På sista versen

Det känns inte länge sen man stod och matade i 25-öringar och 50-öringar och enkronor och aldrig hörde när den i andra änden svarade, för just då ramlade myntet ner. Och man stod där och kände värmen mot örat, om samtalet blev långvarigt, vilket det ofta blev om man var bortrest och ringde någon man tyckte om. Nu går man alltid förbi med mobilen i handen.


Ser inte mycket ut för 2010-talet.