Den märkliga tystnaden i Kalmar idag

Här brukar jag sitta och blicka ut över sundet. Åt vänster ser man högbrodelen. Framför soffan ligger Öland som en jättesäl och man ser kyrkorna och Färjestaden.


Brukar gå en promenad runt länsmuseet och kattrumpan i Kalmar, innan jag kliver in på jobbet. Då har jag kunnat se hur värmen, grönskan och turisterna försvunnit. Hur kjolarna och byxorna blivit längre. Hur Ölandsbron och konturerna av Öland sveps in i morgonens dis. Jag har sett havets män ta över när fritidsbåtarna drog sig tillbaka.

Jag minns den 17 augusti då Shalom, Aluett och Constantia låg i Tullhamnen. Senare samma dag anlöpte det stora kryssningsfartyget Braemar, fullastad med feta amerikaner.

Jag såg den tremastade slätriggade "Zawisza czarny" ligga i Tullhamnen i början av september, med scouter ombord som sig bör - det är ett scoutfartyg.

Förra veckan plockade kommunen in palmerna till vinterförvaringen i det varma växthuset.

Men idag var det så märkligt stilla. Medan mina elever går promenad i rastgården efter lunchen (jag är lärare på fängelset) brukar jag gå min egna promenad ute i friheten och gärna sätta mig en stund nere vid hamnen. Spana ut över sundet och fundera över tillvaron.

Alltid brukar det vara liv och rörelse ute Tjärhovet. Containerbilar som anländer med skrot som ska skeppas ut. För att inte tala om alla skogsbilar med timmer. Eller hjullastarna som skrapar ihop det krossade gruset som sprids utanför istidens flodvåg. Idag var det tyst. Alldeles stilla. En pust av dis svepte in oss. Då och då syntes ett fågelsträck passera i V-formation på himlen över sunder på vidare färd mot hetare breddgrader.

Den kyliga luften och tystnaden skänkte ro och manade till eftertanke. Sommaren är definitivt slut. Nu tillhör staden oss partisaner.

Tolv barn i svenska fängelser

Det är oacceptabelt att barn sonar sina straff tillsammans med vuxna fångar, säger Norges barnombudsman (BO) Reidar Hjermann i tidningen Aftenposten.

Minst tio barn sitter nu i norska fängelser. En 15-åring hade suttit elva dygn när Hjermann kom till ett av två fängelser som han har besökt.

Under hela förra året satt sammanlagt 61 barn i norska fängelser.

Detta enligt ett TT-telegram.

Jag undrar hur situationen ser ut i Sverige? Kikar på Kriminalvårdsverkets hemsida där statistiken finns. Resultatet är värre än i Norge!

1 person under arton år sitter gripen/anhållen
10 personer under arton år sitter häktade för brott
1 person under arton år sitter i fängelse efter att domen vunnit laga kraft.
(Statistiken gäller inskrivna 1 september 2005)

Så även Sverige sätter barn i fängelse. Kanske dags att ta hit Europarådets tortyrkommitté för en granskning!

Källa:
Minst tio barn i norska fängelser
Kriminalvårdsverket
PDF med statistiken, kolla tabell 18

Jordbävningskatastrofen i Pakistan

Man fasar när man läser dödssiffrorna. Trettiotusen människor är som en medelstor svensk stad. Varje enskilt liv innebär en personlig katastrof för de närmast sörjande.

Tyvärr är säkert också risken stor att hjälpen från omvärlden blir sparsammare än hjälpen till tsunamin eller orkanen som fick USA i gungning. Anledningen är att Pakistan inte är någon turistmetropol och inte tillhör västvärlden.

Kommunen är till för medborgarna!

Oskarshamns kommun har hållit föreningsriksdag. Närvaro vid evenemanget var ett krav för att få fortsatt bidrag från barn- och utbildningsnämnden, skriver lokaltidningen.

Från stadshusets sida verkar man vara helt omedveten om vad föreningslivet faktiskt betyder för kommunen. Verksamheter som på vissa håll utförs av kommunalt avlönad personal, anordnas på annat håll av helt oavlönade – ideellt arbetande föreningsmänniskor.

Det här är ett typiskt exempel på hur kommunledningen tror att medborgarna är till för dem! Glöm inte att fritidskontoret är till för föreningarna, och inte tvärtom. Ta kontakt med föreningarna och undersök vad ni kan göra för att stötta dem. Åk ut och träffa föreningarna, i stället för att häcka inne i centrum och räkna med att alla ska dansa efter era kommandon. Jag misstänker att tjänstemännen fick lön och politikerna arvoden medan föreningsfolket förväntades lägga en ledig dag på mötet.

Kommunen får hjälp med att utföra verksamheter. Medborgarna får samtidigt stimulerande och utvecklande fritidssysselsättningar. Detta till en mycket ringa kostnad om man jämför med priset för att betala lön för de tusentals timmar som utförs.

Den minsta uppskattning och stöd kommunen då kan visa är att bidra med stöd för exempelvis lokaler, bensinpengar och materialinköp.

Så Lis Lyrbo med lakejer: visa lite mer uppskattning och ödmjukhet om ni vill värna och stötta föreningslivet i hela Oskarshamns kommun!

Fotnot: Lis Lyrbo, s, är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Oskarshamn

(Insändare i Barometern, Oskarshamns-Tidningen och Nyheterna 28 oktober 2005)

En liten lektion i matte och html-pill...

På jobbet får jag höra att jag är lugn och har extremt tålamod. Det gäller dock inte bloggaren. Så nu har bloggen nytt utseende (igen). Jag tycker de färdiga mallarna är så trista och utan html- och css-kunskaper är det svårt att göra större ändringar. (Jag skulle vilja ha tre spalter, men vågar inte börja pilla i koden...

Däremot har jag pillat ihop ett matteprov idag. Olikheter i matte B. Vad sägs om

4-2x<7

som är en liten luring. Regel nr 3 säger att båda sidor i en olikhet kan multipliceras med ett positivt tal. Så hur göra -2x till ett positivt tal? Jo; antingen regel nr 1 "Till båda sidor av en olikhet kan adderas eller subtraheras samma tal" (addera 2x i detta fall). Eller regel nr 4 "Om båda sidor i en olikhet multipliceras med ett negativt tal, byter olikheten riktning (multiplicera med -1 och vänd < till > alltså...) Är alltid lika kul att se hur proven tas emot...

Polisen tycker det är smaskens att slå ihjäl katter

Hittade Stockholmspolisens kommunikationsradio streamad och hörde nyss, vid pass 16:07 följande dialog utspelas:

(A) Område 7 ifrån 7110 kom.
(B) Står och tankar, har du nåt kul åt oss.
(A) Kul och kul, Preemmacken i Västerhaninge, där har vi en påkörd katt då som ligger och sprattlar. Lina är där och hon kan ju inte slå ihjäl den där katten själv. Ena ögat har ramlat ut. Jag tänkte du skulle få åka dit och vara barmhärtighetssamarit, kom.
(B) Ah..., det låter... smaskens, kom.
(A) Nämen vad fint 7110, tackar för det och klart slut.
(C) 707130 kom.
(A) 7130.
(C) Ja, vi e i Västerhaninge redan så om inte tie vill slå ihjäl katten så kan vi ta en titt på hur han mår, kom.
(A) Nä, men jag kör 7130. Det var bra det. Gentlemannamässigt 7130. Å 7110 du hörde!?
(B) Ja låt den där bestialiske kattmördaren härja fritt, kom.
(A) Klart slut.

Är det ett utslag av det föråande klimatet i samhället. För att klara eländet krävs en luttrad jargong? Eller är det bara resultatet av macho-kulturen inom kåren?

Oops. Nu ringde Jehovas vittne på min dörr. Ett tecken? Ikväll ska jag på bio och se Pistvakt...

Borgarnas pigor och Perssons gardinhängare

Borgarna vill ge skatteavdrag för dem som vill anställa sina egna pigor. Det tullar på statens finanser, men ger arbetstillfällen som i sin tur ger skatteinkomster. Systemet gynnar dem som har råd att anställa en piga.

Sossarna vill använda skattepengar för att kommunerna ska kunna anställa människor som ska kunna utföra enklare tjänster hos exempelvis äldre. Skatt kommer in från dessa människors anställningar.

De båda förslagen verkar vid jämförelse vara ekonomiskt likvärdigt lönsamma för Sverige. Men det senare förslaget är mer rättvist då det inte är enskilda människors ekonomi som avgör vem som ska få ta del av dessa tjänster.

Vem skulle inte bli glad över en piga som tog hand om tvätt, matlagning, städning!? Men vem som helst har inte råd med detta. Eftersom det delvis ska skattefinansieras så är det mer rättvist om exempelvis kommunernas socialförvaltningar får avgöra behovet.

Både högern och vänstern verkar vara överens om att det finns möjlighet att genom skatter finansiera tjänster. Varför då inte använda dessa skattepengar till att öka lärartätheten i skolorna, minska belastningen inom hemtjänsten? Anställa fler barnskötare? Och slutligen (för att trösta Ringholm) skaffa fram lite fler poliser?

Se även:
Lasse har ordet

Svenska elever läser allt sämre

Förra veckan disputerade Per Fröjd med avhandlingen "Att läsa och förstå svenska". Den visar på att läsförmågan bland svenska elever i årskurs 9 blir sämre.

De elever som Per Fröjd testade 2000 började i skolan 1991 samma år som skolan kommunaliserades och Sverige fortfarande försökte att hämta sig ifrån 1980-talets finanskris. I och med kommunaliseringen kunde kommunerna spara pengar på skolan. Under 1990-talet minskade lärartätheten liksom andelen utbildade och erfarna lärare samt kostnaden för undervisning. Det borde därför vara viktigt att så snart som möjligt se till att resurser till läs- och skrivundervisning ökas och värnas. Dessutom måste kvaliteten på lärarutbildning och lärarfortbildning höjas.

Ett samband som kan vara värt att notera är att datortätheten bland svenska och amerikanska barn ökar och är störst i världen, samt att läskunnigheten bland svenska och amerikanska barn försämras snabbt.

Tyvärr verkar det i skolans värld fortfarande finnas en övertro på skärmens läkande och lärande kraft.

Undersökningen visar att dataspel och surfande på internet är en sysselsättning som konkurrerar ut läsningen.

Undersökningar visar att elevernas tålamod att läsa långa texter blir allt sämre, vilket man kopplar till webbens kortare texter, liksom sms och e-post. Allt färre elever har läst en bok från pärm till pärm. Förståelsen för helheten blir lidande.

Jakten på snabba belöningar konkurrerar ut läs- och skrivförmågan. Därför räcker det inte att eleverna vet att skriftspråket finns någonstans i cyberrymden.

Läskunnighet är en demokratifråga. Den som inte kan läsa och förstå menyer, bruksanvisningar, tidningsartiklar, politiska texter med mera hamnar direkt i ett b-lag i samhället.

Undersökningen visar också att flickor läser bättre än pojkar.

Källa:
Att läsa och förstå svenska. Läsförmågan hos elever i årskurs 9 i Borås 2000-2002

Lästips:
Sport för tålmodiga

Pannkakor, cirka tolv stycken

"Till tolv pannkakor behöver du: ett par kvadratmeter trädgårdsland; vete, raps, ärtor och vall; en ko och en höna samt en stor portion tålamod."

Jag ska direkt medge att jag inte läst boken. Hörde den omtalas i betraktelsen i gårdagens Naturmorgon och blev intresserad. Boken lär handla om hur man producerar de ingredienser som ingår i pannkakor.

Vete för att få fram mjöl. Raps för oljans skull. Ärtor som foder åt hönsen. Vall som foder åt kossan. Sen tar det ju sin tid innan man kan mjölka kossan och innan hönan värpt fram ägget. Men med tålamod så skulle det fungera att odla sina egna pannkakor...

Boken heter "Pannkakor, cirka 12 stycken" av Per Myrström. Forum 2004.

Tvättsäcksprojektet visar på ojämställd vård

Varför är tvättsäckarna fulla med handdukar vid männens duschavdelning, men inte vid kvinnornas - trots att vi har lika många män som kvinnor som patienter, undrade en sköterska på hudkliniken på Danderyds sjukhus. Det blev upptakten till ”tvättsäcksprojektet”.

Vid ljusbehandling av hela kroppen ska patienterna duscha efteråt. Behandlingen ges vid psoriasis och eksem. Vid en undersökning visade det sig att behandlingsavdelningen hade ungefär lika många män och kvinnor, med eksem och psoriasis, som kom på läkarbesök 2003.

Männen får ljusbehandling och duschar efteråt. Kvinnorna får salvor och andra omoderna mediciner och får gå hem och knåda in sig själva på sin fritid, enligt Birgitta Evengård, överläkare och docent i Stockholms läns landsting.

”Det är svårt för männen att klara det här själva med att gnida in sig med salvor”, därför reagerade ingen. Kvinnorna fick alltså i princip ingen behandling alls!

Kvinnor tvingas oftare använda omoderna mediciner eftersom de moderna endast utprovats på män. Men det har blivit bättre sedan förre USA-presidenten Bill Clinton lagstadgade om jämställd vård. Exempelvis i Stockholms läns landsting så är det enbart män i gruppen som beslutar om hur 1,5 miljarder kronor för forskning ska fördelas.

Källor:
Socialstyrelsen, ”Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården”, 2004-103-3
Nyheterna, ”Tvättsäckar visade att kvinnor fick sämre vård”, 2005-09-28