Sjöfararkusten Småland-Öland är en sammanslutning av sjöfartsmuseerna i Kalmar län. Vi är ett tiotal museer som har organiserat oss för att lära av varandra och föra traditionerna vidare. Vi arbetar också mycket med att locka turister till oss - dels genom att visa upp oss runt om i Sverige och även i Polen. Dels genom traditionell marknadsföring i form av hemsida och broschyrer.
Under helgen var vi på Österlen för att se en annan sjöfararkust med en snarlik historia. (Alla bilder är klickbara.)
Hamnen i Simrishamn i ett 180-gradersperspektiv. De stora trålarna från västkusten ligger vid kaj - liksom de få lätträknade Österlensfiskarna. Fiskstopp!
Lena Alebo visade oss Österlens museum. Exponeringen av fiskeredskap imponerade särskilt. Bland skutporträtten hittade jag en tavla på en figeholmsskuta. Det bestående minnet är nog ändå museichefens inspirerande och entusiastiska berättande.
Vi besökte de ideella museerna; här är det Branteviks maritima museum där Ove tog emot.
Hoppet är en nybyggd jakt som sjösattes sommaren 2000.
Folket i Skillinge tog oss med på en rundvandring i fiskeläget. Husen är byggda extremt tätt. Blott en halvmeter eller ännu mindre kan skilja mellan husen. Orsaken är att de är tillbyggda i efterhand.
Det där med vattenpass och räta linjer verkar ha varit okända begrepp; eller vad sägs om det här taket!? Även här är det tillbyggnaderna som är orsaken till de originella lösningarna.
Sandhammaren, längst nere i det sydöstra hörnet av Skåne är en intressant plats. Här i Bornholmsgattet passerar alla fartyg som är på väg till eller från Sveriges ostkust, Finland, Ryssland eller Baltikum. Tre fartyg syns ute vid horisonten.
Strömmarna i vattnet bidrog till att havet här blev svårseglat. För att sjöfararna lättare skulle kunna hålla koll på land byggdes en fyr här 1831. Den nuvarande fyren, en så kallad Heidenstammare, byggdes dock först 1862.
Uppe i fyrtornet är det lättare att skåda ut över havet. Hela tiden passerar fartyg mot norr eller söder. Då och då kommer också snabbfärjan mellan Ystad och Tyskland. Här är den på väg mot Skånska kusten.
Länge användes en raketapparat för att rädda folk vid förlisningar. Med hjäp av en raketpistol sköts ett rep ut till haveristen. Sedan drogs de nödställda in till land i en speciell räddningsstol. 1891 byggdes räddningsstationen på Sandhammaren. Båten är från 1855 och står på en kärra som drogs av tio hästar. Vagnen drogs ut på den långgrunda stranden där sedan de åtta roddarna och två styrmännen tog sig vidare ut till haveristen. Den här båten har undsatt 590 människor från fartyg som förlist!
Listan över förlisningarna vid Sandhammaren är en ruskig påminnelse. Flera hundra fartyg har gått i kvav i Bornholmsgattet och tusentals sjömän har mist livet här utanför. Omkring fem fartyg förliste varje år här - ända in på 1920-talet! Ett enda felslag kunde medföra att strömmarna drog in fartyget mot sandbankarna.
Besök sjöfartsmuseerna i Kalmar län
Sjöfararkusten Småland-Öland
4 kommentarer:
Så roligt att du har varit här!
Till Sandhammaren åker jag åtminstone en gång per sommar. I fjol gick vågorna jättehöga .., nästan så jag blev rädd ..och vi slogs omkull och skrattade och det var bara helt ljuvligt!
Skillinge är ..., ja, jag kan ju inte skriva "underbart" i varje inlägg .., ja, fint, då ..;-)
Sevärt.
Kan tänka mig hur livaktigt det är på sommaren. Stranden var inbjudande. Lokalbefolkningen berättade om alla turister. Tror de sa att 70% av husen i Skillinge är sommarbostäder!
Vilka fina bilder du tar!
Roligt med människor som tittar fram, det blir alltid så .., levande. Då böjer jag mig fram mot dataskärmen, tar på läsglasögonen och kollar lite extra.
Elisabet: Jag har blivit bättre på att få med människor på bilderna. Brukar utgå från mig själv - precis som du så tittar man lite noggrannare efter kända ansikten.
Ellis: Alla delar av landet har sina fördelar. Skåne känns så kontinentalt med kafeer på trottoaren. Besökte Kiruna i somras. Snöskotrarna stod ute eftersom det "ändå snart är snö igen"...
Skicka en kommentar