Det är inte ofta ett år består av 53 veckor. Det snurrar till sig lite i rutinerna med två udda veckor i följd. Men nu är det 2016. Skottåret 2016. Jag stod och tittade på stjärnorna på himlen, medan omgivningen sköt in nyåret. Det var som vanligt.
Den som vill kan åka till ett varuhus och titta på människors lägsta drifter, när de stressar för att hitta rätt i djungeln som kallas mellandagsrea. Själv har jag hållit mig kvar ute på landet hela veckan, avskärmat mig från civilisationen så gott det nu går. Läst, ätit och gått promenader. Igår satte jag igång teven för första gången på säkert en månad och tittade traditionsenligt på Nyårskonserten från Wien, backhoppningen och sen på kvällen filmatiseringen av Östergrens Gentlemen.
Jag läste om, eller mer exakt, lyssnade om, Gentlemen tidigare i höstas. Och nu läser jag Twist av samme författare. Han är lite av en husgud och jag gillar hans berättelser. Men man blir också lite sorgsen av historierna. Klas Östergren har en förmåga att få läsaren att fundera över livet och vilka val man gör i livet.
Som varför jag valt att sitta i ensamhet med en katt i mörkret ute på landet? Det är kravlöst. Jag har aldrig behövt lära mig att kompromissa. Det är osocialt och på sätt och vis egoistiskt. Men det ger tid till eftertanke.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar