Fick vara på löpsedeln tillsammans med de stora händelserna.
Jag gick i sjunde klass och minns fortfarande när telefonen ringde i bildsalen och hur läraren sa att jag skulle gå till expeditionen för där väntade pressen på mig. Det var första riktiga reportaget som jag var med i. Och jag fick sitta i rektorns rum och låtsas skriva på hans skrivmaskin när fotografen tog några bilder. Och jag var stolt med tyckte också att det var lite pinsamt. Blygsamt nog framhäver jag kompisarna, fast det var jag som gjorde i princip allt.
6 kommentarer:
Kul. Sånt där ska sparas, och inte minst kunna hittas, för gamla minnen ska man vara rädd om.
Men sista sidan då?
Jo jag har baksidan sparad också, en 30 cm hög tvåspaltare med ett foto där jag sitter vid en skrivmaskin.
Man blir imponerad!!
11 september, då allt händer!!
Vilket jä... skryt!
Så jä... lågt att 28 år senare kapa kompisarna vid fotknölarna.
Anonym: Tror inte att du sett tidningen, för i så fall hade du inte skrivit så här.
Skicka en kommentar