Om medlemsutvecklingen hos dagens politiska partier fortsätter i samma takt så kommer den sista medlemmen att lämna sitt politiska parti nånstans runt 2015.
Nyligen skrev jag om hur dagens politiska system tappat kontakten med medborgarna. En kommentar till den artikeln konstaterade att samtidigt som Sveriges befolkning ökat med 1,5 miljoner människor så har antalet förtroendevalda politiker minskat från 250.000 till 35.000.
Tidigare så stod tjänstemän och högerpolitiker på den ena sidan om skiljelinjen och arbetare och vänsterpolitiker på andra sidan. Idag går skiljelinjen mellan politiker som åker i en egen gräddfil medan arbetare och tjänstemän trängs på andra sidan.
Skillnaden mellan de politiska partierna har försvunnit och idag är förtroendeuppdrag en bra karriärväg för att komma upp sig i smeten.
Dagens Nyheter berättade den 8 december 2004 i en artikel om Fria Gymnasiet i Nörrebro i Köpenhamn. Där har man utvecklat elevdemokratin så pass mycket att rektorns makt begränsats till en vetorätt när elevernas beslut strider mot skollagen.
Eleverna håller stormöten en gång i veckan och fattar alla beslut kring skolan. Och tro inte att det är nån flumskola. Den här skolan har legat i topp i de danska nationella proven flera år i rad.
Sveriges Kommuner och Landsting driver ett projekt som heter Brytpunkt som handlar om hur man kan utveckla demokratin. Jag deltog i ett seminarium i Malmö, i slutet på förra året, då olika modeller diskuterades.
Medborgarkonsultationer är en metod där man behåller dagens system med ett fullmäktige men med ett ansvar att konsultera medborgare inför olika beslut. Modellen bygger på att politikerna vidgar sina kontaktnät för att kunna förankra beslut bättre. Liknande modeller finns i Toronto, Barcelona och Lewisham.
Fler folkomröstningar. Om tio procent av de röstberättigade begär folkomröstning så ska en sådan genomföras. Det finns för- och nackdelar. Till fördelarna hör att medborgarna faktiskt kan påverka mellan valen. Politikerna blir beroende av att besluten tilltalar väljarna. Till nackdelarna hör att man kan få folkomröstningar som präglas av exempelvis främlingsfientlighet.
På landsbygden finns ofta starka bygdeföreningar och samhällsföreningar. Många gånger har dessa föreningar tagit över funktioner som kommunen står för i centralorterna. Genom att ge samhällsföreningarna en legitim makt så ökar demokratin när människor direkt kan vara med och påverka hur skattepengarna ska användas i den direkta omgivningen. Direktvalda områdesstyrelsen eller liknande modeller finns i Svågadalen i Hudiksvall, Kall i Åre, Koster i Strömstad och i Hovsjö, Fornhöjden och Ronna i Södertälje.
Om man exempelvis tittar på Göteborgs kommun så kan man läsa att "Kommunstyrelsen har 9 rotelansvariga kommunalråd (verksamhetsområdesansvariga)". Men om man på samma hemsida klickar fram kommunalråden så kan noteras att det bara är kommunalråden från socialdemokraterna och miljöpartiet som har något ansvar.
Det låter ju som en skendemokrati. Kommunalråden från de övriga partierna har ju inget att bestämma över. Kanske man skulle införa majoritetstyre även i kommunerna? Det känns ju som om det redan nästan är så i exempelvis Göteborg!?
Idag väljer vi riksdagsledamöter. Dessa utser sedan en regering som består av ledamöter från de partier som ingår i majoriteten. I kommunerna väljer vi ett fullmäktige. Men platserna i nämnder och styrelse fördelas också efter valresultatet. Men det är alltid majoriteten, alltså det styrande partiet, som får igenom sina beslut i nämnderna, eftersom de är flest.
Med ett majoritetsstyre i kommunerna skulle det bli tydligare vem som fattar besluten. Oppositionen kan på det sättet arbeta fritt, utan att behöva ta ansvar för majoritetens beslut. Dessutom skulle den politiska debatten i fullmäktige få en renässans.
Demokratin är i kris. Partierna tappar medlemmar och valdeltagandet sjunker, och när vi överlämnar allt mer makt till EU så minskar befolkningens förtroende för politiken
Men trenden kan vändas om man utvecklar dagens politiska system. Om medborgarna känner att de får vara med och fatta besluten så ökar också acceptansen och efterlevnaden. Människor känner sig deltagande på ett annat sätt än idag.
Andra bloggar om: regeringen, politik, demokrati, socialdemokraterna, vänsterpartiet, moderaterna, folkpartiet, centerpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, skl, sveriges kommuner och landsting
2 kommentarer:
Du tangerar en viktig sak här i samband med skolan i Köpenhamn och dess kombination av demokrati och goda resultat: en välskött demokrati ser till att saker blir gjorda och de flesta blir nöjda. Tar man bort möjligheterna att demokratiskt utforma framtiden och låter "experter" monopolisera den kommer det förmodligen att bli en massa fel.
Demokratins styrka är att den kan fungera enligt principen för det som kallas "svärmintelligens" - om en massa människor tänker samtidigt kan de komma till klokare resultat än om ett fåtal snillen sitter på sina kammare och funderar.
Historikern Harry Braverman ansåg att fabriksägarna medvetet knäckte den äldre typen av yrkesskickliga arbetare för att de inte skulle ha något inflytande på produktionen. Detta trots att man visste att det kunde vara skadligt. Det viktiga var kapitalets makt. Jag undrar om inte samma principer råder inom politiken - genom att hålla folk borta, eller se till att de inte vill ha något med politik att göra - kommer små grupper att kunna hålla sig kvar vid makten. Skulle sådana figurer som godsägar Persson eller Reinfeldt och hans rövargäng ha haft en chans till ens en stol i kommunalfullmäktige om vi haft en verkligt levande demokratisk anda här i landet?
Retorisk fråga. Jag kan uppleva att du har rätt. Idag har vi yrkespolitiker som har flera olika uppdrag och som lever sina liv helt i sammanträdesrum och kanslikorridorer. Denna miljö har en förmåga att vrida om skallen så att budgetramar och "effektivisering" blir viktigare än kvalitét och medborgare.
Skicka en kommentar