I helgen trumpetades det ut att kineserna vill bygga ett stort centrum i Kalmar där kinesiska och svenska affärsmän ska kunna mötas för att göra affärer. Det ska ge 800 arbetstillfällen och locka två miljoner besökare årligen.
Samtidigt måste man också inta en ambivalent hållning till det här storprojektet. Det är trots allt världens största diktatur som står bakom.Det hedrar Östrans ledarredaktör att han lite pliktskyldigt påtalar de demokratiska bristerna i Kina.
Här i Kalmar ska kineserna visa upp kinesiska industri- och konsumentprodukter tillverkade av slavarbetare utan mänskliga rättigheter som fria fackföreningar.
Ledaren i Östra Småland
Minns vilket liv det blev när Göran Persson var i Kina och hyllade deras stabilitet. Dock var det tyst förra året när Lejonborg var i Kina och konstaterade att det var liberalt med en härlig tillväxt.
Och nog är det väl så att finns det pengar att hämta så talar man tyst om demokratiska brister. Att fyra tusen kineser avrättas varje år talar vi tyst om samtidigt som vi gärna lyfter fram att några kubanska förrädare fängslas för att garantera den sociala välfärden på Kuba.
Men varför hänga läpp såna här dagar? Vad är väl fyra miljoner fängslade regimkritiker i Kina mot ett Chinatown i Kalmar? Grattis Kalmar.
1 kommentar:
Helt rätt och riktigt, ännu så ändras detaljerna från dag till dag både för politiker, allmänheten och de förhoppningsvis inte helt grundlurade kinesiska villa/lägenhet/jobb, firma/social välfärd/uppehållstillstånds-
spekulanterna och tillika affärsmännen.
Frågan är vad det är som mr Luo säljer??
Är det en utställningsplats och ett reggat bolag i Sverige som är det centrala? Är det skola, vård, omsorg, hus i trygg miljö bland bara landsmän och uppehållstillstånd långt från diktaturen och otrygghet man betalar för. Givetvis får man bägge för tre miljoner men vilket är det centrala? Det kan vi bara spekulera i.
Jag har nu varit på flera möten med tjänstemän och politiker från Kalmar som informerar om projektet, och jag ryggar tillbaka när jag känner att det är mer som om de bar fram vittnesbörd i en frikyrka och alla mumlar med än informerade om ett utvecklings ärende.
Skicka en kommentar