.
Varit och titta på flera i på resor med kyrkan och varit i bl a Stutthof i norra Polen. Detta var just ett uppsamlingsläger främst för kommunister, och iinte direkt avsett för förintelse, även om många dog där naturligtvis. Där fanns det brev bevarade men vad det stod har jag ingen aning om, men det sas i alla fall vara bevarade brev från de internerade.
Bert:
Man kan inte bortse från en verklighet genom att hänvisa till en annan.
Ta in, visa empati, även om tar emot.
Viss enögdhet, kan varken optiker eller sjukvård fixa, det får man göra själv,
Kjell E, du bör rikta ditt inlägg vad det gäller enögdhet mot Tomas Jonsson.
När har Tomas haft ett inlägg som visar att han tar klart avstånd från den verklighet som har blivit och blir följden av kommunistiskt styre -aldrig!
Skicka en kommentar