Häromdagen publicerade jag en bild på en knopp som jag inte kände igen. Men när jag fick kommentaren att det var en blåklocka på väg att slå ut så kändes det helt rätt. På platsen där jag fotograferade knoppen brukar det finnas stora blocklockor.
Flitigt synlig längs med vägrenarna nu när det botaniska utbudet avtar är även den lilla blåklockan. Idag hittade jag ett exemplar med tre blommor i olika stadier. Både knoppen, en utslagen blomma och en överblommad.
Knoppen på den lilla blåklockan ser ut som en minivariant av den stora. I ärlighetens namn måste jag ändå medge att den stora blåklockan är förföriskt vacker och en verklig symbol för sommaren medan den lilla med sin tunna risiga stjälk inte ser mycket ut för världen. Men den lilla är i alla fall med uthållig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar