Jan Hammarlund på Marxistiskt forum

Marxistiskt forum på Öland. I början av juni varje år arrangerar vänsterpartiet i Kalmar län tillsammans med föreningarna i Borgholm och Mörbylånga Marxistiskt forum på Ölands Folkhögskola i Skogsby.

Årets tema var feminisisk strategi och det var Marianne Ericsson, politiskt aktiv i Jönköping, och Ann-Margarethe Livh, oppositionsborgarråd i Stockholm, som var inbjudna att leda debatten. De är kvinnopolitiskt ansvariga i vänsterpartiet. Utgångspunkten för helgens studier var en skrift som partiet gett ut kring feministisk strategi.

Tankarna gick också till kamraterna Ingvar Johansson och Kjell E Johanson som inte längre finns med, men som för många blivit starkt förknippade med Marxistiskt forum där de deltagit i många debatter.


Trubaduren Jan Hammarlund var inbjuden för att hålla i de kulturella inslagen. Tyvärr hade jag inte möjlighet att delta igår, men vid frukosten i morse så sjöng Jan några av sina sånger.

Det var första gången som jag träffade och fick höra Jan Hammarlund. Däremot har jag ju alltid sett hans namn i proggsammanhang.


Under söndagen gjorde vi en utflykt till Gråborg där vi fikade i grönskan och fortsatte samtalen. Under eftermiddagen summerades helgen och vi lyfte fram goda exempel på feministiskt arbete i praktiken. Det handlade bland annat om gratis kollektivtrafik och flexibla hållplatser. Dessutom pratades om fördelningen av tider i idrottshallar mellan killar och tjejer samt hur föreningsbidragen kan bli mer jämställda.

Den här sortens aktiviteter är viktiga inte minst för att knyta oss samman. Genom att träffas och diskutera tillsammans så stärks vår identitet och vi kan driva en starkare opposition - parlamentariskt från kommun till riksdag liksom på andra utomparlamentariska arenor.

Andra bloggar om: vänsterpartiet, politik, feminism, kollektivtrafik, idrott, progg, musik, kultur, Jan Hammarlund

Storbåtsmuseet invigt i Figeholm

För nio år sedan donerades en storbåt till Hamnmagasinets Vänner i Figeholm. Men att hitta en plats för den stora båten vållade en hel del bekymmer. Tidningsurklippet här intill är från 2002 och andas en liten dos uppgivenhet.

Ironiskt nog var både fotografen och reporten desamma idag som då för fem år sedan. Men idag fanns inget att skämmas för. Nu finns storbåten i ett alldeles eget museum i Figeholm. Jag tog som vanligt lite bilder och texten är delvis hämtad från det pressmeddelande som jag skickade ut i veckan.


Pär Stolpe från Riksutställningar är expert på allmogebåtar. Han berättade om storbåtens historia.


Sten Carlsson med en vindflöjel av konstsmide. Han har tillverkat den med storbåten som förlaga och skänkte vindflöjeln till museet vid invigningen. Den sattes genast på plats, för som av en slump så fanns ett fäste uppsatt och en stege på plats...


Märta Ahlman är syster till konstnären Sten Regnell som donerade storbåten till Hamnmagasinets Vänner 1998. Genom att lossa en knop så kunde vi ”kasta loss” och inviga storbåtsmuseet - efter nio års arbete.


Så här fint är storbåtsmuseet i Figeholm utanpå. Till höger skymtar Hamnmagasinet på andra sidan ån. Omkring 90 personer var med vid invigningen.


”Di va så gamle att di skakte me handyxa ner di höll på…. Å så ble di allti störde av folket som kom å handlede i affärn i Klintemåla. Men en vacker båt ble de te slut.” Orden yttrades av skärgårdsbor i slutet av 1800-talet och är en förklaring till varför det tog fem år att bygga den storbåt som nu kommer att visas upp i Figeholm.

– Storbåten var skärgårdens främsta fraktbåt, klinkbyggd i trä och tio meter lång, berättar Anders Berg, ordförande i Hamnmagasinets Vänner. De första seglade redan på 1600-talet. Storbåtens viktigaste uppgift var marknadsfärderna. I Västerviks norra skärgård kallades Storbåten oftast just ”Markensbåt”. Vid marknaderna kunde skärgårdsborna sälja sina produkter. För saltad strömming, torsk och ål fick de kontanter som behövdes för att köpa spannmål, mjöl, rotfrukter, garn, kläder och salt.

– Den här storbåten fanns i släkten Ahlins ägo ute på Strupö fram till 1958 då den hamnade på land, säger Anders Berg.


– 1998 blev vi erbjudna att ta emot båten och jag minns när vi var ute vid Lindnäs och tittade på den, säger Tomas Jonsson, sekreterare i Museiföreningen Hamnmagasinets Vänner.

– Vi bestämde oss för att anta donationen. Eftersom det bara finns fem båtar bevarade av den här båttypen så innebar det en stort ansvar att göra något bra av den. Vid samma tid fick vi även en lillöka och en roddsump. Dessa har sedan dess visats i Hamnmagasinet. Att ett museum har tre båtar från samma skärgårdshemman är unikt i museisammanhang!

– Gubbarna i styrelsen har lagt ner många timmar på att färdigställa båthuset nere vid strandskoningen på Vedudden där storbåten kommer att visas upp, säger Tomas Jonsson.


Hundra meter uppströms ån ligger Hamnmagasinet där Figeholms sjöfartsmuseum är inrymt. Byggnaden stod i kommunens ägo och förföll i början av 1980-talet. Hamnmagasinets Vänner bildades 1982 med målsättningen att bevara hamnmagasinet. Föreningen övertog byggnaden från kommunen med löftet att skapa ett sjöfartsmuseum.

Andra bloggar om: kultur, sjöfart, bilder, foto, storbåt, allmogebåtar, figeholm

Läge för skarpa bud i löneförhandlingen

Med gårdagens artikel om vd-lönerna i färskt minne så läser jag i Nyheterna idag att facket på Scania ska ta ställning till ett bud som ger 8 procent under två år.

Scanias vd Leif Östling kvitterade förra året ut totalt 20,6 miljoner kronor i lön och bonus från Scania, vilket motsvarar nästan femtio arbetarlöner.

Vd-lönerna har i genomsnitt ökat med över 50 procent de senaste fem åren. En arbetarlön har under samma period ökat med i snitt tre procent varje år.

Nu har facket läge att begära en löneökning som är jämförbar med chefernas! Håll gruvarbetarna som ett föredöme.
- 13 procent i år annars sätter vi oss!

Andra bloggar om: politik, kapitalism, facket, metal, scania, direktörslöner, klassklyftor, orättvisor

Vd-lönerna föder en lust att döda

Det var nog avundsjukan som gjorde att jag surnade till, när jag såg i Svenska Dagbladet att vd-lönerna steg med 13 procent förra året - samtidigt som arbetarlönerna bara steg med tre procent.

Men med eftertankens stilla krankhet så har det slagit mig att direktörerna har en del att leva upp till. Med en ordentlig lön så kan de köpa en ordentlig lyxbil som de inte behöver skämmas för när de åker på sina skrytmöten.

Märkligt att svenska arbetarlöner ska ställas mot löneläget i Ukraina, Kina eller Vitryssland. Medan svenska vd-lönerna ska jämföras med USA. Det är då jag känner lust att döda!

Andra bloggar om: klassklyftor, orättvisor, direktörslöner, kapitalism

Åkesson trollar med knäna i Mönsterås

Barn- och utbildningsnämnden i Mönsterås har hittills i år gjort ett underskott på dryga två miljoner kronor. Prognosen för helåret är i bästa fall ett minus på 4,8 miljoner kronor.

I Lärarförbundets riksomfattande undersökning Årets bästa skolkommun så hamnar Mönsterås på 231 plats av 290 kommuner. Och i Skolverkets statistik så ligger vi långt under riksgenomsnittet på de flesta områden.

Vi satsar också mindre med pengar än andra kommuner på skolan. Vi har en centermajoritet i Mönsterås som är ovillig att diskutera problemen öppet.

Nu verkar majoriteten bestämt sig för att tillföra 2,7 miljoner kronor till skolan i budgeten för 2008. Och kommunalrådet slår sig för bröstet och berättar att vi ska bli bättre än jämförbara kommuner.

Men om vi gör ett underskott på nästan fem miljoner kronor i år, så innebär ju en satsning på 2,7 miljoner kronor att vi snålar på skolan! Satsningen täcker ju inte underskottet!

Förra året var Skolverket här och gjorde en inspektion där de bland annat konstaterade att vi inte ger elever med särskilda behov det stöd som de har rätt till enligt lagen. När rektorerna nu försöker följa lagen så räcker inte pengarna.

Om några veckor börjar en ny skolchef. Hans uppgift blir att se till att rektorerna håller sin budget. Och hur kommunalrådet Roland Åkesson kan inbilla sig att skolan i Mönsterås ska bli bättre när det snålas på den, det övergår mitt förstånd.

Andra bloggar om: mönsterås, centern, skolan, skolpolitik, politik, skolverket, utbildning

Vallmon blommar på Öland

Så här fint såg det ut vid trafikplats Algutsrum idag på förmiddagen. Vallmon blommar. Nedanför syns 137:an som via bron (som ligger en bit till höger om bilden) sträcker sig över sundet till Kalmar som syns i bakgrunden. Bilden är klickbar.

Andra bloggar om: öland, bilder, foto, kalmar, kalmarsund

Svenska avundsjukan har nått Dagens Nyheter

När jag klickar mig in på Dagens Nyheters sajt för att läsa senaste nytt så möter rubriken Göran Persson får 100.000 dollar. Därunder kan man svara på frågan om han "är värd 700.000 kronor för sin miljöinsats".

Svenska Dagbladet har inte lagt någon värdering i priset, utan konstaterar att Göran Persson mottog Sofiepriset.

Och det är detta som skiljer de båda rikstäckande morgontidningarna och gör att jag föredrar borgerliga Svenska Dagbladet. SvD är objektiv på nyhetsplats, något som DN alltmer sällan visar tecken till.


Och webbfrågan på DN är liksom felställd och kommer aldrig att besvaras med "Ja". Vem kan bedöma hur mycket pengar någon är värd? Bättre hade varit att fråga om det "var rätt att ge Göran Persson priset".

Andra bloggar om: media, press, dagens nyheter, svenska dagbladet, dn, svd, politik, miljö

Nervösa hannar och meningslös skadegörelse

Inga ägg kläckta. Men att honan ligger i holken och ruvar går inte att ta miste på. Likt en pappa på BB irrar nötväckehannen nervöst omkring utanför och sjunger konstant. Då och då kikar han in genom hålet och efterhör att allt står rätt till. Det hela är väldigt romantiskt.

Rättelse 5 juni 2007:
Någon nötväcka är det inte. Det är en svartvit flugsnappare.


Otack är världens lön. Holken som jag med risk för eget liv satte upp i mars blev däremot inte långlivad. Hackspetten har varit framme och hackat hål i sidan på fågelholken. Fullständigt meningslös skadegörelse förekommer även i djurens värld.

Andra bloggar om: foto, bilder, natur, miljö, fåglar, småland

G8-länderna låter orättvisan styra världen

Nu träffas världens rikaste länder i Heligendamm vid Rostock. G8 består av Frankrike, Italien, Japan, Storbritannien, Tyskland, USA, Kanada och Ryssland där 13 procent av världens befolkning bor. Dessa äger 2/3 av världens tillgångar.

Och bevarandet av orättvisan är grunden för denna exklusiva klubb. Då är det inte konstigt att det blir uppror!

När kapitalisterna satt de demokratiska möjligheterna att påverka ur spel så återstår bara ett sätt - genom att använda våld. USA har skapat sin imperialistiska makt genom att använda våld mot svagare länder som satt sig på tvären. Genom våld och mutor!

Det våld som vi nu kan se mot poliser som är satta att vakta makthavarna är ett resultat av att imperialismens fascistiska företrädare ritar sin egen världskarta utan folklig förankring.

Det är sånt som föder uppror och revolutionslusta! Upp till kamp emot kvalen!

Andra bloggar om: g8, imperialism, kapitalism, revolution, europa, politik, världspolitik, usa, demokrati

Högskolans kammarkör sjöng för studenter

Nu i slutet av vårterminen är det alltid hektiskt. Allt ska slutföras. Till det roligaste hör körframträdandena vid högskolans olika examenshögtider med Högskolans kammarkör. Förra veckan var det Akademisk högtid i Kalmarsalen. Idag var vi tillbaka i Kalmarsalen och sjöng för sjöbefäl och därefter för lärarstudenter i domkyrkan.

Så här snygga är vi när vi ställt upp och känner på ljudet i Kalmarsalen. Idag hade vi också fått medlyssning. När vi kan höra varandra så är det mycket lättare att sjunga.


Sjöbefälen på bryggan och nere i maskinrummet har just fått sina diplom och vi har framfört våra fyra sånger. Störst succé gjorde ett roligt arrangemang på What shall we do with the drunken sailor som fick Staffan Striwe från Rederi Transatlantic att dra efter andan en extra gång när han skulle hålla tal.

Idag var det speciellt. Efter trettio år på Högskolan i Kalmar och lika många år som körledare så tog vår dirigent Monica Strömqvist avsked. Jan Snöberg på Sjöfartshögskolan hade föredömligt förberett med en blomma till Monica.


För min egen del började det hela med att jag gick fel i januari 2003. Jag skulle läsa fem poäng körsång men kursstarten var framskjuten en vecka - utan att jag visste. Men när jag kom till musikhuset den där onsdagskvällen så satt där ett gäng människor som skulle sjunga och jag trodde jag kommit rätt.

Lite misstänksam blev jag dock eftersom de hade pärmar med noter, men jag hängde på. Körledaren Monica gick runt och hälsade och småpratade med alla. När hon kom till mig sa hon att hon förstod att jag kommit fel, men att de behövde basar så det var lika bra att jag stannade kvar. Och nu tillhör jag veteranerna i kören.

Vi har framträtt i Danmark. Och på högskolans olika högtider. Och vi har haft julkonserter. Och vi har fått bra kritik tack vare Monica som drillat oss hårt ända tills hon fått den berömda körklangen från våra stämmor.


Efter att vi framträtt för sjöbefälen smet vi ut bakvägen från den pågående högtiden i Kalmarsalen för att hinna några kvarter bort till Domkyrkan invid Stortorget där vi skulle sjunga för lärarstudenter.

I Kalmarsalen är ljudet stendött och det krävs mikrofoner och högtalare och reverb för att det ska hända något. I Domkyrkan är det tvärtom. Där får vi pausera lite längre för att ljudet ska hinna klinga ut. Det behövs varken mikrofoner eller högtalare till musiken.

Som vanligt stod vi uppe på södra läktaren. Där har man bra utsikt och är ganska diskret från människorna som sitter långt nedanför i koret. Den klassiska Sommarpsalm som börjar med textraden En vänligt grönska rika dräkt har smyckat dal och ängar och därefter Svend Asmussens Oh what a day var vårt bidrag till lärarstudenterna. Sedan kunde Monica lägga ner stämgaffeln och jag vet att det inte bara är jag som kommer att sakna henne - och hon kommer att sakna oss!

Högskolans kammarkör fortsätter till hösten under ledning av Anna Brewitz. Hon har varit med ett år och hört vår klassiskt nordiska körklang. Anna är kompetent och besitter den auktoritet som krävs för att äntra uppdraget, så det blir spännande när vi träffas till hösten!

Andra bloggar om: kalmar, högskolan i kalmar, högskolans kammarkör, kör, musik, kalmarsalen, sjöbefäl, sjöfartshögskolan, domkyrkan